Elinstallationer på maskiner är det behörighetskrävande ?

Vi arbetar med elistallationsarbeten i allmänhet och följer då SS436 40 00, dessa arbeten är behörighetskrävande (behörig elinstallatör- delegering kontrollansvar till montör etc.)

Emellanåt bygger vi apparatskåp till maskiner och följer då SS-EN 60204-1, jag har då för mig att själva apparatskåpsbygget och de installationen i fält såsom kabeldragning, motorerinstallationer, givare etc. EJ är behörighetskrävande ? Utföres och provas enl. SS-EN 60204-1.

En kollega säger att det är elinstallatörsförordningen 1990:806 som styr om det är behörighetskrävande arbete eller ej.

Jag har förstått att "de lärda" finns på detta forum....

Det stämmer Lars att det är Elinstallatörsförordningen som reglerar detta:

2 § I denna förordning avses medelektrisk starkströmsanläggning, en anläggning för sådan spänning,
strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för person eller egendom,
elinstallatör, en person som av Elsäkerhetsverket meddelats behörighet att utföra elinstallationsarbete i
angiven omfattning.

3 § Denna förordning gäller vid elinstallationsarbete som avser utförande, ändring eller reparation av en
elektrisk starkströmsanläggning.
Förordningen gäller vidare vid elinstallationsarbete som avser fast anslutning av anordning till en
starkströmsanläggning och losskoppling av fast ansluten anordning från en sådan anläggning.
Elsäkerhetsverket får föreskriva att förordningen skall gälla även i fråga om arbete på anordning som är
avsedd att anslutas till en starkströmsanläggning

Elinstallationerna på en maskin tillhör en anordning och det krävs ingen behörighet för att utföra dessa.

Bra svar, tack! Maskin/maskinelinstallation är alltså en anordning enl. föreskrifterna !

Men hur skall sista satsen tolkas ? "Elsäkerhetsverket får föreskriva att förordningen skall gälla även i fråga om arbete på anordning som är avsedd att anslutas till en starkströmsanläggning"

Tolkas inte det som att arbete på anordning(maskin) är behörighetskrävande enl. 2§ ?

En kopplingsutrustning, t ex en byggströmscentral, får man utföra, ändra eller reparera utan behörighet så länge den inte ingår i en starkströmsanläggning.

Jag har för mig att jag har skrivit detta tidigare men i vilket fall var jag inblandad i ett fall med en högspänningsbrytare där tillverkaren ville reparera brytaren under garantitiden. Elsäkerhetsverket menade att reparera den när den var installerad krävde att det fanns minst en elinstallatör med högspänningsbehörighet anställd hos tillverkaren, vilket man inte hade. Alternativt kunde en elinstallatör koppla ur brytarens in- och utgående fasledare och styrkabeln (mångledare med 49 ledare). Då ingick ju inte längre brytaren i anläggningen och därmed kunde tillverkarens personal reparera brytaren.

Sedan årsskiftet kan som ytterligare alternativ tillverkaren hyra in en elinstallatör med nödvändig behörighet.

Jag undrar vad vi hade sagt om en svensk tillverkare hade behandlats så i t ex Spanien?

Parallellt med att fråga vårt forum skickade jag till Elsäkerhetsverket och fick snabbt detta svar som synkar de åsikter som råder

Här kommer svar på dina frågor om jag förstått dem rätt:
Fråga 1: Maskin och elinstallation nedströms är att tolka som arbete på en "anordning" ?
Svar: Svaret är ja på din fråga, om den avser maskin eller anordning. Arbetet kräver ingen behörighet. Installationens utförande hittar du i SS-EN 60204-1.

Fråga 2: Detta är inte behörighetskrävande (exkl. fast anslutning och losskoppling av anordning - dvs. inkl. matning till maskin) ?
Svar: Se svar fråga 1.

Fast anslutning och losskoppling av en anordning kräver behörighet, enligt elinstallatörsförordning (1990:806). Det är arbetets art som bestämmer vilken behörighetsnivå det krävs för set aktuella elinstallationsarbetet.

Utdrag ur elinstallatörsförordning (1990:806).
Allmänna bestämmelser
3 § Denna förordning gäller vid elinstallationsarbete som avser utförande, ändring eller reparation av en elektrisk starkströmsanläggning.
Förordningen gäller vidare vid elinstallationsarbete som avser fast anslutning av anordning till en starkströmsanläggning och losskoppling av fast ansluten anordning från en sådan anläggning.
Elsäkerhetsverket får föreskriva att förordningen skall gälla även i fråga om arbete på anordning som är avsedd att anslutas till en starkströmsanläggning.

