ABL - Är det någon ide?

Stefan Ericson skrev: I skogen har det varit svårt för staten att få skatt på ved till värme. Skatten togs bort vid energi krisen 73. Jag tror att anledningen till körkort på motorsåg är skatt på ved.
Inom el har inte det funnits så mycket svarta pengar. Facket är nöjda, någon annan har ansvar.
I Norge är det personligt ansvar. Så Sverige har ett mycket svenskt och fackligt system.

Då det inte är staten som är utbildningsanordnare för körkort på motorsåg KAN det ju vara så enkelt att arbetsmiljöverket vill få ner antalet olyckor vid yrkesmässigt bruk av motorsåg!?

Det är den officiella förklaringen. Anledning till högt pris på systemet, är att vi ska dricka mindre. När konkurrensen minskade försäljningen på systemet, så sänkte dom priset. Folkhälsa?

Känns som att du slirar från ämnet Stefan.

Ursprunglig fråga: Lönt med AB/ABL-utbildning?
Svar: Ja, kunskapen är värdefull oavsett. Och kunskapsnivån kommer nog vara ett krav för ett elinstallationsföretag framöver också. Och siktar man på arbetsledare eller dylikt så är det en merit med denna utbildning oavsett om den är ett krav eller ej.

Michell Andersson skrev: Känns som att du slirar från ämnet Stefan.

Ursprunglig fråga: Lönt med AB/ABL-utbildning?
Svar: Ja, kunskapen är värdefull oavsett. Och kunskapsnivån kommer nog vara ett krav för ett elinstallationsföretag framöver också. Och siktar man på arbetsledare eller dylikt så är det en merit med denna utbildning oavsett om den är ett krav eller ej.

Kunskapen är värdefull absolut, men den är oftast inte så lönsam i det fall du nämner. Många elektriker som satsar på att bli arbetsledare/projektledare eller ledande montörer utbildar sig till ledande montörer för egna skattade pengar och väljer efter fullgjord utbildning att arbeta kvar på samma företag med eventuellt något ändrade uppgifter.

En elektriker med en månadslön på 30 000kr som går ABL utbildning på distans kan komma undan med runt 50 000kr i studiekostnader om man inte har höga resekostnader och övernattningskostnader för de obligatoriska besöken. Räknar då också med att man kan kontant betala och inte tar lån som man betalar ränta på. Utan som en pressad minimikostnad för att ta behörighet. I summan ingår även inkomstbortfall för 7 dagar som man spenderar på laborationer och tentor.

Får denna elektriker ett lönepåslag (utöver det årliga påslaget enligt kollektivavtalet) för ABL behörighet på 1000kr i månaden (brutto) så kommer det ta 42år innan han tjänat in kostnaden på behörigheten. Detta på grund av det oförmånliga i att betala något avsett för företag med inkomstbeskattade medel. (företag drar av moms, behöver inte betala inkomstskatt eller arbetsgivaravgifter innan inköp av samma kurs)
Är påslaget 2000kr så går det lite snabbare, då tar det "bara" 27år
Är påslaget 3000kr så börjar man tjäna pengar år 12.
Och med 4000kr påslag är första vinståret år nummer 8.

Om man sedan ser till finansiella mål, som t.ex att tiden det tar att fördubbla insatt kapital så tar det 68 år med 1000kr i påslag, 40år med 2000kr i påslag, 20år med 3000kr i påslag och 13år med 4000kr i påslag.

Jämför man det med att sätta pengarna (de ursprungliga) på en indexfond som sett över tid ger c:a 7% per år (finanskriser och avgifter inräknat) så har man dubblat pengarna på 11år

Det är alltså ytterst svårt att tjäna pengar på en behörighet om man betalar den med privata inkomstbeskattade medel.
Men det är som sagt värdefull kunskap... Mitt råd är att ALDRIG bekosta en behörighet UTOM i följande tre fall:
A. Din arbetsgivare bekostar den
B. Du planerar att starta egen verksamhet
C. Du har ett genuint intresse och det skulle dig glädje privat av att ha kunskapen

Man ska ALDRIG bekosta en behörighet med anledningen att man vill få högre lön. Du måste ha rejält mycket högre lön för att det någonsin ska bli värt det.

