Om elinstallationer förr i världen handlar den danska boken "En gammel elektriker fortæller" av Søren A. Paaske Pedersen ISBN 87-982315-1-0. Författaren berättar många roliga och intressanta händelser från sitt liv som anställd elektriker 1914-1946. Han drev därefter egen firma fram till 1968. Här är två korta historier ur boken:
- I de första surrogatledningarna som kom under ransoneringen minskades arean till 1 mm2. Därefter blev ledarmaterialet utbytt till zink och paraffinisoleringen utbytt till ett lager tjära. Då uppstod svårigheter att få ledningarna att glida lätt genom tomrören. På många ställen hade vi förlagt 12,5 mm tomrör och surrogatledningarna var inte lätta att få igenom i dessa rör om det skulle dras tre eller fler ledningar i rören. Särskilt inte då rörens ytbehandling ersattes med en tjärliknande massa såväl invändigt som utvändigt.
- Det var inte bara svårt att få tag på elektriker, det fanns också svårigheter med vissa vi hade anställt. Även om jag tycker att merparten gjorde ett bra jobb så fanns det en elektriker som var rätt ansvarslös. Vi kunde inte förstå hur han kunde jobba så snabbt. Förklaringen kom när anläggningen skulle spänningssättas. Det synliga arbete som utförts var i god ordning, allt var prydligt installerat, men det visade sig bara vara små korta rörstumpar som var inputsade med gips vid armaturerna och bara korta ledningsstumpar som var ordentligt anslutna. Materielet som han inte hade använt låg gömt under golvbrädorna.