Det finns många trådar om detta men det är en jobbig fråga enligt mig i alla fall för alla verkar tycka olika.
Det här med badrum, jag har för mig att jag läst här eller kanske var någon annanstans.
Att om man har stammar som går i schakt och in till badrummen men i badrummen så över går plaströren till kromade utanpåliggande rör. Ska man behöva kompletterande skyddsutjämna dessa då?
För jag tycker att man ska väl inte behöva det eller kan man räkna med att vattnet leder så pass bra?
När ska en handbok komma som man kan få följa?!:tummeupp:
Har de en lägre resistans än 4k ohm så ska du utjämna dem.. Men eftersom de är skarvade på ett plaströr så ska det väl mycke till för att de ska ha lägre resistans än så
Elinstallatör ABL
Det jag skriver är mina egna tankar och funderingar...
Som skrivet alla berörbara delar som har resistans < 4kOhm ska skyddutjämnas med varandra och man ska inte ta hänsyn till vattnets ledningsförmåga. Den är aldrig tillräckligt bra.
Mats Persson skrev: Det enklaste är kanske om vi använder svensk standards definition av de olika orden?
Förklara då för mig var skillnaden/standarden är?
När ni talar om skyddutjämning i badrum/duschrum och i
SEK Handbok 413 Potentialutjämning i byggnader Utgåva3, 2004 ( Svensk standard? )
Läser jag om potentialutjämning i badrum byggnaders ledande/utsatta delar
"En fullständig potentialutjämning bygger på principen att alla uttsatta delar och främmande lednade delar
direkt eller indirekt står i förbindelse med huvudjordningsskena och därmed med varandra."
De betyder egentligen samma sak antar jag, men en potentialutjämningsledare kan och ska va annat
en Gulgrön i vissa fall, men det kan inte en skyddsutjämning.
I have not failed. I've just found 10,000 ways that won't work.
Thomas A. Edison
Jag har också den där från 2004. Men skulle vilja se en uppdaterad som det står just skyddutjämnin och kompletterande skyddsutjämning. Så den är mer uppdaterad och aktuell att följa:)
Vi är på gång och ska uppdatera SEK handbok 413. Vi hoppas kunna ge fler svar än frågor.
För att sedan fylla på Ronnies definitioner. Det heter fortfarande potentialutjämning, men det är ett övergripande begrepp. Vill man samtidigt förklara varför man utfört potentialutjämningen kan man använda skyddsutjämning, eller funktionsutjämning.
Potentialutjämning för skyddsändamål heter alltså skyddsutjämning.
EUU Box 545, 611 10 Nyköping,
tel direkt 0155-29 29 25, mobil 070-695 69 06,
Välkommen till vår hemsida
www.euu.se
Örjan Borgström skrev: Vi är på gång och ska uppdatera SEK handbok 413. Vi hoppas kunna ge fler svar än frågor.
För att sedan fylla på Ronnies definitioner. Det heter fortfarande potentialutjämning, men det är ett övergripande begrepp. Vill man samtidigt förklara varför man utfört potentialutjämningen kan man använda skyddsutjämning, eller funktionsutjämning.
Potentialutjämning för skyddsändamål heter alltså skyddsutjämning.
Detdär borde stå först i den nya Handboken.
Tack för svaret.
I have not failed. I've just found 10,000 ways that won't work.
Thomas A. Edison
Fluxio
Elbranschens mötesplats
