Jag mätte upp 243V hos morsan !!

Hur dåligt är det på en skala..?

Är det något som de i fastigheten bör göra elverket uppmärksam på?

.

Är det mellan samtliga faser? Finns det produktion i anläggningen (typ solceller eller något)? Nätägaren kan dock leverera 253V i anslutningspunkten (där serviskabeln är ansluten) och fortfarande anses leverera el av god kvalité eftersom det är denna gräns som anges i standard som övre gräns för spänningen (230V +/-10%). I praktiken så siktar man nog på något kring 5%. Om det är så att hennes anslutning ligger nära nätstationen för 10/0,4kV så kan det vara nödvändigt att hon får 243V för att kunden längst ut på samma station ska få en leverans som håller en rimlig nivå på spänningen. Eller så finns det någon annan på samma grupp på nätstationen som installerat produktion. Har det alltid varit så eller har det ändrats på det senaste?

Om det ändrats på det senaste så tycker jag att det kan vara en idé att höra av sig till nätägaren då det kan vara en indikation på att något inte stämmer i nätet. Finns det ingen produktion i anläggningen så är det inte troligt att det är den egna anläggningen det är fel på om det är samma spänning mellan samtliga faser.

EDIT: Kan vara -10%/+6% när jag tänker efter.

Dom gamla reglerna och gäller hos oss, är +5% och då är det för mycket. Så lite Gnäll är nog på platts.

Utdrag ur SS-EN 50160:

4.2.2
4.2.2.1 Variationer i matningsspänningen
Fordringar Under normala driftförhållanden, undantaget perioder med spänningsavbrott, bör spänningsvariationerna inte överstiga ±10% av den nominella spänningen U_n.

Vid elförsörjning av områden som inte är förbundna med stora sammanhängande elnät eller för elnätanvändare i särskilt avlägsna områden bör spänningsvariationerna inte överstiga +10%/-15% av U_n. Elnätanvändarna bör då informeras om detta.

Alltså ±10% i alla fall. Max spänning som du ska kunna mäta upp är då 253V. Men som nämndes ovan så tycker jag att du borde höra av dig till nätägaren iallafall fall. Kan vara en lindningskopplare som hängt sig eller något.

Tur att man inte köper vanliga glödlampor längre. De hade en tendens att "smälla" efter ganska kort tid med spänningar på den nivån.

Man ska inte fästa sig så mycket vid ett enstaka värde mätt på en fas vid ett enda tillfälle, men om det ständigt är överspänning dag ut och dag in så ska man kanske göra något åt saken. I synnerhet om det finns osymmetri mellan fasspänningarna, då kan man ju befara att ett nollsläpp är på gång någonstans i anläggningen.

Men det finns många ställen där nätspänningen ofta är uppe och nosar runt 240 V eller en bit däröver. Om man har en UPS till datorn så går det ofta att få den att logga nätspänningen
Något är dolt för gäster. Vänligen logga in eller registrera dig för att se det.
.

Jag vill minnas att på den gamla 220 V-tiden så tilläts normalt ± 10 % tolerans på nätspänningen i leveranspunkten, jag vet dock ej om det avsåg ögonblicksvärde eller medelvärde under t ex en timme eller ett dygn. Det innebar alltså att spänningen skulle ligga mellan 198 och 242 V.
När spänningen officiellt höjdes till 230 V, så ändrades toleransområdet till -10 %, +6 % , så då blev tillåtna gränser 207 - 243,8 V. Och det sades i slutet av 80-talet att toleransen senare skulle ändras till ± 6 % , dvs 216,2 - 243,8 V.

Michell Andersson skrev: Är det mellan samtliga faser?

Ja dumt nog tänkte jag aldrig på att kolla det ...

Finns det produktion i anläggningen (typ solceller eller något)? Nätägaren kan dock leverera 253V i anslutningspunkten (där serviskabeln är ansluten) och fortfarande anses leverera el av god kvalité eftersom det är denna gräns som anges i standard som övre gräns för spänningen (230V +/-10%). I praktiken så siktar man nog på något kring 5%. Om det är så att hennes anslutning ligger nära nätstationen för 10/0,4kV så kan det vara nödvändigt att hon får 243V för att kunden längst ut på samma station ska få en leverans som håller en rimlig nivå på spänningen. Eller så finns det någon annan på samma grupp på nätstationen som installerat produktion. Har det alltid varit så eller har det ändrats på det senaste?

En BRF mitt inne i stan, finns troligen någon produktion. Men inget jag har koll på så, så en mikromal chans att de har en solcellsanläggning på taket, typ.
Och jag har ingen aning om det alltid varit så, tyvärr bor hon så långt bort att jag liksom inte kan hålla på och mäta regelbundet. Jag frågade i alla fall om det går sönder mycket glödlampor, men nu idag är ju allt LED och LE och jag fick nog inte något annat ur morsan än vad som kan kallas "goddag yxskaft", även om hon gjorde sitt bästa att svara på frågan.

