Alltså är Ik1 lika med Ik3/2 om PEN har samma area, och man bortser från spänningsfaktorn och varma ledare.
Trefasig kortslutning kan liknas med en ideal Y-kopplad last. Det går ju då ingen ström i N. Om nu lasten skulle vara en kortslutning så försvinner magiskt N-ledaren från beräkningen, så strömmen i varje fasledare blir Uf/Z, jämfört med Uf/2Z för Ik1
Man ser också i formlerna att skillnaden mellan Ik2 och Ik3 är 2/√3 ≈ 1.15
När man beräknar den lägsta kortslutningsströmmen mot jord, Ik1, så ska det vara vid de sämsta förhållandena, dvs hårt lastat nät som orsakar en lägre spänning och varma kablar. I de fall transformatorn har flera lindningar ska man bara räkna med en. Utlösningsvillkoret måste fungera vid dessa förhållanden.
Nu tror jag man ska räkna med 55 grader, inte 70...?
Z55 = Z20 * (1 + 0.0039 * (55 - 20)) (0.0039 för Cu, 0.0043 för Al.)
När man mäter upp förimpedansen/kortslutningsströmmen så ska man enligt reglerna använda faktorn 1.5 för att ta hänsyn till c och temperaturen.
Ik3 vill man däremot ha så hög som möjligt för att kontrollera kortslutningshållfastheten hos skydden.
Bo Siltberg skrev: När man beräknar den lägsta kortslutningsströmmen mot jord, Ik1, så ska det vara vid de sämsta förhållandena, dvs hårt lastat nät som orsakar en lägre spänning och varma kablar. I de fall transformatorn har flera lindningar ska man bara räkna med en. Utlösningsvillkoret måste fungera vid dessa förhållanden.
Nu tror jag man ska räkna med 55 grader, inte 70...?
Z55 = Z20 * (1 + 0.0039 * (55 - 20)) (0.0039 för Cu, 0.0043 för Al.)
När man mäter upp förimpedansen/kortslutningsströmmen så ska man enligt reglerna använda faktorn 1.5 för att ta hänsyn till c och temperaturen.
Ik3 vill man däremot ha så hög som möjligt för att kontrollera kortslutningshållfastheten hos skydden.
Man kan aldrig få kortslutning mot jord. Sorry, jag var tvungen Skyller på rödvinet.
Men visst är det fortfarande 70 man räknar mot? Eller när skulle det ha ändrats?
Problemet med den översta formeln är att PEN i princip aldrig har samma area som fas-ledarna hela vägen från hsp-trafo till mätstället. Jag har då aldrig fått samma ledningsimpedans vid mätning mellan fas-fas som fas-jord.
Intressant att faktorn 1,5 ska användas för uppmätta värde, detta var nytt för mig men det låter väldigt vettigt. Skulle vara intressant att veta var i reglerna det står?
Det innebär att installationstestare såsom Eurotestern som verifierar mätresultatet med Pass eller Fail, i så fall inte tar hänsyn till säkerhetsmarginalen i reglerna.
Ny definition av ordet Kortslutningsström
I den nya standarden SS 436 40 00 - utförande av elinstallationer för lågspänning, har ordet Kortslutningsström fått en helt ny innebörd gentemot tidigare starkströmsföreskrifter. Mats Jonsson från STF reder ut begreppen.
Ny definition av ordet Kortslutningsström
I den nya standarden SS 436 40 00 - utförande av elinstallationer för lågspänning, har ordet Kortslutningsström fått en helt ny innebörd gentemot tidigare starkströmsföreskrifter. Mats Jonsson från STF reder ut begreppen.
Ny lydelse:
Kortslutningsström (IEV 826-05-08)
(solid) short-circuit current
överström som orsakas av ett fel med försumbar impedans mellan spänningsförande ledare som i normal drift har olika potential.
