Michell Andersson skrev: Jag tänker att ett lågt Ik3 är allt under 1000A.
Inne i stan kan man många gånger hamna på upp emot 5000A om jag inte misstar mig.
Och är det inne i stan och nära en station så kan man väl mycket väl landa på över 6000A.
Ett lågt Ik3 och låg förimpedans kommer du inte få i ett svagt nät.
Har man ett svagt nät så är förimpedansen högre och Ik3 lägre.
Det ska dock bli riktigt dåligt innan det blir svårt att få till en installation.
Gällande stadsplanerat område så har jag en tumregel jag fått lära mig, 50mohm och Ik3=10kA, det kan man använda sig av om man saknar ett värde.
Ofta är det mycket bättre. I vårt interna nät kan vi ligga upp emot 30kA och ner till 10mohm efter trafon(1250kVA).
Johannes Hammarstedt skrev:
Ett lågt Ik3 och låg förimpedans kommer du inte få i ett svagt nät.
Har man ett svagt nät så är förimpedansen högre och Ik3 lägre.
Det ska dock bli riktigt dåligt innan det blir svårt att få till en installation.
Gällande stadsplanerat område så har jag en tumregel jag fått lära mig, 50mohm och Ik3=10kA, det kan man använda sig av om man saknar ett värde.
Ofta är det mycket bättre. I vårt interna nät kan vi ligga upp emot 30kA och ner till 10mohm efter trafon(1250kVA).
Ett svagt eller starkt nät syftar väl till hur mycket kraft nätet kan leverera, alltså den totala överförda energin eller Sk; kortslutningseffekt, inklusive reaktansen.
Ett svagt nät kan väl begränsa Ik3? Om den sista transformatorn är av modell mindre så borde ju Ik3 vara begränsat därav.
Förimpedansen är väl beroende av kabeltyp, förläggningssätt och längd från sista transformatorstation fram till leveranspunkten?
Det vill säga: Inte beroende av styrkan på nätet.
Om då ett hus ligger nära (låg förimpedans) en liten (lägre Ik3) transformatorstation så borde det vara möjligt med både lågt Zför och lågt Ik3, dock av olika anledningar.
Sen är det väl en bieffekt att Ik3-värdet innan leveranspunkten kan begränsas ytterligare av Zför fram till leveranspunkten?
Johannes Hammarstedt skrev:
Ett lågt Ik3 och låg förimpedans kommer du inte få i ett svagt nät.
Har man ett svagt nät så är förimpedansen högre och Ik3 lägre.
Det ska dock bli riktigt dåligt innan det blir svårt att få till en installation.
Gällande stadsplanerat område så har jag en tumregel jag fått lära mig, 50mohm och Ik3=10kA, det kan man använda sig av om man saknar ett värde.
Ofta är det mycket bättre. I vårt interna nät kan vi ligga upp emot 30kA och ner till 10mohm efter trafon(1250kVA).
Ett svagt eller starkt nät syftar väl till hur mycket kraft nätet kan leverera, alltså den totala överförda energin eller Sk; kortslutningseffekt, inklusive reaktansen.
Ett svagt nät kan väl begränsa Ik3? Om den sista transformatorn är av modell mindre så borde ju Ik3 vara begränsat därav.
Förimpedansen är väl beroende av kabeltyp, förläggningssätt och längd från sista transformatorstation fram till leveranspunkten?
Det vill säga: Inte beroende av styrkan på nätet.
Om då ett hus ligger nära (låg förimpedans) en liten (lägre Ik3) transformatorstation så borde det vara möjligt med både lågt Zför och lågt Ik3, dock av olika anledningar.
Sen är det väl en bieffekt att Ik3-värdet innan leveranspunkten kan begränsas ytterligare av Zför fram till leveranspunkten?
Ett svagt landsbygdsnät med en liten (säg 100kVA) trafo och ALUS på ett par hundra meter, sedan nedledare, ifö-låda och servis till abonnent då får man lågt Ik3 och högt Zför.
Har du istället ett starkt matande nät (säg Sk=100MVA) där du sätter en 100kVA och från nedsidan drar en 240mm2 direkt till abonnenten så får du ett lägre Zför och men fortfarande lågt Ik3(eftersom vi konstaterat att det begränsas av trafon).
Så teoretiskt har du helt rätt att det kan det bli så. Men så ser inte verkligheten ut. Man bygger inte så.
Skulle det istället vara så att inte trafon är flaskhals så kommer det ju bli kablarna som begränsar både Ik3 och Zför.
Har du tillgång till el-vis? Sätt dig i så fall och bygg lite fiktiva nät och testa dig fram och jämför olika scenarion.
Då kommer du också se att vår diskussion är mer åt det akademiska hållet då det i slutändan inte blir några hiskeliga skillnader i längd på gruppledningar ändå och att spänningsfallet allt som oftast kommer bli dimensionerande.
Johannes Hammarstedt skrev:
Ett svagt landsbygdsnät med en liten (säg 100kVA) trafo och ALUS på ett par hundra meter, sedan nedledare, ifö-låda och servis till abonnent då får man lågt Ik3 och högt Zför.
Har du istället ett starkt matande nät (säg Sk=100MVA) där du sätter en 100kVA och från nedsidan drar en 240mm2 direkt till abonnenten så får du ett lägre Zför och men fortfarande lågt Ik3(eftersom vi konstaterat att det begränsas av trafon).
Så teoretiskt har du helt rätt att det kan det bli så. Men så ser inte verkligheten ut. Man bygger inte så.
Skulle det istället vara så att inte trafon är flaskhals så kommer det ju bli kablarna som begränsar både Ik3 och Zför.
Har du tillgång till el-vis? Sätt dig i så fall och bygg lite fiktiva nät och testa dig fram och jämför olika scenarion.
Då kommer du också se att vår diskussion är mer åt det akademiska hållet då det i slutändan inte blir några hiskeliga skillnader i längd på gruppledningar ändå och att spänningsfallet allt som oftast kommer bli dimensionerande.
Jag förstår hur du menar med att verkligheten är en annan. Jag känner bara att jag fick så mycket utrymme här att diskutera ytterligheterna att jag inte kunde låta bli med att låta fantasin flöda lite.
Tanken var den att jag ville föreställa mig två typer av extrema situationer där det spelar mer på teori än praktik. Bilden har klarnat en hel del.
Att spänningsfall blir ledande för dimensionering och så va jag medveten om sen innan. Jag va bara mer intresserad av hur de olika värdena för Ik3 och Zför uppstår och hur de påverkas i olika varianter av en anläggning.
Tack för att du orkat bekymra dig med att förklara
Klart man ska låta fantasin flöda. Det är ju diskussioner likt denna som är kul
Jag ställer gärna upp och bidrar med det lilla jag kan bidra med.
Jag tycker bara det är roligt för det berikar och vi kan alla lära av varandra.