Föreslog att istället ta bort BB1 för vad ska den vara bra för. Ett motiv jag hörde var att tvättmaskinsinstallatören skulle få sätta upp ett uttag som sådant saknades. Men då en BB1 behörig inte får gå in i centralen måste det göras mot befintlig gruppledning.
Tanken med det hela är nog att i de fall det sitter en anslutningsdosa så ska tvättmaskinsinstallatören kunna montera ett uttag istället för att slippa påverka CE-märkningen negativt genom att klippa bort den pågjutna stickproppen på sladden till tvättmaskinen.
Dock uppstår det i och med detta ett annat problem. Hur många uttag placerade i tvättstugor/badrum kommer vi se som inte föregås av jordfelsbrytare i och med detta?
Att det är en 3-fas matning i dosan eller att jorden råkar vara röd är ju ett mindre problem. Problemet uppstår ju när du gör om installationen från en fast anslutning till en anslutning via stickpropp. Vem vet vad som mer kommer att anslutas där...
I och med detta menar jag att en BB1 behörighet i dessa fall är otillräcklig. Maskinen måste anslutas genom att man klipper bort stickproppen och ansluter maskinen fast. Att montera ett väguttag håller inte.
Lars Sundbom skrev: Att det är en 3-fas matning i dosan eller att jorden råkar vara röd är ju ett mindre problem. Problemet uppstår ju när du gör om installationen från en fast anslutning till en anslutning via stickpropp. Vem vet vad som mer kommer att anslutas där...
I och med detta menar jag att en BB1 behörighet i dessa fall är otillräcklig. Maskinen måste anslutas genom att man klipper bort stickproppen och ansluter maskinen fast. Att montera ett väguttag håller inte.
och
Svenne Eriksson skrev: ...Jo för det är ju alltid enkelt att montera ett uttag istället för en gammal 3fas-matad anslutningsdosa.
Färgerna är alltid enligt dagens standard och nolla finns alltid
Och på vad sätt skiljer det sig om en oerfaren elektriker gör samma arbete, självständigt, istället för gübben från Electrotvätt som har BB1...?
Den från Electrotvätt-nånting har ju i alla fall beviljats behörighet efter en prövning av hans formella kompetens...
Yrkesmannen har inget kompetenskrav alls!
Det är ingen skillnad alls Michell! Jag svarar bara på Örjans inlägg om att det kan vara vettigt att ta bort BB1 i dess utformning den har idag för den applikation han nämner. Sen är den helt okej på andra områden men dess avgränsning ställer till det en hel del för de grupper som den faktiskt ska betjäna.
Skanska lyckades bygga en bro till Danmark för både bilar och tåg och detta mitt i en fartygsled utan att inneha statlig behörighet. Men ONE Nordic får inte bygga en högspänningsledning åt E.ON med mindre än att staten beviljar personlig behörighet.
Ett serviceföretag får bygga om drivsystemet för 10 kV på pappersmaskin och dra fram nya högspänningskablar till motorerna utan att staten meddelat behörighet. Men samma företag får inte ansluta en tvättmaskin i ett badrum eller ansluta en cirkulationspump.
För ett par år sedan levererades en högspänningsbrytare för 130 kV till en produktionsanläggning. Det är en ganska komplicerad apparat. Brytaren är CE-märkt. Under garantitiden uppkommer ett fel och tillverkaren sänder en ingenjör för att reparera brytaren. Detta kommer till Elsäkerhetsverkets kännedom som skriver "arga-lappen" till företaget och frågar om det var någon som hade uttagen svensk behörighet inom företaget. Någon sådan fanns inte. Jag och några jurister försökte hävda tillverkarens rätt att reparera sin CE-märkta produkt. Men Elsäkerhetsverket svarade att reparation av en produkt som ingår i en anläggning är ett arbete som ska utföras av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör. Ingen inom det aktuella företaget hade tillräcklig installationserfarenhet för att få ut en behörighet. Man kunde ju bara högspänning och då framför allt sin brytare och någon erfarenhet av elinstallationer inom bostäder fanns inte. Verket svarade att om brytaren ska repareras av företagets personal måste såväl högspänninganslutningarna som styrkablarna helt losskopplas. Då ingår den inte längre i anläggningen och får då repareras av företagets ingenjörer.