Det är orden ”spänningsförande ledare” som är nya. Tidigare var lydelsen ”ledande delar”. Ändringen får stor praktisk betydelse vid dokumentation av elanläggningar. Den nya lydelsen innebär att kortslutningsström endast kan orsakas av fel mellan fas- och neutralledare eller mellan fasledare. Fel till skydds- eller PEN-ledare faller inte inom ramen för den nya definitionen av ordet kortslutningsström då dessa ledare inte betraktas som spänningsförande delar.
Lägsta kortslutningsström i ett TN-C-system inträffar vid ett tvåfasigt fel. I TN-S-system blir lägsta kortslutningsström beroende på om gruppen innehåller neutralledare eller ej. Om neutralledare ingår kan kortslutningsström mellan fas- och neutralledare betecknas som Ik1 och fel till skyddsledaren kan anges som felström eller hellre jordfelsström och betecknas som If respektive Ijf.
Om överströmsskyddet ska utgöra skyddsapparat för skydd mot indirekt beröring blir det således felströmmen som ska tillförsäkra att skyddet löser inom en tid som inte leder till att personfara uppstår vid beröring av utsatt del som blivit spänningsförande genom fel.
Intressant. Har inte noterat denna skillnad tidigare. Man vill alltså göra skillnad på kortslutning mellan ledare som normalt för ström och de som inte för ström (PE).
Bo Siltberg skrev: Alltså är Ik1 lika med Ik3/2 om PEN har samma area, och man bortser från spänningsfaktorn och varma ledare.
Så hur jag än räknar så blir det egentligen fel? Även om PEN till denna central var av samma kaliber som fasledarna, så är det knappast så hela vägen till trafon
Nä, i praktiken kan det vara svårt att veta. Och tyvärr ger en chansning ett värde åt "fel håll", dvs man kan få fram ett för lågt värde på Ik3 om PEN visar sig vara klenare.
Gäller denna nya definition på kortslutningsström fortfarande? Artikeln från Mats är ju från 2004.
I elinstallationsreglerna (HB 444) är kortslutning definierad som "...ledande delar..." medan kortslutningsström bara hänvisar till kortslutning.
Electropedia-numret 826-05-08 som Mats hänvisar till finns inte längre på
electropedia.org
, och där finns heller ingen definition på kortslutning(sström) som nämner spänningsförande ledare. Elinstallationsreglerna hänvisar till 826-11-16.
Så, kan en kortslutning mellan L-PE kallas kortslutning, och innefattar felström en kortslutning (fel) mellan L-N?
Bo Siltberg skrev: Gäller denna nya definition på kortslutningsström fortfarande? Artikeln från Mats är ju från 2004.
Jag har skrivit några mindre väl formulerade meningar om felström och kortslutningsström. Vänder sig nog endast till den som är nörd. Och inte alls så välformulerat men kanske ändå kan ge lite substans till debatten.
Då texten är lite längre bifogas den som pdf. Synpunkter mottages tacksamt.
Filen är ändrad 2012-08-03
Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
This message has an attachment file. Please log in or register to see it.
Bo Siltberg skrev:
Speciellt upplysande vara att tidsfördröjda 300mA-JFBer visst kan användas för personskydd
Jo, jag tror att många gör en tankevurpa och inte tänker på skillnaden mellan felskydd enligt 411.3.2 och tilläggsskydd enligt 411.3.3. En skyddsapparat med märkutlösningsström 300 mA kan aldrig utgöra tilläggsskydd för skydd mot direkt kontakt med spänningsförande del men kan utgöra apparat för felskydd.
Det måste väl vara bättre att felskyddet utgörs av jordfelsrelä om 300 mA än av en smältsäkring om 250 A. I det första fallet får vi en frånkopplingstid om högst 0,2 sekunder (effektbrytare). För smältsäkringen kan frånkopplingstiden bli 5 sekunder om felströmmen är 1250 A.
Vem vill ha 1250 A i felström i 5 sekunder i en byggnad? Eller som någon skrev i ett annat ämne; man måste ju inte göra alla dumheter som tillåts i elinstallationsreglerna. 5 sekunders frånkopplingstid vid jordfel inom byggnad torde gränsa till vårdslöshet. Korta frånkopplingstider och samtidig frånkoppling av alla fasledare vid jordfel minskar risken för brand.