Formel för att räkna om Amper

Hej
Vi sitter på jobbet och funderade på om det finns någon bra formel för att omvandla tex 250A på 0.4KV sidan till motsvarande på 10Kv sidan.

Tack för hjälpen.

I1=U2*I2/U1
Funkar tror jag!

Hej på er!
.4KV/10KV=0.04. Då har du en konstant utan enhet.
250A*0.04=10A. När man räknar från 0.4KV till 10KV
Tvärt om
10A/0.04=250A. När man går från 10KV till 0.4KV.

Hur många Ampere brukar ett 10Kv nät ligga på?

Ibland kan man ha tur. Svaret är nog att huvudströmmen på primärsidan är 10 A. Och Jonas formel fungerar. Men ni måste hålla reda på transformatorns kopplingssätt, t ex DYn eller YYn. Men även om ni räknar med huvud- eller fasström. Nu blandade ni så mycket att det just denna gång blev rätt. Men omsättningen på en vanlig distributionstransformator DYn 10/0,4 kV kan vara 43:1 eller nåt i den stilen. Det vill säga om primärlindningen matas med 10000 V (huvudspänning) blir sekundärspänningen 233V (fasspänning) (10000/43). Om sekundärsidans fasström är 250 A blir blir primärsidans fasström 5,8 A (250/43). Men denna ström är ju ointressant. Det är väl huvudströmmen vi vill veta och då ska fasströmmen multipliceras ROT(3).

Hej Mats!
P=UxIxSqrt(3), vid 3 fas effekt
Primär sidan
10000x10xSqrt(3)=173,205W
Sekundär sidan
400x250xSqrt(3)=173,205W
En D/Yn kopplad transformator borde det bli 10xSqrt(3)=17.3A lindnings ström på primär sidan.

Nej Stefan det är ju redan vänt och vridit på tidigare, du får dividera istället för multiplicera. Och förövrigt har ju både du och Jonas snarlika och bra sätt för att räkna ut detta tidigare. Bra metoder man får bara se till att det är huvud eller fasspänning som anges för både upp- och nedsidan. Strömmen är ju inte så mycket att orda om sällan man mäter inom en D-koppling per lindning.

Hej Tomas!
Jag var ute och kollade nätet, men hittade inget. Fick leta rätt på gamal skolbok. Där står det att linje srömmen är Sqrt( 3) gånger strömmen i D:t. Det var det jag tog fel på.

Jag tycker att detta passar in i denna tråd varför jag fortsätter här. Min bedömning är att i många fall har utbildningarna till Allmän behörighet blivit populistiska och fokuserar mer på modern teknik än grundläggande elsäkerhet. Kanske har jag fel. Man kanske inte ska dra allt för långtgående slutsatser av nedanstående exempel men det tog lång tid innan jag fick behörig installatör och innehavare att förstå problemet.

2011 besökte jag en industrianläggning och fann följande.

Motorställverk som uppfördes på sextiotalet med spänningen 525 V utförd som icke direktjordat nät (IT-system). Högspänningsnätet var på 6 kV och transformatorn kopplades D/Y 6/0,525. Under åttiotalet höjdes spänningen från 6 till 10 kV och transformatorn kopplades om till Y/Y 10/0,525.

2010 ändrades jordningssystem till ett direktjordad nät, TN-system, och nollpunktsmotståndet togs bort varvid anläggningen nu blev Y/Yn.

Och vips så hade man en livsfarlig anläggning. Eller hur?

Jag bara slänger ut frågan... Har det med amperevarvsbalansen på primärsidan att göra, och hur det påverkar sekundärsidan, om det påverkar sekundärsidan? Jag blir inte klok på om det kraftiga spänningsfallet i den mer belastade fasen från primärsidan går igen på sekundärsidan och likaså spänningsstegringen i de andra två faserna. Om så är fallet, att spänningsvariationerna från primärsidan, går igen i sekundärsidan när sekundärsidan snedbelastas så är det väl i alla fall ETT problem. I mitt huvud så innebär det att vid jordslutning i en fas på sekundärsidan så skulle spänningen proportionellt öka jämnt fördelat på de andra två faserna.

Ha.. Jag vet inte vad jag snackar (läs: skriver) om.

Rent allmänt är det väl sällsynt med Y/Y -kopplade transformatorer numera. Även om man skulle ha ett Yn/Yn-nät så har de nackdelen att det mycket lätt blir spänningsosymmetri om lasten är osymmetrisk på något sätt. Ofta har mittfasen också större läckinduktans och därmed större spänningsfall vid belastning än de andra två faserna. På den tiden då både 6 och 10 kV var vanliga i distributionsnät och det behövdes omkopplingsbara transformatorer, så var sekundärlindningen ofta Z-kopplad (alltså som en Y-koppling men med varje faslindning fördelad på två ben i kärnan).

