Hur är tillståndet för Gymnasiets elutbildning egentligen.

Då jag med jämna mellanrum har med lärlingar och praktikanter att göra så tycker jag nog att jag kan se att det generellt verkar vara en väldig låg nivå på utbildningarna.

Jag menar, det är inget fel på killarna (tyvärr får lite tjejer) som vi får, i alla fall de vi har valt, mycket bra och engagerat folk. Men de verkar inte ha lärt sig speciellt mycket under sina 3 år.
Visst, det blir en brant inlärningskurva här på jobbet.

Men varför ska företagen behöva utbilda i det som var skolans uppgift?
Jag förstår att en hel del saker är verkligen inte speciellt lätt att göra en bra utbildning av, det är saker som kommer samtidigt med att man börjar jobba.
Men jag tycker t.ex. att det vore ett minimum att alla hade lärt sig ohms lag, enfaseffekt, trefaseffekt som ett rinnande vatten på sin utbildning. Och dessutom fått en viss känsla för hur man använder detta i verkliga livet och kastar om faktorerna för att räkna ut det man ska.

Jag tycker egentligen också att det borde finnas åtminstone en något liten känsla för hur kapacitiva och induktiva komponenter beter sig, egentligen tycker jag att skolan borde lära ut något lite om jω-metoden, bara det allra enklaste, som ett stöd när man funderar på reaktiva komponenter.
Men jag tror dock inte att detta finns med i någon läroplan.



Men kontentan:
Jag tycker att de nya killarna rent allmänt menar att de brukar lära sig mer på en eller två månaders lärlingstid än sina 3 år i skolan ...
- har ni hört denna? någon ...?

Och du undrar jag faktiskt, varför skippar vi inte gymnasiet helt i så fall. Låter bara ungdomarna gå en extra månad som lärling.

Tänk, då får de börja tjäna pengar nästan tre tidigare. Och samhället får ut tre extra produktiva och skattebetalande år.

Varför ska dessa duktiga och ambitiösa ungdomar sitta av 3 år av sitt liv till nästan ingen nytta?


Vad tycker du. Skulle vara väldigt intressant att höra åsikter ifrån de som har sin utbildning i färskt minne.

Efter att ha avverkat ett antal praktikanter från gymnasiet kan jag skriva under på att utbildningarna verkar hålla en oroväckande låg nivå.
Det är rätt tragiskt att få höra att några veckor hos oss gett dem mer kunskap och förståelse för yrket än de fått under nästan tre års utbildning. Mest skrämmande är att de inte ens fått lära sig hur man hanterar en spänningsprovare och därmed heller inte känner till hur man gör en spänningslöshetskontroll :smack:

När jag gick ut gymnasiet för 11 år sedan så vill jag minnas att vi hade fått lära oss grunderna du beskriver men jag kände samtidigt att jag på praktik /mina första månade på jobb lärt mig med än hela skoltiden, precis så som du beskriver.

Jag började på en firma med mestadels villa installationer, servicejobb, små renoveringar osv. inga storbyggen. Kan erkänna att man då tappade dom teoretiska bitarna ganska snabbt och fyllde på med vad som jämförelsevis kändes som 3 års kunskap av mer praktisk och verklighetsbaserad sort.

Om vi nu pratar om ungdomarna som är duktiga, ambitiösa och engagerade så finns där mycket mer dom kan lära sig i skolan och det vill dom säkert själva om det presenteras på rätt sätt. Tyvärr är min erfarenhet både från min egen skoltid och från praktikanter och lärlingar att 80% inte är tillräckligt engagerade. Tror inte lärarna har tid och ork att jaga på elever som inte vill och jag har då verkligen inte lust att lägga tid på en praktikant som inte vill jobba.

Denna diskussion gjorde att branschen för 11 år sedan startade ett projekt som heter Elteknikbranschens Gymnasieskola, ETG. Vi startade i Nyköping med en pilotskola som efter 3 år började sprida konceptet över landet. Idag är det ett 40 tal skolor runt om i landet som följer konceptet och som kvalitetsgranskas av branschen.

