411.4.1, krav på jordtag

10 apr 2015 07:58 #21 av Bo Siltberg
Frågan om vad som krävs av ett eget lokalt jordtag har jag ställt mig förut. Det finns nog inget generellt svar utan det beror på vad man vill skydda sig mot
- kortslutning mot PE
- avbrott på PEN
- jordslutning av en fas
- åska

Dessutom handlar det om beröringsspänningen mellan utsatta delar och moder jord, så man kan även behöva beakta vilka situationer som finns där detta är möjligt. I den bästa av världar så ska det finnas en (kompletterande) skyddsutjämning så det handlar verkligen om direktkontakt med moder jord, inte indirekt via främmande ledande delar.

Jag kanske finner motivation att fundera lite djupare över detta i helgen, men SMHI spår fint väder...

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

10 apr 2015 11:28 - 10 apr 2015 11:42 #22 av Michell Martic
-Kortslutning mot PE borde sakna relevans eftersom PE är skyddsledaren egentligen och inte jordskorpan. Jordtaget utgör alltså inte en del av felströmmens väg (om man inte tar hänsyn till att utsatta delar kan ha jordpotential via främmande ledande del, men det gör man inte i standard vari fall).
-Avbrott på PEN är relevant då vi inte kan förlita oss på global jord. Nästan detta som är förutsättningen om vi pratar om ett lokalt jordtag som kraftförsörjs utan överliggande nät. I alla fall när vi talar om att det ska ställas faktiska elsäkerhetsmässiga krav på jordtaget. Funktionstekniska är något helt annat.
Varning: Spoiler! [ Klicka för att expandera ]
-Jordslutning av en fas är just det scenario vi behöver ta hänsyn till. Alltså där jordskorpan utgör återledaren till neutralpunkten i transformatorn.
-Jordtag för åska vet jag inte om det är relevant. Det handlar ju sällan om att du behöver ha ett bra värde och dessutom så tjänar det definitivt inget till att mäta upp jordtaget med konventionella metoder då eftersom åskan oftast består av extremt högfrekventa transienter. Sen kopplar man visserligen ihop dessa, men det ena tjänar inte till det andra eller vice versa.

Och talar vi om just spänningssättningen av utsatta delar eller dylikt så torde 50V / In = Rj räcka eftersom denna formel beskriver maximalt resistansvärde (inte impedansvärde) på jordtaget för att spänningsfallet över detsamma inte ska överskrida 50V, vilket i praktiken innebär 50V mellan utsatta delar och icke potentialutjämnade främmande ledande delar.

Gäller det andra jordtag med skyddsfunktion med matande överliggande nät så gäller annat, och de bitarna är inget konstigt. Bygger dock på precis samma som formeln ovan. Dock tillåter man här 80V, som skrevs tidigare, av någon anledning.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

10 apr 2015 21:05 #23 av Michell Martic
Hittar inget krav på att jordtag ska finnas överhuvudtaget förutom i följande:

SS 436 40 00
551.4.3.2 Tilläggsfordringar för installationer där matning från ett generatoraggregat är ett alternativ till matning från ett distributionsnät (reservmatning)

Skydd genom automatisk frånkoppling av matning ska inte vara beroende av anslutning till ett distributionsnäts jordning när generatorn drivs som ett alternativ till matning från ett distributionsnät. En lämplig jordelektrod ska anordnas.

Detta innebär att vi inte får tillgodoräkna oss nätets PEN-ledares värde om vi har en egen generator. Förutom detta så krävs det ett jordtag för ett TN- eller TT-systems systemjord. Annars är det inget TN- eller TT-system helt enkelt. Detta jordtagsvärde kan variera och dess variation innebär olika åtgärder vid olika värden. Enligt ELSÄK-FS 2008:1, Tabell 1, så fordras som högst bortkoppling inom 2 sekunder vid 100V spänningssättning och automatisk signalering ner till 50V. Det ställer krav på jordtaget eftersom de värdena som anges är de maximala värdena och spänningen som ställer kravet är produkten av felströmmen och jordtagsvärdet, eller värdena. Vidare så är detta riktat till fel på överliggande nät som spänningssätter utsatta delar i ett annat jordningssystem, exempelvis lågspänningsnätet. Fel i lågspänningsdelen av lokalnätet kan ju ha längre frånkopplingstid än 5 sekunder t o m under förutsättning att en riskbedömning utförs. Har hört att de där "några sekunder" som fanns i tidigare regelverk bedömdes i en rättssal någonstans i landet lagom till 10 sekunder. Kan inte bekräfta detta för tillfället dock. Det är även något helt annat.