Man kanske kan vara mer eftertraktad på arbetsmarknaden ett par år framöver om man har en ABL, så ett någorlunda säkert sätt att veta att man kan få ett jobb kan det kanske vara.

J-Rock skrev: Man kanske kan vara mer eftertraktad på arbetsmarknaden ett par år framöver om man har en ABL, så ett någorlunda säkert sätt att veta att man kan få ett jobb kan det kanske vara.

Det är en otroligt dyr försäkring som ger väldigt dåligt skydd... Iallafall så länge som dagens behörighetssystem ser ut som det gör, och om det förändras kan du (beroende på hur den förändras) ha betalat ett grovt överpris för något du kan komma över mycket billigare då.

Mycket tyder på att behörigheten kommer att individualiseras i större grad än idag. Beroende på hur mycket den individualiseras kommer finansieringen av den behöva att lösas på annat sätt än idag, att varje individ betalar den själv.
Det är inte skäligt att man efter 3 årigt gymnasium skulle behöva betala 50 000kr för att få gå ytterligare utbildning så man kan jobba.

Min erfarenhet av vad som efterfrågas på arbetsmarknaden vad det gäller elektriker är varken behörighet, ECY-certifikat eller ens gymnasieutbildning. Det som efterfrågas är arbetslivserfarenhet.
Den bästa försäkring man kan ha mot arbetslöshet är att arbeta och skaffa sig år i sitt CV. Om det inte finns jobb(anställning) för en elektriker utan behörighet men 15 år i yrket så finns det inte heller jobb för en elektriker med behörighet och 4 år i yrket.

Hade du läst mitt inlägg lite noggrannare så hade du kanske observerat att jag inte använde lönen som ett argument en enda gång. Vill även tillägga att det finns flera sätt att få en behörighetsutbildning gratis, exemoelvis genom att läsa en yrkeshögskoleutbildning där denna bit ingår. Och att läsa utbildningen utan ett genuint personligt intresse skulle jag påstå är bortkastad tid även om det är gratis.

Tänk vilket långt inlägg du fick ihop utan att det hade något med mitt citerade inlägg att göra!

Och gällande ditt andra långa inlägg så undrar jag hur behörigheten kan individualiseras mer än att den redan är helt personlig. Och din erfarenhet gällande arbetsmarknaden måste vara mycket begränsad då jag enbart i detta forum kan hitta en annons där man särskilt efterfrågar någon med just allmän behörighet.

Michell Andersson skrev: Hade du läst mitt inlägg lite noggrannare så hade du kanske observerat att jag inte använde lönen som ett argument en enda gång.

Michell Andersson skrev: Och siktar man på arbetsledare eller dylikt så är det en merit med denna utbildning oavsett om den är ett krav eller ej.

Så av vilken anledning siktar man på att bli "arbetsledare eller dyligt"? Det är klart det är en tolkningsfråga, det finns säkert elektriker med megalomani också... I vilket fall jag skulle rekommendera att lägga pengarna på en terapeut istället för behörighet...

Michell Andersson skrev: Vill även tillägga att det finns flera sätt att få en behörighetsutbildning gratis, exemoelvis genom att läsa en yrkeshögskoleutbildning där denna bit ingår.

Håller med dig helt och hållet. Jag argumenterar emot att av löneskäl bekosta en behörighet med inkomstbeskattade medel. Ingår utbildningen i en YH utbildning finns det absolut förutsättningar att det ska bli en privatekonomisk positiv affär.

Michell Andersson skrev: Och att läsa utbredningen utan ett genuint personligt intresse skulle jag påstå är bortkastad tid även om det är gratis.

Bortkastad tid eller inte har jag ingen åsikt om. Finns många värre sätt att kasta bort sin tid än att gå en utbildning man inte har något intresse av. Det är som sagt den ekonomiska hållbarheten i att bekosta behörigheten av inkomstbeskattade pengar som jag är emot.

Michell Andersson skrev: Tänk vilket långt inlägg du fick ihop utan att det hade något med mitt citerade inlägg att göra!

