Fördelningstal vid ackord

Blir inte riktigt klok på det här med fördelningstal när man räknar ackord efter det "gamla" viset innan 2014.

Som exempel: Kalle är 2-årsmontör och har därför 0,84 i fördelningstal. Han har månadslön 25 500kr och har varit på bygge X i 100 timmar. Ackordet har blivit uträknat till 200kr/h. Hur mycket ska Kalle få?
Ska han få 200-(25500/174)*0,84*100 =4489kr
Eller
200*0,84-(25500/174)*100= 2145kr

Någon som är insatt?

Kalle ska få differensen melllan den timlön han har fått och slutackordet multiplicerat med aktuellt fördelningstal.

För de 100 timmarna har han fått (25500/174)*100=14655kr
Ackordslönen för dessa timmar är 100*200*0.84=16800kr

Det han ska få utbetalt är alltså 16800-14655=2145kr

Som jag misstänkte då. Kalle har alltså egentligen 168kr/h gentemot en fullbetald som har 200kr/h.
Fick nyligen ut ett ackordsbesked med utbetalning på 16600kr. Hade jag varit fullbetald hade jag fått 40500kr. lite skillnad.

Ja visst gör det stor skillnad! Med det nya lönesystemet så kan det ju jämnas ut något, men då får man se till att förhandla upp sin månadslön istället...

Men är inte det nya systemet "sämre" egentligen?

Det finns för tok många elektriker som jobbat både 20-30-40 år som inte ligget på en vettig lön.
Ska de då gå efter nya systemet så tjänar de ju pengar men de tjänar ju fortfarande sämre än vad en annan elektriker med högre lön gör?
Det gamla systemet byggde väl på att alla fullbetalda hade samma lön rakt av. Även de som var i stegen innan fullbetald hade väl bättre betalt?

Är det någon som är insatt på det nya ackordssystemet? Som kan förklara för och nackdelar.

Som det var tidigare fick ju, som i exemplet ovan, en andraårsmontör endast 84% av den inarbetade timpengen. Men en andraårsmontörs producerade tid räknades väl även den endast som 84% av en fullbetald elektrikers? Jämfört med idag då en andraårsmontörs tid nu räknas likt en fullbetalds.

Har varit en hel del diskussioner kring fikabordet om för och nackdelar med det nya systemet. Är det någon som gjort en rak jämförelse mellan en gammal och en ny sedel?

Det gamla systemet hade fördelningstal för icke fullbetalda med likalöns principen som grund.

Det nya systemet har månadslönen som utgångspunkt och fördelning utifrån den men med en "lika del" för alla i ackordslaget.

På din fråga på det gamla systemet så är det 200*0,84-(25500/174)*100= 2145kr.

Till detta skall man veta, med det nya systemet, att om 2:a års montören jobbar med en 3:e års montör med lika månadslön så får 2 års montören lika del med nya systemet.

Då IS avtalet har som grund att man skall ha individuella löner för montörerna.
Utdrag ur IS avtalet:
Principer för lönesättning
Parterna avser, genom vad här föreskrivs om lönesättning, bidra till ökad produktivitet och konkurrenskraft i företagen. Därigenom skapas förutsättning för en positiv löneutveckling.

Lönesättningen skall vara individuell. Fördelningen av utrymmet för individuell löneökning skall ske med utgångspunkt i arbetstagarens yrkeskunnighet, kvalifikationer, prestation och ansvar.

Lönesättningen ställer krav på chefer och fackliga förtroendemän att vara så objektiva som möjligt. Vid förhandlingar om individuella löner är det nödvändigt att båda parter kan motivera sina ställningstaganden. Godtycke får inte förekomma.

Kan nog tycka att på ett bygge så drar ju en 2års montör ut lika mycket kabel som en som varit i yrket 20-30-40 år. Sen kan ju slutprodukten vara likvärdig eller faktiskt bättre för den yngre förmågan. Men Visst en äldre person besitter nog mer kunskap och har erfarenheter oftast av hur man löser problem och kan tänka "flera månader" framåt på ett bygge om en lösning blir bra eller inte.

Med mina två kollegor och en 1års montör som var och stöttade lite så kunde man säga att det producerades lika mycket för alla och tex kompletterar man upp en lgh så är det ju knappast någon skillnad tidåtgången och kvaliten på slutprodukten. Då kan jag tycka att en som har 18-20kkr i månades lön mot en som kanske har 30-35kkr i månadslön då sticker det en hel del i ögat på hur "snebelastat" det blir mer att det endast ska inverka på sin grundlön.

Sen är det inte nyttigt för en ung person att kunna röra sig med mycket pengar direkt i arbetslivet förvisso.