Jordningen för övrigt står det följande om:

SS 436 40 00
542.1.4

Fordringarna för jordning är avsedda att ge en anslutning till jord:
– som är tillförlitlig och lämplig för skyddsfordringarna för installationen
– i vilken felströmmar och skyddsledarströmmar kan flyta utan fara från termiska, termomekaniska och elektromekaniska påkänningar och från elchock som kan uppstå från dessa strömmar...

Ska man tolka detta som att jordningen ska vara så bra att skydd mot elchock ska fungera även vid jordfel med egen generatordrift? För då är man tillbaka vid 50V och bortkoppling inom 0,4 sekunder för gruppledningar om man väljer automatisk bortkoppling som skyddsmetod, och det gör man för de andra metoderna är inte riktigt några alternativ när du jordat systemet och kör full spänning.

Om det är detta som ställer kravet på mitt eget jordtag så borde jag därmed klara mig med ett värde på 5kΩ om jag låter installera PSA med In = 10mA på ledningarna från generatorn. Jag kan alltså ha ett värde på mitt jordtag som egentligen är sämre än SEK TK64's definition av en främmande ledande del (4kΩ) och ändå ha ett godkänt jordtag...?

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

12 apr 2015 15:57 #24 av Michell Martic

Michell Andersson skrev: Jag har funderat på den formeln du nämnde i samband med kompletterande skyddsutjämning Bo, och hade jag haft en JFB installerad så hade jag då kunnat ha ett jordtag på 1,7kΩ. Sen är det väl även så att om min funktionsström för säker bortkoppling inom 0,4 (0,1 med dvärgen i mitt exempel) sekunder är exempelvis 100A för en MCN110, ja då måste jag ha ett jordtagsvärde på maximalt 0,5Ω. Är detta rimligt? I praktiken så måste jag ju nästan använda mig av jordfelsbrytare för att klara mig med eget jordtag om jag har reservkraft och nätets PEN-ledare försvinner i samband med avbrottet för jag har ju aldrig sett ett enskilt jordtag med 0,5Ω i övergångsresistans.

Efter vidare efterforskning så ska vi inte använda oss av funktionsströmmen på 0,4 sekunder utan funktionsströmmen vid 5 sekunder. För dvärgbrytaren så gäller samma värde som tidigare då vi dimensionerar för den magnetiska utlösaren, men för en huvudledning avsäkrad med 25A diazed så går värdet från 180A till 110A. Det gör att vi kan ha ett jordtag på 0,45Ω istället för 0,28Ω.

Finns det verkligen ingen som har något att säga om detta?

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

12 apr 2015 17:19 - 12 apr 2015 17:27 #25 av Marcus
Svar från Marcus i ämnet 411.4.1, krav på jordtag
Hej Michell,

Har följt tråden och började fundera på vilka kraven är!?
Hittar i Vattenfalls regler följande text
"Reservaggregat och rekommenderade
jordtagsvärden SS 437 01 40" i pdf.
Den här bilagan är gömd för gäster,
Var vänlig och logga in eller registrera för att se bilagan.


Har inte standarden framför mig så jag vet inte om den ger några värden?

This message has an attachment file.
Please log in or register to see it.

Följande användare sa tack: Michell Martic

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

12 apr 2015 17:43 #26 av Michell Martic
SS 437 01 40 - Anslutning av lågspänningsinstallationer till elnätet (mer känd som Installationsbestämmelser lågspänning, eller IBL) är numera ersatt av SS 437 01 02 - Elinstallationer för lågspänning, vilken tyvärr inte ger mer vägledning än Vattenfalls tekniska anvisningar. Den hänvisning som görs går ändå bara tillbaka till 551.4.3.2 i SS 436 40 00 gällande just fordran om att ett jordtag ska finnas. Det anges dock inte vilket värde jordtaget ska ha här heller.