Fråga 3: Finns det någon annan föreskrift utgiven av Er kring maskin elinstallationer som man skall förhålla sig till är jag tacksam om ni mycket enkelt skulle kunna nämna vilka.
Svar: Svaret är nej på din fråga.

Utdrag ur elinstallatörsförordning (1990:806).
Allmänna bestämmelser
3 § Denna förordning gäller vid elinstallationsarbete som avser utförande, ändring eller reparation av en elektrisk starkströmsanläggning.
Förordningen gäller vidare vid elinstallationsarbete som avser fast anslutning av anordning till en starkströmsanläggning och losskoppling av fast ansluten anordning från en sådan anläggning.
Elsäkerhetsverket får föreskriva att förordningen skall gälla även i fråga om arbete på anordning som är avsedd att anslutas till en starkströmsanläggning.

Elsäkerhetsverket har inte föreskrivit om anordningar.

Slut citat

Hej På er!
Det här stämmer väl med vad jag har hävdat hela tiden.
Elsäkerhetsverket har inte med maskiner att göra.
Kopplar man in maskinen med en hanske, behövs ingen behörighet.
Det är tillåtet för vem som helst att köpa elprylar och göra vad som helst med dom om det inte är spänning på.
Det är inte bara elen som är regelstyrd.
Nödstopp får inte skötas av en PLC. Det måste vara mekaniska relän och dubbla kanaler. Ett nödstopp måste innebära energilöst tillstånd. Om spänningen försvinner så ska maskinen hinna stanna alla motorer och låsa bromsar innan strömmen är slut.
Det får inte finnas klämrisk. Luckor som inte öppnas med verktyg, måste ha säkerhetsbrytare.
Det finns säker något jag glömt.

Är inte ELSÄK-FS 2000:1 samt ELSÄK-FS 2007:1, och där så är tillämpligt även ELSÄK-FS 1995:6, med tillägg av ELSÄK-FS 2006:4, relevant för elektriska anordningar/materiel då?

Sen kan man ju läsa 11 § i SFS 1993:1068 (Förordning om elektrisk materiel).
Elsäkerhetsverket får i de efterföljande paragraferna ganska fria tyglar att reglera maskiner också om man kan anta att de faller in under 2 §

SFS 1993:1068
Förordningens tillämpningsområde

2 § Förordningen innehåller säkerhetsbestämmelser för elektrisk materiel.

Med elektrisk materiel avses
1. en anordning som är avsedd att anslutas till en elektrisk starkströmsanläggning,
2. en anordning som har en egen elektrisk kraftkälla,
3. komponenter i en sådan anordning som avses i 1 eller 2,
4. komponenter i en elektrisk starkströmsanläggning, och
5. elektrisk utrustning som är avsedd att användas i eller vid en elektrisk starkströmsanläggning.

8 § är också en Goding.

Antagande om uppfyllande av säkerhetskraven

8 § Elektrisk materiel som är utförd enligt harmoniserad standard skall, om inte annat visas, anses uppfylla säkerhetskraven i denna förordning.

Om harmoniserad standard saknas, skall motsvarande gälla om materielen är utförd enligt någon annan teknisk specifikation som har angetts i föreskrift från Elsäkerhetsverket.

Stefan Ericson skrev: Hej På er!
Ett nödstopp måste innebära energilöst tillstånd. Om spänningen försvinner så ska maskinen hinna stanna alla motorer och låsa bromsar innan strömmen är slut.

Ibland kan nödstoppfunktioner innebära besvärliga hårklyverier. I ett fall jag var inblandad i för en del år sedan så var det frågan om en maskin som var ansluten till en grov vattenledning med högt tryck (vill minnas att det var runt 50 bar). Självklart fanns det ett krav att vattnet skulle stängas av säkert vid nödstopp eftersom en av de allvarligare riskerna var brott på rör eller slangar för högtrycksvatten. Men, å andra sidan, vattenavstängningen skedde med en stor ventil som måste vridas åtskilliga varv mellan öppet och stängt läge, detta sköttes av en likströmsmotor med lokal batteribackup för att ventilen säkert skulle stänga även vid strömavbrott. Detta innebar dock att den där likströmsmotorn alltid satte igång att röra sig vid nödstopp och att det under en viss tid, upp till en minut, förelåg klämrisk vid ventilen.

Stefan Ericson skrev:
Nödstopp får inte skötas av en PLC. Det måste vara mekaniska relän och dubbla kanaler.