Om det ändrats på det senaste så tycker jag att det kan vara en idé att höra av sig till nätägaren då det kan vara en indikation på att något inte stämmer i nätet. Finns det ingen produktion i anläggningen så är det inte troligt att det är den egna anläggningen det är fel på om det är samma spänning mellan samtliga faser.

EDIT: Kan vara -10%/+6% när jag tänker efter.

Jag googlade runt lite, och kom också fram till att det troligen är -10%/+6% idag. Men jag är inte helt säker. Men just den uppgiften förekommer frekvent.

Jag kan be henne höra av sig med nätägaren, eller ta det med föreneingen som i sin tur får ta med nätägaren.
Ja vi får se vad det blir av det.

Jag misstänkte mitt instrument först.
Begynnande batteritorsk eller nåt.
Jag vred av och på det några ggr, och gjorde flera mätningar osv. Men fick stadigt 242-243 V.

Här hemma så mäter samma instrument 232V (igår) och jag har alltid fått runt 225-235V överallt jag mätt när jag varit på jobb. Så jag reagerade direkt när jag såg att det blev över 240V.
Egentligen skulle jag bara kolla spänningslöshet, då jag tänkte sätta upp ett extra VU hos modern.


Jag tänkte nog gräva lite mer i det sen, mäta fler uttag, ev låna en annan multimeter, men så var det plötsligt matdags, umgås med andra bekanta osv osv, och så var jag plötsligt hemma utan att hunnit tänka på det där något mer.

Electrum, håller helt med dig om instrumentet. Jag brukar vara mycket misstänksam och kolla med fler. Ofta där problemet är.

Torbjörn Forsman skrev: Jag vill minnas att på den gamla 220 V-tiden så tilläts normalt ± 10 % tolerans på nätspänningen i leveranspunkten, jag vet dock ej om det avsåg ögonblicksvärde eller medelvärde under t ex en timme eller ett dygn. Det innebar alltså att spänningen skulle ligga mellan 198 och 242 V.
När spänningen officiellt höjdes till 230 V, så ändrades toleransområdet till -10 %, +6 % , så då blev tillåtna gränser 207 - 243,8 V. Och det sades i slutet av 80-talet att toleransen senare skulle ändras till ± 6 % , dvs 216,2 - 243,8 V.

Som jag nämnde i tidigare inlägg så är det ±10% som gäller enligt nu gällande standard. Dock så benämner man det här spänningsförändringar utifrån U_n. Nedan finns ett längre utdrag:

SS-EN 50160 - Spänningens egenskaper i elnät för allmän distribution, utgåva 4
4.2.2 Variationer i matningsspänningen
4.2.2.1 Fordringar
Under normala driftförhållanden, undantaget perioder med spänningsavbrott, bör spänningsvariationerna inte överstiga ±10 % av den nominella spänningen U_n.

Vid elförsörjning av områden som inte är förbundna med stora sammanhängande elnät eller för elnätanvändare i särskilt avlägsna områden bör spänningsvariationerna inte överstiga +10%/-15% av U_n. Elnätanvändarna bör då informeras om detta.
ANM 1 – Den verkliga elförbrukningen hos enskilda elnätanvändare är inte helt förutsägbar, vad gäller omfattning och samtidighet. Följaktligen är nät normalt dimensionerande utifrån statistiska underlag. Om mätningar som utförs efter klagomål och enligt avsnitt 4.2.2.2 indikerar att matningsspänningens storlek kraftigt avviker från de gränser som anges i avsnitt 4.2.2.2 och medför negativa följdverkningar för elnätanvändaren, bör elnätsoperatören i samarbete med elnätanvändaren vidta avhjälpande åtgärder, baserade på en riskbedömning. Under den tid som behövs för att lösa problemen, bör spänningsvariationerna tillfälligtvis vara inom intervallet +10%/-15% av U_n, om inte annat överenskommits med elnätanvändarna.
ANM 2 – Enligt tillämpliga produkt- och installationsstandarder och tillämpning av IEC 60038 är elnätanvändarnas apparater vanligen konstruerade för att klara matningsspänningar på ±10% av den nominella systemspänningen, vilket är tillräckligt för att täcka den överväldigande delen av matningsförhållanden. Apparater behöver i allmänhet inte konstrueras för att klara större spänningsvariationer.
ANM 3 – Identifiering av vad som är ”elnätanvändare i särskilt avlägsna områden” kan variera från land till land, med hänsyn till de nationella elnätens egenskaper, t ex begränsningar av effektuttag eller av effektfaktorn.

4.2.2.2 Provningsmetod
Under normala driftförhållanden ska:
– under varje period om en vecka 95% av antalet 10-minuters medelvärden av effektivvärdet hos matningsspänningen vara inom U_n ±10%, och
– varje 10-minuters effektivvärde hos matningsspänningen U_n vara inom intervallet +10%/-15%.

Med dessa formuleringar kan jag inte utläsa annat än att det vore inom normens fordringar att ligga på en matande fasspänning på 250V på obestämd tid.

