Frågade en bekant vid en elfirma vilken dokumentation som överlämnas till kund efter avslutat arbete.
- Fakturan! svarade han kvickt. Han menar att på mindre jobb hos privat kund som inte uttryckligen begär annat, överlämnas ingen dokumentation alls. Detsamma gäller till kunder som inte kan specificera vad de vill ha när de ber om "papper" och "underskrifter". - Många verkar tro att det finns något som ska skrivas under, men det är den största myten om elbranschen, påstår han.
Vid större jobb är beställaren förmodligen kunnig nog att veta vad han vill ha (kontrollprotokoll, gruppförteckningar, ritningar och scheman et c).
Åsikter kring detta? Lämnar ni någon dokumentation till kund även då denne inte påtalar det eller kan specificera vad?
Vid service arbeten hos privat personer lämnas alltid gruppförteckning och bruksanvisningar
utan att någon ber om det. En enkel skiss av t.ex. styrningen av ytterbelysningen eller en
stjärnkoppling av tele lämnas i kapslingen
eller på lämpligt ställe där vi elektriker kan tänkas hitta den senare.
Att skriva med tusch i botten på apparat dosor t.ex. matn. från Elc. eller andra förklaringar underlättar
för den som kommer efter.
Protokoll på kontroll före drifttagning skrivs för hand på mindre jobb,fotas och sparas som dokument
i det mobila fältservice programmet.Originalet kan med fördel lämnas kvar,om inte så går
det alltid att skriva ut senare om kunden ber om det.
Enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter om utförande av elanläggningar ska en anläggning vara försedd med den märkning och dokumentation som behövs för drift och underhåll. Detta ingår nog i allra högsta grad i det som kallas "god elsäkerhetsteknisk praxis".
Utdrag ur 3 kap, ELSÄK-FS 2008:1:
8 § En starkströmsanläggning ska vara försedd med den märkning och dokumentation som behövs för att anläggningens olika delar entydigt ska kunna identifieras för drift och underhåll. Dokumentationen ska finnas på svenska, om inte något annat språk är lämpligare från elsäkerhetssynpunkt.
Vidare så finns det av avsnitt 514 i SS 4364000 regler om identifiering och då särskilt 514.5 om vilken dokumentation som ska finnas till anläggningen.
Varenda besiktningsman kan nog intyga att det slarvas med dokumentation. Framför allt på servicearbeten och kompletterande installationer som inte besiktigas i samband med utförandet. En konsekvens blir att anläggningens innehavare får besiktningsanmärkningar på sin anläggning i samband med särskilt kontroll eller revisionskontroll. Ofta är dessa anmärkningar oerhörd dyra att åtgärda.
Dokumentationen ska finnas på svenska, om inte något annat språk är lämpligare från elsäkerhetssynpunkt.
Knappast några problem hemma hos privatpersoner, men inom industri/snickerier/verkstäder är det rätt vanligt att vi installerar maskiner som saknar svensk dokumentation.
Föreskriften och kravet på svenska gäller för elanläggningen.
För maskinerna gäller standarden 60204-1.
17 Teknisk dokumentation
17.1 AllmäntDen information
som behövs för installation, drift och underhåll av maskinens elutrustning skall levereras i
lämpliga former, till exempel, ritningar, scheman, diagram, tabeller och instruktioner. Informationen skall
finnas på det språk som överenskommits.
Ronnie Lidström skrev: Detta är ju ganska intressant:
Dokumentationen ska finnas på svenska, om inte något annat språk är lämpligare från elsäkerhetssynpunkt.
Knappast några problem hemma hos privatpersoner, men inom industri/snickerier/verkstäder är det rätt vanligt att vi installerar maskiner som saknar svensk dokumentation.
Som Reijo riktigt påpekar så gäller Elsäkerhetsverkets krav endast anläggningar och inte maskiner. Vidare gäller verkets krav endast sådan märkning och dokumentation som gäller säkerhet, "kunna identifieras för drift och underhåll". Inte nödvändigtvis den tekniska dokumentationen som reparatören använder för felsökning.
Ok.. Men jag har för mig att jag har läst någon annanstans (Kanske bara gäller privatpersoner? Konumentköpslagen eller nåt?) att produkter som säljs i Sverige ska ha svenska bruksanvisningar?