Det där stämmer ju inte.
T.ex. Jokab:s Pluto har ju funnits i flera år och den är godkänd enligt Kategori 4 och Sil 3.
Man kan ju t.om köra nödstoppen på en Asi-bus!

Även andra fabrikat har säkerhets-PLC:er som är godkända enligt maskinstandarderna.

Hej på er!
Det stämmer att det finns PLC bussar som är godkända för nödstopp. Dock inte till CNC maskiner vad jag vet eller har sett. Med watch dog och liknande måste det även till hårdvara utanför PLC.
Om iranierna inte kopplat nödstoppet genom PLC. Så hade dom kunnat stänga av, sina uran centrifuger, innan masken Stuxnet slog ut dom.
Jag har inte provat nöd stopp på en PLC med godkänd bus. Dock på en Tysk slipmaskin. Stannade PLC:n och tryckte in nödstopet. Inget hände, motorer forsatte snurra.
O1:a i Orskarshamn kopplade dom nödstoppet genom PLC:n, någon gång på 80-90 tal. Dom fick inte godkänt. Dom fick riva bort allt ihop. Jag förstår det. Ekekronik slås ut, av radioaktivetet.
Anledningen till att EU har speciella regler för CNC maskiner, är att tyskarna ville ha handelshinder mot Japanarna i krisen i början på 90 talet.

Hej Bo!
Jag har aldrig påstått att vi inte har regler att följa.
Maskin tillverkaren måste skicka ett declaration of conformation till kunden.
Men sedan vi gick med i EU har vi inte haft något tjafs med elsäkerhetsverket. Det sista var jordning. Att det måste finnas en koppar platta där alla jord ledningarn ansluts. Det var i början på 90 talet.
Det kan ju vara så att elsäkerhetsverket har rätt att kolla på en CNC maskin, men dom gör det inte och skulle dom hitta på någon regel, så skulle dom få backa.

Hej Christer!
Simens, Tyskt, var väl först med att få en buss godkänd för nödstopp. Der var väl ca: 10 år sedan.
Vad det gäller Jokab, så fins det inga relän som orsakat så mycket problem som dom. Så dom är väck från våra maskiner.
Mycket av probemen har varit på just fel säkerhets funktioner. Tyskarna ville ha lite mer säkerhet och det fick till följd att dom aldrig fungerade, och då ville kunderna inte ha dom.

Hej Torbjörn!
Jag jobbade med hydraul robotar i början på 80 talet.
När nödstoppet aktiverades skönk hela roboten ihop, ända tills det tog stopp mot golvet.
Därför blev det ekektriska med broms på motorerna som tog över.
Ps. Även om jag tjäfta med dig så brukar jag läsa vad du skriver och lär mig nytt också.

Bo Siltberg skrev:

Michell Andersson skrev: Är inte ELSÄK-FS 2000:1 samt ELSÄK-FS 2007:1, och där så är tillämpligt även ELSÄK-FS 1995:6, med tillägg av ELSÄK-FS 2006:4, relevant för elektriska anordningar/materiel då?

Om jag inte missat något så vill jag bara upprepa vad jag skrev ovan om att den enda skillnaden mellan en starkströmsanläggning och en anordning är behörighetskravet.

- Kraven på innehavaren är detsamma (skötsel etc)
- Kraven på att materielen är desamma (säkerhet etc)
- Kraven på kompetensen är desamma (skötsel, underhåll, reparation etc)
- etc

En innehavare har t.ex skyldigheten att tillse att både elektrikern och kylskåpsteknikern är kompetenta!

Jag håller med dig Bo. Min invändning va snarare riktad mot det inledande påståendet i inlägg #8 i tråden.

Hej,

blir det några förändringar gällande behörighetskrav på elmaskiner efter den 1 juli 2017?

MVH
Andreas

Inte för de som konsumerar..
För de maskiner som producerar (vindkraftverk exempelvis) kommer nog tolkningen vara en annan.
Jag skulle till och med påstå att det för arbeten i en maskin som producerar energi redan idag fordrar behörighet, men om den uppfattningen är jag nog sällsynt ensamt stående.

Michell Andersson skrev: Inte för de som konsumerar..
För de maskiner som producerar (vindkraftverk exempelvis) kommer nog tolkningen vara en annan.
Jag skulle till och med påstå att det för arbeten i en maskin som producerar energi redan idag fordrar behörighet, men om den uppfattningen är jag nog sällsynt ensamt stående.

Ensam är stark!