Från årsskiftet kan ju företaget hyra in en svensk elinstallatör som står och tittar på om ingenjörerna behöver reparera brytaren igen. Det känns ju bra.
Utifrån det Mats beskriver så är det väl inte fel att styra upp vad en yrkesman ska kunna?
Det blir ett arbetsgivaransvar för personen och ett innehavaransvar för den utrustning som finns anläggningen.
Arbetsgivare och innehavare har ansvar för att det finns rätt kompetens.
Är det möjligt att gå en behörighetsutbildning och sedan gå ut och verka i dagens moderna anläggningar med komplexa sammansatta system?
Vi är en "gammal" bransch gentemot t.ex svets. Kan det vara möjligt att ha ett liknande system som de har?
Jag vet att det är en het potatis men någonstans behöver det diskuteras. Varför inte här bland engagerade yrkesmän?
Va precis inne på utredningens sida hos Näringsdepartementet, men står inget om det fortlöpande arbetet. Någon som hört något mer?
Man pratade om en egen hemsida och att utredningen tagit fart och sådär, men sen blir det helt tyst.
Finns t.ex. några remissvar tillgängliga någonstans?
Jag vill gärna se de frågor de använt i provverksamheten. Dessa borde rimligen inte nu längre vara hemligstämplade. Jag kan tänka mig att driva denna fråga till kammarrätten.
Jag har skickat följande mejl till elsäkerhetsverket:
Jag vill gärna se de frågor de använt i provverksamheten för behörighet. Dessa borde rimligen inte nu längre vara hemligstämplade. Jag kan tänka mig att driva denna fråga till kammarrätten.
Min avsikt är att publicera dessa på
WWW.FLUXIO.SE
, jag anser att en provverksamhet är tidsbegränsad och efter tidsbegränsningen inte fyller någon uppgift samt att det är viktigt att potentiella behöriga elektriker vet vad som väntar dem.
Claes Börjesson
Jakob Borgmästares väg 13
15240 Södertälje
Hem: 08-550 86 5 86
Mobil: (nås bara ibland) 0702-388588
Jag misstänker att frågorna från provverksamheten är upphovsrättsskyddat material från utbildarföretagen där provverksamheten bedrivits oavsett vilket.
För övrigt kan man ju tänka sig att det handlar om en serie delprov för olika områden i teorin.
Och då kan man även anta att frågorna i dessa delprov liknar frågorna i de delprov som används i den befintliga behörighetsutbildningen idag. Den sammanlagda provtiden för behörighetsutbildnimngen idag är på ca 24 timmar. 6 tentor på 4timmar vardera. Sen har man ett praktiskt prov också.
Oavsett så tror jag att verket förlitat sig väldigt mycket på utbildarnas kompetens i detta läget. Det är hos dessa man bedrivit provverksamheten och det är troligt att det är hos dessa man avser bedriva den fortlöpande verksamheten senare också. Jag tror nämligen inte att verket sitter på en massa praktisk provutrustning o s v. Man har nog inte den erfarenheten av att utbilda folk heller.
Jag kan svara Claes att de frågor vi använde är ur samma frågebas som de vi tagit fram till vår behörighetsutbildning enligt det nya upplägget. Vi följer nu ELSÄK-FS 2013:1 och det var också enligt dessa föreskrifter valideringen skulle utföras så det var ett ypperligt tillfälle att få prova ett antal av de frågorna live.
Tentorna var fyra stycken, ett i varje ämne som ingår enligt bilaga 1 i föreskrifterna. Dessutom utförde validanterna en praktisk installation och kontroll före idrifttagning.
Jag ska kolla med den som ansvarar för vår behörighetsutbildning om vi har någon övningstenta jag kan lägga ut här för att släcka Claes nyfikenhet.
EUU Box 545, 611 10 Nyköping,
tel direkt 0155-29 29 25, mobil 070-695 69 06,
Välkommen till vår hemsida
www.euu.se