Om ni står på nordpolen och tittar på solen som går runt ekvatorn, så går solen medurs. Flytta till sydpolen och titta på solen, så går den moturs.
Om ni tittar på en pump, så är det vanliga att dom har en pil som visar rotations riktningen. Den kommer för det mesta indikera CW, enligt definitionen jag gett.
Stefan Ericson skrev: Om ni står på nordpolen och tittar på solen som går runt ekvatorn, så går solen medurs. Flytta till sydpolen och titta på solen, så går den moturs.
Om ni tittar på en pump, så är det vanliga att dom har en pil som visar rotations riktningen. Den kommer för det mesta indikera CW, enligt definitionen jag gett.
Ja, och då måste ju motorn gå på andra hållet, precis som jag sagt (och som det står i ABBs bok).
Und setzt ihr nicht das leben ein, nie wird euch das leben gewonnen sein.
En annan sak jag tänker skulle kunnat få vara med är något lite om motorskydd.
Kanske lite om hur dom väljs och ställs in. Och när det krävs, och inte krävs.
Och så har jag en fråga om motorskydd. Visst slår dom av ifall en eller två faser faller bort, för att skydda motorn?
Och visst kan motorn skadas (asynkronmotor) av fasbortfall?
Jag vill lära mig mer om motorer. Jag kan verkligen inte speciellt mycket, därav nybörjarfrågor.
Electrum!
Du måste ha något skydd till en asyncron motor. Om den går på 2 faser, så går det dubbelt så mycket ström i dom faserna. Motor kan då starta åt båda hållen. Du kan sätta ett 3 polig säkringsautomat före kontacktorn eller ha ett motorskyd på kontaktorn.
Felsökning, när kontaktorn slår ifrån blixtrar det på 2 av faserna.
En motor ska nog inte ha någon överström. Om du kan hålla handen på motorn i mer än 10sek, så är det inga problem. Får du en brännblåsa, kanske det redan är försent.
Electrum skrev: En annan sak jag tänker skulle kunnat få vara med är något lite om motorskydd.
Kanske lite om hur dom väljs och ställs in. Och när det krävs, och inte krävs.
Och så har jag en fråga om motorskydd. Visst slår dom av ifall en eller två faser faller bort, för att skydda motorn?
Och visst kan motorn skadas (asynkronmotor) av fasbortfall?
Jag vill lära mig mer om motorer. Jag kan verkligen inte speciellt mycket, därav nybörjarfrågor.
Ingen fara, det finns inga dumma frågor... Utom möjligen dem som man inte ställer.
Ja, på dina två frågor. Om en fas faller bort så resulterar det i överström på de andra två faserna. Detta leder till värmeutveckling i motorn, och kan i värsta fall leda till brand.
Und setzt ihr nicht das leben ein, nie wird euch das leben gewonnen sein.
Paul. Nu svarar jag seriöst på din fråga om solen går upp i väster på södra halvklotet.
Om en kille står på nordpolen och följer en meridian till ekvatorn. En kille står på syspolen och följer samma meridian till ekvatorn. Den som kom norr ifrån pekar med vänster hand, där är öster och där går solen upp. Den som kom söder ifrån pekar med höger hand och säger att där är öster och där går solen upp.
Tomas, en bil och liknande körs frammåt, normalt sett.
Och det är väl mer eller mindre bestämt att CW är framåt på något som snurrar. Min stiga gräsklippare snurrar CCW enligt definitionen. Utländska klippare brukar snurra åt andra hållet. Så jag är säker på att den här definitionen kommer börja gälla i Svrige med.
Medurs eller moturs har ingenting med fram eller bak på en maskin att göra, men det är brukligt att när man anger rotationsriktningen så måste man också - om det inte är självklart ändå - ange från vilken sida saken betraktas.
Om man drar åt en skruv så vrider man medurs, sett mot skruvskallen. Men sett mot andra änden av skruven blir samma rörelse moturs.
Visarna på en klocka rör sig medurs sett mot urtavlan, men sett mot urverkets baksida rör de sig moturs.
Så gott som alla förbränningsmotorer - gräsklipparmotorer, bilmotorer mm - roterar moturs sett mot kraftuttagssidan (alltså t ex den fria axeländen på en gräsklipparmotor eller svänghjulet på en bilmotor). Sett mot andra änden av vevaxeln (startapparaten på en gräsklipparmotor eller remskivorna på en bilmotor) blir det medurs.
Jag tror knappast att just Stiga skulle kosta på sig att specialbeställa motorer med omvänd rotationsriktning från t ex Briggs&Stratton eller någon av de stora kinesiska motortillverkarna.
