Angående 3-Fas systemet

Hej!

Jag har kollat upp lite angående detta men tycker fortfarande att man inte riktigt får en genomförlig förklaring.

Varför har vi 3-faser när man kan få ut samma spänning med 2 faser, jag exkluderar Nolla/Jord PEN i detta just nu.

Jag har kollat och tror väl att jag förstår delvis, men tycker ändå förklaringen varit lite vag.

Ett genomförligt tydligt svar på vilka fördelar vi får av att köra på detta vis och varför upplistat.

Jag tror som sagt jag förstår hur det ligger till, men inte bra nog för att rakt av ge en bra förklaring så att jag kan skulle kunna säga att så här ligger det till bestämt.

Tack på förhand!

du kan börja att läsa här så slipper någon här förklara det grundligt.

sv.wikipedia.org/wiki/Trefassystem

T.ex. motordrift är en anledning till att vi har 3-fas.

Lättare att fördela laster En 400V spis är ju lite snabbare än en 230 etc.

Skulle vi endast haft 1 Fas här i landet skulle vi behöva gå upp i area mångfaldigt. Behöva ha andra lösningar på att få igång 3 fast motorer och en "simulerad"dvs en ren/eller oren sinuskurva vilket inte all utrustning ibland gillar.

Jag gillar Sveriges Elnät. Något av det bättre som verkar finnas där ute? Fast Labbnätet med 2 faser dvs 127V Är lite säkrare förvisso. Men kräver ju Trafo vilket är dyrt och en Driftkostnad.

Det fanns en del tvåfasnät när förra seklet var ungt, dvs en nolledare och två faser med 90 ° fasskillnad. Tvåfassystemet hade egentligen inga tekniska fördelar utan det var bara ett sätt att kringgå AEG:s och Aseas trefaspatent.
Nackdelen var framför allt att det gick åt mer koppar för att överföra en given effekt vid given huvudspänning, och både maskiner och transformatorer blev större och tyngre än motsvarande trefasutrustning.
Jag vet inte om tvåfas någonsin användes i Sverige, men sådana nät lär ha förekommit i bl a USA, Belgien och Frankrike. Frekvensen var ofta 30 eller 33 1/3 Hz.

En annan lösning som förekommer här och var är ju 3 x 230 V utan nolla, det är ju den vanliga typen av distributionsnät i Norge, och här i Sverige har den använts bl a inom en del industrier och i de hus som förr fick sin el levererad från järnvägens hjälpkraftlinje (t ex banvaktsstugor). Inom svenska försvaret använde man fram till för ca 10 år sedan 3 x 220 V som s k fältspänning.

Man kan väll egentligen ha flera/färre faser än de 3 vi har idag.
Men man har valt att köra på just 3 för att det är beprövat, mest utbyggt och mest kostnadseffektivast.
Rätta mig om jag har fel, men så har jag uppfattat det!

Trefas är det minsta antalet ledare som krävs för att överföra ett roterande moment.
Att man sedan kan plocka ut enfas är bara en bonus.
När trefassystemet byggdes ut fanns inga sätt att skapa roterande moment (t.ex. frekvensomriktare) som det gör idag.

2-fas finns fortfarande kvar, bl.a. i flera byggnader på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) Stockholm.

I Norge har de flesta bostadshus 2-fas system, man övergår dock mer och mer till 5-ledarsystsem.

I Norge där jag jobbar levererar nätägaren 2 faser, oftast INGEN jord, INGEN nolla till råga på eländet oftast IT-system med disneuter se føljande lænk: Nettsystem: [url=http://http://no.wikipedia.org/wiki/Nettsystem]http://no.wikipedia.org/wiki/Nettsystem[/url] .
Alltså 2 stycken blanktråd, ofta mycket grova 16-32 mm2 ofta aluminium.

Jord skall man tillverka själv genom jordspjut/nedgrävda jordkablar.

Jag förstår varför jordskena/potentialutjämning behövs utomlands, det är för att enklare kunna felsöka och hitta jordfel, t.ex. när grannen har fått jordfel och din fru dör när hon duschar (har hänt i Norge).


Hur det ser ut i övriga länder vet jag inte, jag vet bara att Albanien och Norge har likartade elsystem.

/Claes

Jag skulle nog vilja säga att det inte finns kvar några "riktiga" 2-fassystem idag. Sen är det en helt annan sak att man ur ett trefasnät inte alltid drar fram alla tre faserna till varje abonnent, och att det finns trefassystem där enfaslaster kopplas mellan faserna istället för mellan fas och nolla som är den vanligaste lösningen idag.

Den grundläggande skillnaden mellan tvåfas och två framdragna faser ur ett trefasnät är om fasskillnaden mellan de bägge spänningarna är 90 eller 120 °. Och det fanns ingen anledning att fortsätta med tvåfas sedan AEGs, Aseas och General Electrics trefaspatent löpte ut någon gång på 1910- eller 1920-talet.

I laboratoriemiljö kan det vara en fördel med 2-fas, du har då "bara" 115 volt mellan fas och jord. Har för mig att jag träffat på det även på några sjukhus.

I vissa andra sammanhang sätter man in en isolationstrafo mellan nätet och förbrukaren. T.ex. om man skall in och jobba i en cistern. Detta blir ju på sätt och vis ett lokalt 2-fas system.