Handbok 415

Satt och läste lite i HB 415 och lägger märke till utlösningskravet på 0,2 sekunder. Inget konstigt där och inget som jag ifrågasatt tidigare. Börjar i 4.3.11.3 i 415.

Därefter följer en massa hänvisningar till elinstallationsreglerna för att styrka 0,2 sekunder. Men inga som jag kan hitta i den nu gällande versionen.
Hänvisningarna jag inte hittar är:

• 704.410.3
• 711.410.3.4.3
• 740.410.3.4.2
• 413.1.7.1

Har punkterna 704.410.3.4 och 704.411.3.2 ersatt detta behov? Eller hur ska jag tolka det?

Handbok 415 är skriven utifrån utgåva 1 av Elinstallationsreglerna. Hänvisningarna och rekommendationerna är alltså inte relevanta vid tillämpning av utgåva 2 av Elinstallationsreglerna. Bl.a. finns inte 0,2 sekundsregeln inte kvar.

Men vilken giltighet har då en SEK handbok. Kan man ens hänvisa till handbok 415 gällande utlösningstiden? Och därmed hoppa över nu gällande elinstallationsreglers fordringar på användandet av jordfelsbrytare?

En Handbok har ingen giltighet alls... Handboken är endast vägledande, eller förtydligande.. Det är standarden som den är en handbok till som är giltig...

Likt om man skriver en lärobok om straffskalor för valfritt brott, och reglerna ändras efter det, så är det reglerna och inte läroboken som avgör vad för straffskala som gäller.

Edit: Sen kan man tycka att även fast 415 inte direkt är en kioskvältare så borde det på en 5 års period efter att en så fundamental standard som SS 436 40 00 kommit i nyupplaga, gå att komma ut med en rättelse.

Det har länge varit aktuellt att uppdatera handbok 415 men det finns ingen som vill ta åt sig arbetet. Det är ju ett i huvudsak oavlönat arbete, som tack får man ett gratisex av det man själv varit med och skrivit.
Det som behövs är att SEK sätter till en huvudredaktör som gör grundjobbet som sedan läggs fram för kommittén för diskussion och godkännande.

Att sitta med i en kommitté är ett oavlönat arbete, eller till och med kostar pengar.

Dock så är det många av kommitéernas medlemmar som har lön av sina arbtesgivare att sitta med i kommitéerna om det helt enkelt är så att arbetsgivaren har ett intresse av att kunna påverka utformningen av den kommande standarden. Och det är inget fel i det. Det innebär ju att branschen är engagerad inom sin nisch.

Dock så är det nog ingen i branschen som ser någon potential i att omarbeta HB 415.

Man måste se skillnad på att sitta i en kommitté och påverka en standards utformande och att vara med att utforma en handbok.

Standarden skapar en praxis för vilket material och metoder som skall användas. Tillverkare vill vara representerade så att en liten standardförändring, felskrivning eller skrivning av otänksamhet, gör att hela serier av deras produkter inte blir användbara. Kostar miljoner att försöka få till undantag, utveckla förändringar och kanske t.o.m återkallning och destruering av lagervolymer.
På samma sätt fast med olika motiv vill även utförare, entreprenörer, vara med och påverka så standarden inte skrivs så att konkurrensutsättningen blir sned.

Utformningen av en Handbok däremot är något man gör ur rent förläggarintresse. Eftersom det är standarden som är styrande så är Handboken bara ett läromedel eller förtydligande dokument. Egentligen helt meningslös ur ett praxisskapande perspektiv. Däremot är den bra för konsulter och entreprenörer som kan tänkas köpa den. Vinsten av att utarbeta en Handbok ligger helt hos förläggaren. Att förläggaren, SEK, inte ämnar att betala författarna för sitt arbete leder till att handböcker inte uppdateras som de borde.

Ibland gör man en handbok i rent överlevnadssyfte. Handbok 413 Skyddsutjämning i byggnader är en sådan. Den gjorde vi för att Elinstallationsreglerna är så otydliga i dessa frågor så att vi vart dränkta i frågor i ämnet. Bland annat på detta och andra forum men även direkt via mail och telefon.