Loopmätning av jordtag

Någon som provat på denna metod? Alltså loopmätning av jordtag.

Va på utbildning hela dagen angående reservkraft och föreläsaren advokerade hårt för loopmätning. Jag såg två problem med metoden och efterfrågar lite fler åsikter, om det finns. Gärna i relation till bryggmätning.

Enligt mig så skulle man nog helst använda båda metoderna... men som bekant har jag oftast fel i saker och ting.

Har inte provat, men jag var lite nyfiken på "Tångmetoden" och då kom jag att hitta detta examenarbete som jag fann intressant.

www8.tfe.umu.se/courses/energi/ExjobbCiv.../GustavLundkvist.pdf

Det är samma metod jag syftar på (sling- , tång- och loopmetoden). Intressant läsning, det där.

Men som sagt, någon som använt sig av det i praktiken ute på fält?
Är nyfiken på vilka svagheter man hittat med mätningen och styrkor (förutom att det oftast är snabbt och enkelt utfört).

Jag tog upp de saker jag uppfattade som svagheter, men fick inte riktigt någon respons.
Talaren för dagen talade om att metoden mycket väl helt kan ersätta alla andra metoder för jordtagsmätning från nätbolags entreprenörs sida, eller besiktningsman från nätbolag.
Detta eftersom man känner till alla jordtagsvärden för vardera kabelskåp, och övriga jordtag i det egna nätet, och kan subtrahera den sammanlagda ersättningsresistansen för dessa från det uppmätta värdet i tången. Dock så tror jag inget nätbolag i Sverige har ALLA dessa värden.
Jag misstänker starkt att han har aktier i företaget som tillverkar instrumentet.

Tångmetoden kan vara en bra metod vid återkommande kontroll. Men vid provning av ett nytt jordtag eller ett okänt jordtag vill nog jag förespråka bryggmetoden.

Innan idrifttagning ska varje jordtag mätas som enskilt jordtag. Även om det går att subtrahera övriga ersättningsresistanser så är min bedömning att denna metod medför risk för allt för stora avvikelser. Därför lär i vart fall jag ut i mina jordningskurser att enskilt jordtag ska mätas innan idrifttagning med bryggmetoden.

Om det finns jordtag för skyddsjordning för t ex fångarmar och dylika ting finns oftast ingen slinga, det finns bara ett jordtag, och då fungerar inte tången.

Då har jag inte tänkt helt fel. Sen att jag inte tänkt fel av fel, eller rätt, anledning är en annan sak.

Min tanke va dock följande: När ett värde behöver bestämmas så är loop-, tång- eller slingmetoden kanske lite för osäker. I o m a det va i samband med reservkraft så pratade vi primärt om jordtaget vid reservkraftsinmatningen. Då har du i o f s fler jordtag, bl a i nätstation (stolpen eller i skjul), men du kan lika gärna få mäta genom ett vattenrör i varmvattenberedaren också, inne i huset. Testströmmen väljer ju alla möjliga vägar. Eller annan utrustning i förbindelse med främmande ledande del. Har varit i anläggningar där främmande ledande del på fjärrvärmeanläggning haft bättre jordförbindelse än PEN-ledare från nätleverantör. Poängen är att du inte riktigt vet vad du mäter förutom att den jordtagslina du mäter över är en del av den uppmätta resistansen och att en intakt slinga finns genom jord. D v s att den uppmätta resistansen är alltid lägre för det enskilda jordtaget än vad instrumentet mäter upp. Hur mycket lägre vet du dock inte. Visar instrumentet 60 Ω på ett ytjordtag... Ja, vad gör man då? Chansar man att värdet du mätt representerar 50 Ω av ditt jordtag och 10 Ω av andra parallella jordtag? Ja, det va min tanke i alla fall.

Med bryggmetoden så får du dock ingen bekräftelse på att jordtagslinan är intakt hela vägen... Av den anledningen tänkte jag att man lika väl kan köra bägge två mätningarna. Kör du bryggmetoden så är det ju ingen stor grej att köra en mätning med tången också om du redan har införskaffat instrumentet.

...men jag kan ha fel.

Det är metod 6.2.3.5 jag syftar på. Enda skillnaden är att man klämt in båda tängerna i ett instrument. Detta instrument som åsyftas.

Intressant dokument För övrigt

Det var ett tag sedan men jag kände att jag hade lite fakta i målet.

Tångmetoden används "ofta" i högspänningsnät för att förenkla arbetet med att kontrollera jordtag. Denna metod används bara som en kontroll att jordtagen inte har förändrats sedan föregående mätning. Denna metod ger inte värdet på jordtaget!

Ett nytt jordtag skall alltid mätas med exempelvis en brygga för att få det verkliga jordtagsvärdet och om värdet från två mätningar med tångmetoden skiljer skall ny mätning med brygga göras för att säkerställa jordtagen.

Hej alla lysmaskar!

Jag är alldeles ny här på Fluxio - men det betyder inte att jag är alldeles ny här på jorden. Jag är urgammal och har jobbat med industriautomation och elkraft sedan min debut på ASEA 1962 och senare på Siemens innan jag startade vårt lilla företag GKE Elektronik AB 1977. Detta som en kort presentation. I övrigt är jag en grinig gubbe som både har slutat röka och slutat dricka alkoholhaltiga drycker - kanske därför jag är grinig.

