Om jag fattat det rätt så är minsta arean på kompletterande skyddsutjämningsledare 2,5 mm2 om den är mekanisk skyddad och 4 mm2 om den inte är mekanisk skyddad.
Om det i bad eller duschrum finns främmande ledande delar, det vill säga ledande delar som för in en jordpotential i rummet. Då ska dessa ledande delar kopplas ihop med skyddsjorden i de skyddsjordade utrustningarna i samma rum t ex tvättmaskinen.
Faran om detta inte görs är att en kortslutning till jord spänningssätter utsatta delar en kort stund innan säkringen hinner utlösa. Under den tiden är beröringsspänningen mellan utsatta delar och främmande ledande delar hög och i en situation där vi är utsatta och har genom fukt låg kroppsresistans kan det medföra en farlig strömgenomgång.
I nyproduktion idag är ofta vattenservice och avlopp av plast och kan då inte föra in jordpotential i badrummet och någon skyddsutjämning blir då inte aktuell.
Är man osäker på om en ledande del kan föra in jordpotential kan man mäta resistansen mor skyddsjord. Överstiger den 4 kΩ kan den inte anses vara en främmande ledande del och behöver då inte skyddsutjämnas.
EUU Box 545, 611 10 Nyköping,
tel direkt 0155-29 29 25, mobil 070-695 69 06,
Välkommen till vår hemsida
www.euu.se
Jag har gjort det men det blev i källaren under badrummet där vatten och avlopp kom in genom golvet. OBO rörklämma runt vattenröret och en RK6 till centralen som också låg precis under badrummet
Jag har gjort ett badrum och har förberett för ett badrum idag!
I båda fallen så drog rörkrökaren ihop alla rör under handfatet. Dit drog jag en slang från badrummets kopplingsdosa och satte "pus-klämmor" på alla rör.
SS436 40 00 Utgåva 2 skrev: 544.2.2
En skyddsutjämningsledare som förbinder utsatta delar med främmande ledande delar ska ha en ledningsförmåga som är minst hälften av vad den minsta motsvarande skyddsledaren har. En skyddsutjämningsledare som inte är en del av en kabel anses vara mekaniskt skyddad genom förläggning i rör, kanal, ingjutning eller om den är skyddad på ett motsvarande sätt.
Spb ≥ 0,5 SPE (*)
(*) med en minsta area av:
- 2,5 mm² Cu om ledarna är mekaniskt skyddade,
- 4 mm² Cu om ledarna inte är mekaniskt skyddade.
M Utsatta delar
SPE Skyddsutjämningsledarens ledararea
Spb Ledararean hos skyddsutjämningsledaren för kompletterande skyddsutjämning
Står även i 543.1.3
Separat framdragen skyddsledare som inte ingår i matande kabel ska ha minst följande area:
– 2,5 mm2 Cu eller 16 mm2 Al om den är skyddad mot mekanisk skada.
– 4 mm2 Cu eller 16 mm2 Al om den inte är skyddad mot mekanisk skada.
2.5 mm2 är som sagt minsta tillåtna area för en potenialutjämningsledare och den är tillåten att anslutas till belysningsgruppens 1,5 mm2 skyddsjord. Kanske 1,5 mm2 räcker, men för att inte behöva syssla med undantag och dyl. så har förordar de 2,5 mm2?
Jag tror det handlar om det allmänna kravet på skyddsledare i 543.1.3 som Ronnie citerar, som säger att en separat framdragen skyddsledare ska ha minst denna area. Så i detta fall där skyddsledaren är en skyddsutjämningsledare som inte ingår i en matande kabel så måste den vara minst 2.5/4 mm2.
Detta gäller också för 544.2.1 (skyddsutjämning av två utsatta delar), eller ?
Om däremot fasledarna skulle vara t.ex 10 mm2, då överrider kraven i 544.2.x vad som sägs i 543.1.3.
Det går nog inte att svara på generellt. En bedömning behöver göras av risken för att den skadas - i detta fall att den skadas till den grad att den (delvis) går av. Om denna stump t.ex finns i "betjäningshöjd" kanske folk hänger handduken på sladden... Finns den t.ex under handfatet och är lite skyddad av sitt läge så är ju risken mindre.
Finns det att köpa "kabelmantel" (typ som man kan skala av från EKK 3g1,5) löst? Eller något annat man kan använda för att trä på som är vitt och snyggt?
Lite drygt att sitta och skala kabel om det är en större mängd (små-service går ju bra)
Hej! Håller på i ett par hyresfastigheter och renoverar badrum. I dessa fastigheter finns det ca 30- 50 st
lägenheter. Husen är ifrån 60-talet, och alla avlopp samt vattenstammar är av järn. Det jag undrar är: nu
när vi renoverat ca 1/3 del av badrummen i husen utan att dra någon skyddsutjämning i badrummen, ska jag nu börja med
detta nu? Går det inte lika bra att göra utjämningen i källaren där alla vattenrör går ihop, istället för i varje badrum?
En liknande fråga ställdes i voltimums forum och Örjan svarade såhär.
Skulle nog vilja svara att det inte räcker. Vi har i TK64 sagt, vilket också står i den kommenterade utgåvan av Elinstallationsreglerna att det räcker om den är skyddsutjämnad vid matande central till badrummet. Men som jag förstår är det inte där huvudjordningsskenan sitter.
Så utan mer detaljer svarar jag att du måste göra en lokal kompletterande skyddsutjämning i eller i anslutning till badrummet.
Sen ska naturligtvis de inkommande serviserna som är av ledande material kopplas till huvudjordningsskenan också.
Kopplingen till huvudjordningsskenan skyddar mot fel utanför byggnaden. Den kompletterande skyddsutjämningen mot fel i byggnaden.
Om det finns en skyddsutjämning i källaren kan du mäta/beräkna beröringsspänningen i badrummet mot järnrören för att se om det krävs en kompletterande skyddsutjämning. Men om det inte är för sent med tanke på renoveringen så är det väl lika bra att göra den.