Alla elever avslutar sin skolgång med ett yrkesprov där de teoretiskt och praktiskt visar att de är elektriker, godkända elever får också sitt yrkescertifikat direkt på avslutningsdagen.

Sök efter ETG-skolor i din närhet, finns det inte så påverka din kommun och skolor i din närhet så att de blir ETG-skolor.

Lär mer på www.etgsverige.se

Hej
Jag arbetar som Ellärare och är har en Elfirma. Jag känner definitivt igen problemet som beskrivs med kunskapsnivån
på elever som lämnar skolan. Vi diskuterar det här mycket på den skolan jag jobbar på och våran teori är att det är många faktorer det beror på. Vi jobbar hela tiden med målet att alla elever som går ut ska vara anställningsbara. Det vi har emot oss är tillexempel

Eleverna väljer gymnasieutbildning utan att veta om vad yrket innebär
De har ingen aning om hur det fungerar på ett jobb (mycket tid måste läggas på att ge eleverna förståelse om hur man sköter ett jobb vad som förväntas av dem)
Företag är intresserade av att få flera händer när det gäller praktikanter inte att ge dem utbildning
Utbildnings matrial som gått ur tiden eller inte anpassat för användning i skolan (sönderskruvat tex)

Det här är bara ett axplock hur det ser ut
Men när vi lyckas och jag träffar gamla elever som det gått bra för så känns det kanon och jag inser varför jag valt min yrkesbana

Jag provar att bumpa tråden, för att se ifall det finns nytt intresse och fler infallsvinklar.

Som före detta ellärare på en skola som bedriver sk "lärlingsutbildning", tycker jag att det blir alldeles för sönderhackat med att eleverna är i skolan t ex en dag, sen ute på praktik 2 dagar, sen tillbaka i skolan osv. Det gamla, vanliga sättet med att varva teori och praktik i vecko- eller månadslånga block är bättre, då man först i skolan får in grunden för alla moment för att sen nöta in det ute i verkligheten, fungerar bättre både för eleven och företaget. Tiden finns inte för att eleverna ska lära sig mycket mer än att se vad FK är och hur en skaltång fungerar i skolan helt enkelt, det är för mycket annat som måste nötas in under de få timmar de är i skolan.
Sen tror jag även att Skolverket gjorde fel när de bestämde sig för att alla gymnasieutbildningar skulle vara 3-åriga med möjlighet för högskolebehörighet. De flesta som väljer den här sortens utbildningar vill inte läsa alla dessa onödiga teoretiska ämnena, de är få elever som är taggade när de väl kommer in i klassrummet för elteori.
Inte finns det så mycket tid för lärarna att planera och ta hand om eleverna heller. Skolverket kräver alldeles för mycket administration som tar en massa tid från en, det blev en hel del ordbajseri i många dokument under min tid som lärare för att det skulle se bra ut.

Ennihp skrev: Sen tror jag även att Skolverket gjorde fel när de bestämde sig för att alla gymnasieutbildningar skulle vara 3-åriga med möjlighet för högskolebehörighet. De flesta som väljer den här sortens utbildningar vill inte läsa alla dessa onödiga teoretiska ämnena, de är få elever som är taggade när de väl kommer in i klassrummet för elteori.

Det tycker jag också.
Bättre att det extra skulle kunna vara valbart då, men viktigast är nog en väl fungerande vuxenutbildning (komvux), som ger de som "ångrar" sig och vill gå vidare kan göra det lätt några år senare.

Jag har ganska god erfarenhet av elever från gymnasieutbildningen, det kan vara lite olika förutsättningar mellan olika elever utvecklingsmässigt, och intresset också såklart.

Däremot så har vuxenutbildningen stora brister enligt min erfarenhet, det stressas igenom och den teori som man behöver för att förstå vad man pysslar med är zip, nada.
Ohms lag vad är det? Kan inte ens läsa en planritning.

Detta gäller ett utbildningsföretag i den stad jag bor.