Hur som helst - jag sökte lite efter jordnätsmätningar på webben och hittade den här tråden. Eftersom jag har rätt så lång erfarenhet av detta ville jag dela med mig av en pdf som inte är särskilt gammal, ca ett halvår. Den kom till som en följd av att jordtängerna inte fungerar särskilt bra vid jordnät med lite större yta än vad en normal husinstallation har. Tidkonstanten i den resulterande jordslingan blir då ganska stor - kan vara mer än 10 millisekunder - och då fungerar en tång som mäter med kHz inte alls så bra. Även om den sägs räkna om till 50 Hz, som C&A (vilket för övrigt är ett favoritfabrikat i alla avseenden) gör.

Vi använder därför en portabel kombination av frekvensgenerator, effektförstärkare, kärna med lite större area än tängerna har och sköter utvärderingen i ett enkelt USB-skop som har inbyggda signalbehandlingsfunktioner. Ledsen att den är på utrikiska. Men det brukar inte vara nåt problem. Den finns här:
www.gke.org/presentationer/files/Low%20o...id%20measurement.pdf

Riktigt intressant skrift Gunnar, som så mycket annat man ser på nätet från dig, tack för den!

Tyvärr fungerar inte länken längre till Gunnars PDF. Finns det något bra själ vom lyckats fånga den eller är Gunnar kvar och kan dela igen?

Här är den.

Tack så mycket. Blir kvällslektyr.:tummeupp:

Hej, jag är ny på forumet och är ingen elektriker, men jag jobbar väldigt nära det och finner det intressant.
Jag ska skapa ett jordtag då jag bygger nytt hus och ska sätta upp en antennbärare på tomten, och har försökt läsa mig till så mycket information om det som möjligt.
I detta klipp


verkar de mäta ett jordtag med både tång och brygga, men vad jag förstått så kan man inte mäta upp ett nytt jordtag med tång, är det inte detta de gör i klippet?

Nu har jag ganska bra förhållanden för mitt jordtag, det är nere i skåne på lerjord, så jag hoppas på att det räcker med några kopparförgyllda stålstänger och lite jordlina.

Om man vill att jordtaget (och det som ska jordförbindas) ska få lång livslängd så ska man undvika att blanda material som ligger långt från varandra i spänningsserien. Och det i all synnerhet om marken har bra ledningsförmåga och/eller är kemiskt aggressiv. Det är inte alls någon bra kombination att t ex förbinda förkopprade jordspett och kopparlinor med en förzinkad eller obehandlad stålkonstruktion. Det brukar sluta med att den mindre ädla metallen fräts bort och den mer ädla metallen blir belagd med ett isolerande skikt (förmodligen av diverse salter och oxider), så inte heller den gör någon nytta ur jordningssynpunkt.

Torbjörn Forsman skrev: Om man vill att jordtaget (och det som ska jordförbindas) ska få lång livslängd så ska man undvika att blanda material som ligger långt från varandra i spänningsserien. Och det i all synnerhet om marken har bra ledningsförmåga och/eller är kemiskt aggressiv. Det är inte alls någon bra kombination att t ex förbinda förkopprade jordspett och kopparlinor med en förzinkad eller obehandlad stålkonstruktion. Det brukar sluta med att den mindre ädla metallen fräts bort och den mer ädla metallen blir belagd med ett isolerande skikt (förmodligen av diverse salter och oxider), så inte heller den gör någon nytta ur jordningssynpunkt.

Hej,
När du skriver lång livslängd, vad är det för dig?

Jag ser väldigt ofta cu-linor anslutna till benen på varmgalvade stålben, på konstruktioner som säkert är 10-15 år gamla, jag har inte mätt resistansen för dess jord så jag vet inte hur effektiva de är.
Det händer att det sitter någon mjukare, lite mörkare metall emellan cu och varmgalven.

Mvh
Magnus

Går de stålbenen direkt ner i marken eller är de ingjutna i ett betongfundament?

Jag har sett ett fall (det gällde jordtag till elstängsel) där man ursprungligen hade använt förkopprade jordspett och sedan kompletterat jordtaget med några varmgalvade spett. Ett eller två år senare fungerade det inte alls, de varmgalvade jordspetten var mer eller mindre borta och de förkopprade spetten hade fått en tjock beläggning.

Har under våren för avsikt att mäta upp lite olika jordtag med åtminstone 4 olika metoder. Ska försöka minnas att återkomma med resultatet.
-3-pol brygga
-4-pol brygga
-Selektiv mätning (en tång och sonder)
-Loop
Ska bli intressant att se hur mycket de skiljer sig.

Och angående videon så använder de samma typ av instrument som används vid loopmätning, men de använder inte det på det sätt som är tanken vad jag förstår. De verkar nämligen skapa loopen genom att dra en strömprob sidan om. Normalt har man istället ett helt jordningssystem bakom sig vilket loopen körs genom.

Man ska kanske också ha i åtanke att instrumenten kör på helt olika frekvenser. Tången kör normalt på kH-nivå vad jag förstått medans bryggan kör på mellan 10 och 500Hz för denna typen av instrument.

Jag skulle vilja tillägga till Torbjörns text med avseende på anordning av jordtag: Kör många parallella dragningar av linor eller spett. Kör hellre två stycken hälften så långa istället för en lång. En bra kråkfot är svår att klå!