Antal belysningsgrupper i lägenhet

Hej forumet,

I fredags fick jag nedslag på en besiktning för att jag bara hade en belysningsgrupp i en lägenhet. Är det någon här som kan bekräfta eller dementera detta? Besiktningsmannen hävdar att det skall finnas minst två grupper som tar någon belysning, och det för att det inte ska bli mörkt i rummet om en av säkringarna löser ut. Jag vet att ett trapphus skall ha denna funktion men inte en lägenhet på 33 kvadrat.

Tacksam för hjälp och var detta står någonstans i standarden
/ Micke

Du skulle kanske frågat besiktningsmannen i vilken standard han hämtar sina kriterier ifrån?


Jag har hört väldigt många varianter av detta, t.ex. att det ska finnas minst två olika grupper i varje rum eller att det ska finnas minst två grupper för belysning i bostaden.
Men än så länge har jag inte funnit varifrån dessa "krav" skulle komma.


Men jag har dock läst långt ifrån alla standarder, så att om det finns, bara jag som missat, är långt ifrån uteslutet.

Besiktningsmannen kommer säkerligen hänvisa till SS 437 01 02 enligt nedan, om man skulle be denne att utveckla.

11.4 Ledningar
För belysningsinstallation och eluttag fordras minst en gruppledning för varje påbörjad golvarea om 30m². I bostadslägenhet ska dock finnas minst två gruppledningar för belysning.

Sen kan man kanske frågat sig själv, är det rimligt, vad som anmärkts? Det tycker nog jag i alla fall.

Besiktningsmannen skulle kunna hänvisa till elinstallationsreglerna och kap. 314 om Sektionering av installationer där det nämns att "varje installation ska i erforderlig utsträckning sektioneras för att: - fara och minimera olägenheter i händelse av fel; - underlätta säker inspektion, provning och säkert underhåll.

Sen avgör inte jag huruvida det ska tolkas i denna fråga. Jag håller med föregående om att det är rimligt med flera grupper än 1 även om det är en liten lägenhet.

Den stora frågan är väl hur jobbet har handlats upp? Står det med i några handlingar hur jobbet ska utföras och om det är så att SS 437 01 02 ska följas?

Jag håller med andra skribenter i tråden om att det ändå är ganska rimligt val att sektionera upp belysningen på två olika grupper även för en liten lägenhet.
Själv skulle jag strävat efter det.


Frågan gällde väl främst om det gick att ställa kravet. Och det verkar ju också ha en viss bäring i standarder, som inläggen visat på.

Tack så mycket för visat intresse i min fråga.

Jag har tyvärr inte tillgång till elbeskrivningen för projektet så jag kan inte kolla just nu vilka "regler" jag ska följa. Det lutar åt att göra några förändringar i lägenheten trots den lilla storleken. Jag funderar på att lägga underskåpsarmaturen på hörnboxarna vid köket på samma grupp. Det kanske finns en gräns på minst antal armaturer för att det skall klassas som två belysningsgrupper?

/Micke

.

Bo Siltberg skrev: SS 437 01 02 anses vara en s.k. "komfortstandard" som inte innehåller några direkta säkerhetsregler, så man kan undra om det verkligen berättigar ett nedslag, anm kanske. Men det är nog en bra ide ändå med minst två grupper.

Besiktningsmannen besiktar inte mot regelverket utan mot kontraktet. Nu är det ju så att förordning 1957:601 inte är dispositiv så ett brott mot denna, eller de föreskrifter som Elsäkerhetsverket genom denna förordning bemyndigats att ge ut, är även ett brott mot kontraktet.

Som du är inne på så är SS 437 01 02 ingen säkerhetsstandard och därför utgör avvikelser mot denna inget brott mot ELSÄK-FS 2008:1 och i förlängdningen 1957:601.

Däremot kan det mycket väl vara ett brott mot kontraktet som kan diktera att installationer skall utföras i enlighet med denna standard. Är detta fallet och det är en totalentreprenad så är blir det en E anmärkning, är det istället en utförandeentreprenad blir det en B anmärkning.

Jämför med att du beställer en bil från en bilhandlare. I din spec säger du att du vill ha AC, bilbälte och bilstereo, i leveransen får du inget av det med hänvisningen till att säkerhetsstandarderna bara kräver bilbälte. Hade bilhandlaren uppfyllt sin del av kontraktet?

Jag tycker att detta är en typisk anledning till anmärkning. Kravet säger att för lägenheter är att det skall finnas 2st belysningsgrupper eller fler

.

Jag har trott att det ska lysa även om en säkring går, sedan 70 talet. Enkel logik, borde vara 2 grupper till belysning.

.

Andreas Öhr skrev: Så, oavsett vad ni anser huruvida olika standarder etc säger osv.

Vad är definitionen av en belysningsgrupp år 2016?