Tänk vilket långt inlägg du läste utan att förstå vad jag skrev

Just denna fråga har varit uppe i några forum (inte internet forum utan forum där folk träffas och pratar helt enkelt), men jag upplever inte att någon kommit till botten med den: Kommer installatören ha en sådan organisatorisk placering att denne verkligen har ett inflytande över egenkontrollprogrammets utformning? Annars torde det räcka med att ha en installatör inslaskad på ett hörn som inte ens har insyn i verksamheten. Förslaget i betänkandet tar inte i frågan och det finns inte underlag för att förutsätta att installatören verkligen kommer ha inflytande skulle förslagen i betänkandet antas.

Igår var jag hantlangare på 4 timmars jobb. Ett båtsle fick ett golv. Byggar fick inte köra motorsågen. Han sa, att han får inte montera sin byggnad ställning som han har. Han har varit snickare i 40 år och är duktig.
Tro mej, snart kommer det ett krav att en elektriker som jobbat 40 år, måste gå en svindyr kurs för att lära sig koppla ett vägg utag.

Du får väl aldrig lov att bygga din egen ställning yrkesmässigt, men om det inte är yrkesmässigt så är det oreglerat. Det finns ju en viss poäng i detta och det är att folk inte ska behöva dö på jobbet. Om vi skulle jämföra mellan olyckor på jobbet med de regeländringar som gjorts för yrkesman inom samtliga yrkeskategorier så tror jag generellt att korrelationen är väldigt stark. Elolyckor är ju enbart ett exempel. Jämför yrkesmässigt hur många som skadar sig med de som gör det privat och jämför sedan detta med historiska data.

Generellt så är reglerna till för att skydda dig som arbetare och det är väl något vi ska värna om. Istället för att hacka på att det blivit så fruktansvärt byråkratiskt och komplicerat med det ena och det andra så ska man kanske fundera på vad det är värt att man åtminstone får gå hem med alla fingrarna kvar och skallbenet i ett stycke.

Dom införde 0.2 prommile på sjön. Det har inte minskat olyckorna. Fått en följd, de stora båtarna ligger i hamn. Staten missar skatte intäckter på bränsle. Idiot regler stryper ekonomin och folk måste bryta mot regler för att jobba.

Mmm... Jävla idiotregler som säger att man måste vara nykter när man kör båt.... Kan man inte köra båt på fyllan är det inte värt att köra alls...

Stefan Ericson skrev: Dom införde 0.2 prommile på sjön. Det har inte minskat olyckorna. Fått en följd, de stora båtarna ligger i hamn. Staten missar skatte intäckter på bränsle. Idiot regler stryper ekonomin och folk måste bryta mot regler för att jobba.

Borde vara 0,0!!!
Varför behöver man dricka när man ska framföra ett fordon (båt, bil, flyg etc.).
Eller är det bättre att staten får skatt på den druckna spriten (om den nu ens är köpt på systemet) än att vi jobbar mot ett säkrare samhälle?
Eftersom samhället har ett antal "idioter" som inte inser faran med att dricka, jobba med saker utan relevant utbildning etc. krävs ju tyvärr regler för att få bukt med detta.
Eller har du någon annan kreativ lösning som skulle hjälpa till för ett säkrare samhälle?

Båtfolket, ängar sig åt grillning, öl vin wiskey och till och med smuggel och hembränt.
Om man blir tvungen att förtöja om eller gå på ett sjörädnings uppdrag, så får man inte det.
Skärgårdsbor kan inte åka till pizzerian och dricka några bärs.
Bengt som transporterar folk med en båt, han skulle köra ifrån alla nyktra, i de trångaste lederna, med 1 prommille i kroppen.

Stefan Ericson skrev: Båtfolket, ängar sig åt grillning, öl vin wiskey och till och med smuggel och hembränt.
Om man blir tvungen att förtöja om eller gå på ett sjörädnings uppdrag, så får man inte det.
Skärgårdsbor kan inte åka till pizzerian och dricka några bärs.
Bengt som transporterar föl med en båt, han skulle köra ifrån alla nyktra, i de trångaste lederna, med 1 prommille i kroppen.

Hur menar du nu att vi ska förhålla oss till detta?

Sherlock, att du skulle inte kunna köra ifatt mig om du var nykter och jag hade en promille.

Jag kör ALLTID nykter!

Sherlock, åkgräsklipparen också?