Det enda säkra fall av omvänd rotationsriktning som jag känner till är vissa Citroënmodeller från 1930- och 40-talet. Möjligen skulle också framhjulsdrivna Mitsubishi med tvärställd motor kunna vara tvärt om, med tanke på att hela drivpaketet är spegelvänt jämfört med en normal bil med tvärställd motor.
Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.
Torbjörn, visst har du rätt. Om ett drev moteras, så ändras rotations riktningen och det kan vara svårt att definiera var man ska definiera.
Men på en elmotor är det rätt lätt. Om man har en axel efter en växelåda som ska gå CW och mororn ska gå CCW för det. Ät det ändå bra att CW och CCW är definierat. Jag skrev bara att det normala är att man kör bilen framåt, men vist går det.
När man felsöker en elmotor brukar jag då megga och ohm-mäta lindningarna först.
Men finns det någon räkne formel eller lathund för hur mycket lindningarna får skilja från varandra?
Ex. idag felsökta jag där just motor var sönder.
När man felsöker en elmotor brukar jag då megga och ohm-mäta lindningarna först.
Men finns det någon räkne formel eller lathund för hur mycket lindningarna får skilja från varandra?
Ex. idag felsökta jag där just motor var sönder.
Eller finns det någon formel så man får ut hur stor resistans det ska va i en specifik motorlindning?
Man måste nog titta på hur motorn är lindad innan man säger något säkert.
Om lindningen är en s k övergångslindning, där alla härvor är identiskt lika, så borde rimligtvis alla faser ha samma resistans på några procent när. Men om lindningen är en s k tvåplans- eller treplanslindning, där alla härvändar i en av faserna ligger så att säga utanför de andra och därför trådlängden i den fasens härvor blir lite större, så är det fullt normalt att två faser är ungefär lika och den tredje har högre resistans.
Om det är ett "specialfall", t ex en motor där antalet hål i statorplåten inte går jämnt ut med antalet faser och poler, så kan man också vänta sig skillnader i resistans mellan faserna utan att det är något fel. Det är nog mycket sällan en masstillverkad standardmotor har sådana konstigheter, men det kan förekomma t ex på polomkopplingsbara motorer eller på motorer som har lindats om för ett annat pol- eller fasantal än den var tänkt för från fabrik.
En annan möjlighet är ju om man kommer åt någon annan motor av samma märke och åtminstone liknande typ och årsmodell att jämföra med.
Ett par säkra tecken på att något inte är friskt med lindningen är om resistansen ändrar sig om man ruskar om motorn (t ex slår på den med gummiklubba) , eller om man får olika mätvärden beroende på polaritet hos mätinstrumentet.
Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.
Hmmm... Brukar man inte säga att strömmen i de olika lindningarna inte får skilja mer än cirka 5% under drift? Eftersom strömmen är proportionell mot resistensen (egentligen impedansen) i lindningarna så borde ju inte heller denna få skilja mer än så. Eller?
Und setzt ihr nicht das leben ein, nie wird euch das leben gewonnen sein.
Last edit: 07 mar 2015 12:18 by Paul Wargenstahm. Orsak: Stavfel
Beror väl på hur riskbenägen man är, eller hur man räknar
Var FU ansvarig på en industri för ngr år sen. Var ute och mätte på varenda motor där, brukade köra in värdena i ett excel-ark enl. nedan
Beroende på hur kritisk motorn var. drifttyp, omgivning o.s.v. Lite flytande gränser.
7-10% var det byte så fort som möjligt.
4-7% Nästa underhållsstopp.
Paul Wargenstahm skrev: Hmmm... Brukar man inte säga att strömmen i de olika lindningarna inte får skilja mer än cirka 5% under drift? Eftersom strömmen är proportionell mot resistensen (egentligen impedansen) i lindningarna så borde ju inte heller denna få skilja mer än så. Eller?
Det är ju bara en mycket liten del av spänningen över lindningen som tas upp av spänningsfallet över dess likströmsresistans. Den delen blir ju rena förluster och den vill man såklart hålla så liten som möjligt. Större delen av spänningen över en asynkronmotors lindningar orsakas av den mot-EMK som induceras i lindningen då motorn är igång, och det finns också en del som orsakas av motorns läckinduktans.
Elmotorer är mycket mer komplicerade att ha att göra med än stillastående prylar som t ex en transformator.
Orsaker till skillnader i ström mellan de olika faserna under drift kan ju också bero på att det matande nätet är osymmetriskt - det kanske finns en stor enfasig last eller den matande transformatorn råkar vara en sådan som har högre kortslutningsimpedans i den mittersta fasen. Eller också kan det bero på övertoner som uppför sig på olika sätt (fasläge, amplitud mm) i olika faser.
Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.
Fluxio
Elbranschens mötesplats
Jag kan verkligen inte speciellt mycket, därav nybörjarfrågor. 