Om vi med hjälp av juridisk logik(om A är sant, så måste "inte A" vara falskt) ska definiera en belysningsgrupp så måste vi kolla på stycke 3 i 11.4 i SS 437 01 02. Där står att läsa:

Eluttag och lamputtag fördelas jämnt på de olika gruppledningarna. I regel ansluts totalt högst tio eluttag eller lamputtag till samma enfasgruppledning. Vid känd belastning, t.ex rena belysningsgrupper, kan antalet utökas. Eluttag och lamputtag i samma rum fördelas om möjligt på flera gruppledningar

Av denna mening:
Vid känd belastning, t.ex rena belysningsgrupper, kan antalet utökas.

går att konstatera att:
1. "rena belysningsgrupper" har känd belastning

A dessa meningar:
Eluttag och lamputtag fördelas jämnt på de olika gruppledningarna. I regel ansluts totalt högst tio eluttag eller lamputtag till samma enfasgruppledning.

går att konstatera att:
2. Grupper med eluttag och lamputtag, till skillnad från belysningsgrupper, har inte kända laster


Då börjar vi resonemanget:

- För att en grupp ska innehålla endast belysning, eller som det står "ren belysningsgrupp" så måste lasten vara känd.

- Alla kända laster är inte belysning, men belysning måste vara en känd last.

- Om en grupp innehåller ett lamputtag är gruppens belastning inte känd och därför kan inte vara en "ren belysningsgrupp"

- Om en belysningsgrupp kan vara ren betyder det att den även kan vara "inte ren" och fortfarande vara en belysningsgrupp. Om inte så var fallet hade "rena belysningsgrupper" endast varit "belysningsgrupper"

Därför kan man konstatera att Lamputtag, eller för den delen eluttag, inte kan vara belysning. Belysning måste utgöras av en känd last t.ex en armatur.


Men i tidigare del av detta avsnitt står det följande:

11.4 Ledningar
För belysningsinstallation och eluttag fordras minst en gruppledning för varje påbörjad golvarea om 30m2. I bostadslägenhet ska dock finnas minst två gruppledningar för belysning.

Det står endast "för belysning" vilket inte definierar den som "ren". Däremot så måste det finnas två gruppledningar där belysningsarmaturer med känd last är anslutna.

Normalt finns bara dessa armaturer i kök och badrum, vilket gör det lämpligt att dessa ansluts på separata gruppledningar.


Men ska man dra detta resonemang ännu längre kan man ställa sig frågan om en lampsockel, typ IFÖ Glob, är en känd last? Det finns en maxbelastning angiven, visst, men det säger inget om den faktiska lasten som man kan anse vara okänd.

Andreas Öhr skrev: Och om man fortfarande anser att det ska vara så, så får man väl specificera det i underlagen, vad som menas. Det nämns något om kontrakt i tråden. Dock har inte trådskaparen skrivit något om kontrakt. Finns ett kontrakt så står det väl där i och borde inte ens blivit en fråga här?

Grundfrågan var varför besiktningsmannen gjorde en anmärkning. Om det överhuvudtaget ska finnas en besiktningsman så måste det finnas ett avtal. Begreppet besiktning/besiktningsman definieras och regleras i AB04 och ABT06. Utan ett avtal som hänvisar till någon av dessa bilagor så bör det inte finnas en besiktningsman.

I avtalet, eller någon av dess bilagor, bör det rimligtvis vara hänvisat till SS 437 01 02 och med stöd av detta så är det troligt att besiktningsmannen gjort anmärkningen.

.

.

Du missade nog det sista jag skrev i mitt inlägg.

Definitionen av belysning är att lasten måste vara känd, men kravet på belysningsgrupperna är inte att de måste vara "rena". De kan innehålla andra belastningar också, som t.ex pax-fläkt.

Men använder man samma logik på definitionen av gruppledning så kan man tolka det som att blanda energibrukande föremål och uttagsdon gör att man inte längre kan definiera det som en gruppledning.

SS 437 01 02 (sid 6)

gruppledning
final circuit (of buildings)
ledning som förbinder gruppcentral med energiförbrukande föremål eller uttagsdon för sådana

Och detta är varför man inte vill blanda in jurister i elprojektering....

Andreas Öhr skrev: Gällande besiktningsman så har inte trådskaparen återkommit om avtal eller någonting kring detta. Besiktningsman kan ju finnas av en mängd anledningar. Det krävs inte tex AB04 osv. Då vi inte vet vad trådskaparen har för beställning så är det omöjligt att veta förutsättningarna. Därför blir det bara gissningar från alla håll när man skriver vad som gäller. Om vi inte vet att det är beställt med AB04 som grund så är det inte heller intressant att veta vad som regleras i AB04 gällande besiktningsman. Trådskaparen måste återkomma med förutsättningarna.

Det är visserligen sant, men då kan vi ju även ifrågasätta vad det är för mandat besiktningsmannen har att göra anmärkningar. AB04 och ABT06 ger besiktningsmannen rätt att anmärka sådant som han anser är fel enligt Kap 7 §11 och §13 och ger entreprenören skyldigheten att åtgärda anmärkningar enligt Kap 5 §17 samt beställaren rätt att innehålla 10% av kontraktssumman enligt Kap 6 §21 tills dess att besiktningsmannen godkänner entreprenaden enligt Kap 7 §12.

Det är klart att det är teoretiskt möjligt att ha en besiktningsman utan AB04 ellet ABT06, men såvida man inte skrivit in en helvetes massa fritext i avtalet så är han bara en tomte som springer runt med ett anteckningsblock och har inget formellt mandat i entreprenaden.