I Mats Jonssons exempel ska vi notera att primärlindningens nolla uppenbarligen inte är ansluten någonstans, utan den svävar fritt. Nu när sekundärlindningens nolla är jordad så kommer ett enfasigt jordfel på sekundärsidan inte att ge någon nämnvärd felström. Det enda som händer är ju att spänningen över den fasens lindningar sjunker till i stort sett noll, vi får huvudspänning istället för fasspänning över transformatorns två andra lindningspar. Transformatorkärnan lär nog bli ganska varm pga övermagnetisering men det är knappast troligt att något överströmsskydd kommer att lösa ut inom rimlig tid.

Hej Mats!
Jag har bara erfarenhet av D/Y, vanligast, och Y/D.
Men som jag fattar kopplade dom ihop nollan på primär och sekundär sidan. Om då primärsidan brinner, så lär det bli primär spänning på sekundärsidan.

Jag uppfattade det som att neutralledare saknades på primärsidan varpå den osymmetriska strömmen vid en jordslutning på sekundärsidan tvingar sig tillbaka på de andra två faserna varpå spänningsstegring av de mindre belastade faserna sker lika mycket som spänningen sjunker över lindningen som är mer belastad. Tack vare Torbjörn så fick jag svar på att dessa spänningsvariationer går igen på sekundärsidan ( Så klart! Men är man osäker så är man...).
Då blir det också som Torbjörn säger, den jordslutna fasens spänning bottnar och de andra två faserna går upp i proportion.
Alltså, strömmen blir för liten för automatisk bortkoppling och transformatorn står och kokar som en Mazda 121 (läs: riskokare) p g a den stora magnetmotoriska kraften. Ovanpå detta så går spänningen upp i de andra två faserna.

Sånt HÄR är kul att diskutera!

Visst har det med amperevarvbalans att göra.

Högspänningsnätet har ingen neutralledare och primärsidan kan därmed inte belastas enfasigt. Så länge man kör lågspänningsnätet som IT-nät utan neutralledare ansluts endast två- eller trefasiga belastningar och amperevarvbalans erhålls. Ett jordfel i IT-system ger endast en mycket liten felström, någon tiondels ampere, och har därmed ingen praktisk betydelse. Det var därav som man många gånger valde att koppla Y/Y när man gick över från 6 till 10 kV, en billig lösning vid spänningsomläggning.

Om lågspänningsnätet därefter kopplas om till TN-system fungerar fortfarande motordrifter och infratorkar men vid ett jordfel begränsas jordfelsströmmen dramatiskt om primärsidan är Y-kopplad utan neutralledare eftersom det måste råda amperevarvbalans. Överströmsskydd kommer inte att lösa korrekt vid jordfel.

Därav måste transformator i TN-system ha blandad koppling t ex D/Yn.

Tyvärr är det nog så att det jag fann inte är den enda anläggningen som är felkopplad. Sven- Erik Berglund i St Skedvi har vid flera tillfällen påpekat problemet.

Av egen erfarenhet så kan jag säga att för en vanlig elinstallatör, som mig själv, så är detta inget man funderar på. Det är inget som nämns i varken PUN001 (AB-teorin) eller i den vanliga gymnasiella elektrikerutbildningen.
På högskolenivå så pratar man säkert om det!

Å andra sidan så kan man tycka att om man ska koppla om ett system från IT till TN så borde man läsa på innan man gör det. Precis som man gör med allt annat.

Jag är ganska säker på att något liknande fall togs upp när jag gick på gymnasiet (läraren var Axel Grafström, om det namnet är bekant).

Men om vi återgår till Mats Jonssons exempel: Hur skulle man kunna hjälpa upp situationen i ett befintligt sådant nät, UTAN att byta ut den Y/Yn-kopplade transformatorn eller att återgå till IT-system?

Om den är omkopplingsbar till Y/Zn så är det vad jag satsar mina pengar på.

Jag hade inte tänkt mig att man skulle behöva koppla om den transformatorn alls, däremot kanske hänga på en del ytterligare materiel i anläggningen...

Okej, och det obalanserade extra spänningsfallet i transformatorns lindningar vid jordslutning är väl rent induktivt... Alltså kompensera detta "extra" spänningsfall med kondensatorer kanske?