Jag letar efter en bra betalningslösning för laddning av elbil. Har ni någon erfarenhet av någon tjänst eller tips att tänka på när jag planerar laddaplats.?
Funderar allt från att betala med
App
Kort
RFID/NFC
Sms
Paypal
Faktura
Pinkod
Swish
Har hittat några företag som erbjuder olika tjänster men kanske kan få andra idéer eller infallsvinklar på ett mindre projekt för några stolpar för allmänbruk.
Jag vet att Garo tittat på en partner för att erbjuda enkel hantering av debiteringen.
I ett tidigt stadium av detta eventuella partnerskap så nämndes det att det externa företaget endast skulle finansiera betalningslösningen via procent av laddningskostnad och ingen månadsavgift eller engångskostnad.
Detta kan vara väldigt fördelaktigt för folk att enkelt debitera för laddningstid.
Jag har nu slutat arbeta med detta och har därför inte koll på om detta blivit verklighet men värt att kolla upp.
Beroende på placering av stolpen kan det löna sig att debitera månadsvis för p-plats eller leva med extrakostnaden pga närheten/tillgängligheten av affärer.
Jag får kolla vidare med Garo och se vad de kan erbjuda för "paket" framöver i form av helhetslösning.
JA månadsvis betalning vid bostadsområde är ju smidigast och säkerligen bäst pris på. Tack för kommentarer. Blir att kika vidare.
Varför ta betalt? Normalt vill man väl locka till sig elbilisterna, antingen de betyder ytterligare omsättning eller för att de förbättrar miljöimagen. Här hos oss kostar det inget att ha elkaretan ansluten till 10A-stolpen under normal arbetstid - ju fler som pendlar in via elfordon ju bättre för företagets miljöimage...
Naturligtvis: Att sätta upp en snabbladdningsstation är något heeelt annat...
Andreas Öhr skrev: Jag vill t.ex. ha RS485 eller liknande bussprotokoll att sy mellan stolparna istället för som idag, en nätverkskabel till varje stolpe. Med en buss blir det enklare. Det är tydligen på gång.
I en sån här miljö med långa jordkablar, risk för jordpotentialskillnader i samband med åska, kortslutningar och andra missöden osv, så har ju ethernet den stora fördelen att vara galvaniskt separerat med transformator i bägge ändar av varje kabel. Med RS-485 i sådana sammanhang är det nästan lika bra att starta en prenumeration på drivkretsar samtidigt som man sätter anläggningen i drift, de kommer att gå sönder lite nu och då.
En elegant lösning skulle ju kunna vara att sätta en liten ethernet-hub eller switch i varje "nod". Två portar mot kablar utåt och en port mot det inbyggda systemets NIC. Om man integrerar hubben på samma kort så behöver den interna porten inte byggas ut fullständigt med transformator mm, vilket kan spara en del kostnad.
Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.
Andreas Öhr skrev: Vad gäller Ethernetswitch så får du bara förlänga/repetera signalen i 4 steg. Så då kommer man tyvärr inte så många stolpar om varje stolpe ska vara en switch. Anledningen är att man får för hög latency i nätverket om man börjar plocka på för många switchar i rad. Annars hade det helt klart varit intressant.
Nja, det är inte riktigt korrekt, begränsningen i antal hopp finns för att STP (spanning-tree-protocol) skall kunna konvergera och detektera topologiförändringar. Har du för många hopp (fler än 7) mellan noderna i ett STP *och* har byggt med redundans (d.v.s t.ex i en ring eller liknande) så *kan* man få en loop i nätet då STP protokollet inte hinner med.
Detta är dock historia i dag då processorkraften i switchar är betydligt bättre än i början på 90-talet då dom blev populära så det har kommit bättre varianter (RSTP, MST) där det går att putsa på parametrar för att erhålla större nätsegment. Finns även rena ringtekniker som REP (Cisco, Rockwell), FRNT (Westermo), HiperRing (Belden) där man använder helt andra sätt att detektera loopar.
Latensen en switch tillför är i storleksordningen några us så det gör varken till eller från i en sådan här tillämpning.
Nu går vi lite off topic, men med både RSTP (IEEE 802.1w) och MSTP (IEEE 802.1s) är standardiserade så att referera till att utrustning skall använda endera av dessa standards är inget fel. MSTP tillåter per default 20 hopp inom en region men kan konfigureras till 40 hopp. Har man behov av större nät än så kan man skapa flera regions.
Så nej, att begränsa sig till fyra switchhopp mellan ändpunkterna är inte ett issue i dag och har aldrig varit det heller då gränsen för IEEE 802.1D var/är 7 hopp.
Däremot fanns det en begränsning på maximalt 4st repeaters när man byggde 10Base2 nätverk och detta var däremot av "fördröjningstekniska" skäl så att CSMA/CD skall kunna detektera en kollision längs hela kabellängden.
Summa summarum: Har man koll på konfigurationen i sina nätverksenheter så är det inte ett problem
Fluxio
Elbranschens mötesplats
