Var och felsökte stolpbelysning där stolparna var matade av två trefasgrupper 16 A. Två av säkringarna löste lite då och då så att stolparna slocknade. Mätte med tångamperemetern separat strömmen genom L1, L2 och L3. Genom L3 gick det drygt 7 A, medans det i L1 och L2 var noll. Efter ett tag så började det strömma 7 A även genom L1 och L2.
Bröt strömmen och slog till igen och mätte igen, samma sak förutom att det aldrig kom någon ström genom L2 så gick då och öppnade upp en av stolparna som låg på L2. Detta var vad jag upptäckte.
Gått lite varmt visst... och visst är det pga av att det är självslocknade plast som det inte har brunnit mer?
Och så har jag lärt mig att man inte ska sätta fast kablarna med dragavlastningsklämman som brukar sitta. Samt ha slingor på trådarna. Detta så att kabeln skall kunna dras upp/ner med tjälskjutningar i backen utan att den går sönder!
Jag felsökte nyligen (nåja, förra vintern) en kortis i en stolpe. Det var bara kortis ibland.
I den var kabeln fastskruvat i metall-bläcket som ska funka som dragavlastning. Tjälen hade dragit i kabeln så att en fasledare skavt mot metallen.
Jaså, bra att veta. Jag har aldrig monterat några stolpar förut, men bra att veta utifall man råkar på det! Tack!
Ja, det låter som ett liknade fel en kollega hade förut. Han är av lite större natur och tog tag i stolpen när han skulle försöka ställa sig på knä och får en jäkla kyss! Mäter på stolpen som är spänningsförande. Går till nästa stolpe och tar tag i även den och får sig ännu en kyss! Visar säga att bägge är spänningsförande, sannolikt pga av något liknande.
I gatljusarmaturer finns det ingen dragavlastningsmöjlighet, där hänger kabeln fritt, men de tär nog pga om man kör på stolpen så ska förhoppningsvis kablarna bara "glida" ur och inte spänningsätta stolpen.