Electrum skrev: En BRF mitt inne i stan, finns troligen någon produktion. Men inget jag har koll på så, så en mikromal chans att de har en solcellsanläggning på taket, typ.

Min egen erfarenhet är att gällande produktion så kan det installeras ganska stora effekter lite här och var inne i tätorters centrala delar. Ofta ser man inte anläggningarna heller. Och det räcker ju med att någon annan på samma nätstation installerat produktion för att trycka upp spänningen för hela stationen. Är det dessutom på samma grupp så är det inte alls omöjligt att det är detta som är anledningen. Men att inte vara omöjligt och att vara troligt är vitt skilda saker vilket du själv påpekat.

Gällande fasspänningarna så finns det en stor skillnad i om det är enbart på en, eller två, faser som du har högre spänning eller om det är på samtliga faser.
Är det enbart på en av faserna så kan det vara en dålig nolla i den enskilda gruppen, eller om det är enfaslägenhet, på hennes central eller stigare.
Är det på två faser, men inte på tre, så verkar det troligt med en dålig nollförbindelse någonstans men då kan det vara var som helst mellan punkten du mäter spänningen i till neutralpunkten i matande transformator.
Är det mellan samtliga tre faser så kan det vara nätägaren som levererar relativt hög spänning av okänd anledning, men det beror i alla fall inte på en dålig nollförbindelse i sådant fall.

Det är möjligt. Och anläggningar uppförda under då gällande standard ska ju egentligen följa då tillämpbar standard även idag. Men det räcker ju med att nätägaren gjort en förändring på sin sida för att anse att de ska följa ny standard. Anläggningen ska nämligen följa samma standard i sin helhet och inte olika standarder för olika anläggningsdelar inom samma anläggning. Och gränsen för en anläggning är egentligen definierad genom Ellagen.

Den enda faktiska hänvisning till standard jag hittar gällande spänningens amplitud är den jag nämnt ovan. Utgåva 3 har jag dessvärre inte tillgång till. Utgåva 3 slutade tillämpas senast under 2013 och utgåva 4 började tillämpas tidigast 2011. Hur det såg ut innan 2011 (2013) kan jag dock inte svara på.

Vet någon när övergång från 220/380V till 230/400V skedde?

Jag har en gång hört att övergången skedde etappvis (eller tilläts ske etappvis?) i tvåvoltssteg.
Med ett eller något år mellan varje steg.

Men jag skulle nog vilja se det lite mer bekräftat innan jag anser det vara möjligen sant.

Den uppfattning jag fick var att övergången skulle ske allteftersom, i första hand genom att ställa upp omsättningskopplare och/eller förstärka lågspänningsnät för att hålla ner spänningsfallen till de abonnenter som låg under den nya minimigränsen på 207 V, medan man inte hade någon större brådska med att åtgärda de delar av nätet där spänningen ändå låg inom de nya gränsvärdena även om medelvärdet var lite lågt.

I slutet av 90-talet kunde jag konstatera att spänningen höll sig ständigt runt 210-215 V i en äldre villaförort utanför Stockholm, den låga spänningen gjorde att det inte gick att få ett bilbatteri fulladdat med OK:s billiga 4 A-laddare, laddströmmen gick ner till i stort sett 0 långt innan batteriet var fullt.

Torbjörn, sådana dumm kaddare borde förjudas enligt låg.
Primäswitchat och mikroprocessor styrd ska det vara.

Stefan Ericson skrev: Torbjörn, sådana dumm kaddare borde förjudas enligt låg.
Primäswitchat och mikroprocessor styrd ska det vara.

Ja, numera, ja Men de laddare jag tänkte på nu såldes nya för 18-19 år sedan, och hade väl sett likadana ut i åtminstone 10 år redan då.

För övrigt så måste jag säga att en gammal enkel ointelligent laddare brukar ha större chanser att överleva länge i garagemiljö än en primärswitchad pryl. Det är alltför vanligt med t ex fuktskador eller driftstörningar pga små isolationsavstånd på kretskort, högohmiga kretsar och bristfälligt skydd mot fukt och smuts. Laddare som har använts flitigt slutar ofta fungera efter några år pga åldrade elektrolytkondensatorer. Det finns också flera kända fall där switchade laddare har orsakat bränder.

Jag har haft 2 st primäswitchade, som gått sönder. Men dom har utvecklats så att det inte skadar att köpa nytt. Den jag har nu, laddar 25 A på 12V och 12A på 24V. Körde den felaktigt på en 36V golfbil. Det 6 batterier med 6 V. Ett batteri var trasigt. Repair mod hängde sig på den hela gruppen, men började ladda den trasiga.
Den kostar 1100kr.

Nu tycker jag i och för sig att det vore intressant att följa er diskussion om batterier och batteriladdare. Men känns det inte som att denna diskussion hör hemma i en annan tråd?

Har några slutsatser dragits angående den höga spänningen hos din mor Mikael?