Jag själv är fast vid att hålla spänningssättningen nere och att 50V / In skulle räcka.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

12 apr 2015 17:47 - 12 apr 2015 17:49 #27 av Michell Martic
Sen tycker jag själv att E.ONs Tekniska Anvisningar är bättre. Se sidan 13 och 14. Men jag är kanske lite jävig då. Den hänvisar åtminstone till SS 437 01 02 och inte SS 437 01 40. ;)

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

23 apr 2015 17:21 #28 av Bo Siltberg
Nu har jag äntligen lyckats ta mig tid att läsa igenom denna tråd och komma med några kommentarer hur jag uppfattar frågan om eget jordtag vid reservdrift. I stort är dina funderingar intressanta och jag har inga bra svar. Motiven för reglerna är tyvärr inte alltid tydliga, eller ens angivna... Sådant kan orsaka farliga situationer både för dem som tänker och dem som inte tänker.

1) Angående felfallet beskrivet i 411.4.1 så säger Mats:

Mats Jonsson skrev: Det handlar alltså om att distributionsnätets sammantagna jordtagsresistans (RB) måste vara så lågt att PEN-ledaren inte kan spänningsättas med en spänningen som överstiger 50 V vid t ex fasbrott i friledning.

Vi kan som utgångspunkt se detta som det allmänna kravet som ett jordtag ska uppfylla, att hålla ned beröringsspänningen. Det som kan variera är felfallen och förutsättningarna, dvs jordtaget kanske inte behöver skydda mot all upptänkliga felfall, vid generatordrift/nätdrift.

2) Har ett eget jordtag någon betydelse vid jordfel i överliggande HSP-nät?
En liten inverkan har det väl då det ligger parallellt över alla andra jordtag, men det är jordtaget på LSP-sidan vid transformatorn som har störst betydelse här, och som inte kan förutsätta något av lokala jordtag hos abonnenter. Så där har det lokala jordtaget ingen roll.
Felströmmen är i sig begränsad då 10-20 kV-näten är impedansjordade, se www.fluxio.se/forum/43/9307.html?limit=200#16684

3)

Michell Andersson skrev: Såg precis att värdena 50 och 100 ohm även finns som kommentar till punkt 542.1 i HB 444 också. Det är dock fortfarande en rekommendation och dessutom en sådan baserad inte på en felkretsimpedans utan istället baserad på ett värde som är så bra att det borde vara beständigt. Det har alltså egentligen ingenting med en matematisk modell att göra utan beror helt och hållet på en bedömning baserad på erfarenhet vilken säger att om jordtaget har sämre värde än så så är risken stor att jordelektroden inte kommer vara beständig över tiden.

Källa på det?

Kapitel 542 handlar inte om de elsäkerhetsmässiga kraven på (skydds)jordning, utan det handlar om jordning och skyddsledare i sig, hur de ska vara utförda. Det är kanske det du menar? Så några krav på hur bra ett jordtag ska vara map beröringsspänningar lär vi inte hitta där. Vi ska inte läsa in några krav på frånkoppling i 542. Detta måste sökas i avsnitt 411/415 men där står ju inget om övergångsresistans.

4)

Michell Andersson skrev: Dock ska det påpekas att det finns faktiskt inget krav på att neutralpunkten ska jordas om man kör ett reservkraftelverk ute i vischan. Man kan hänvisa till SS 436 40 00, 413, Skyddsseparation,

Utan jordtag blir det ett skyddsseparerat system ja. Men reglerna i 413 kräver max en (1) förbrukare. Annars blir det en installation som måste stå under övervakning av fackkunniga personer enligt 41C.3. Skyddsseparation är en bra grej, men uppenbarligen ser man risken hög att det blir isolationsfel som då ställer höga krav på skyddsutjämning etc vid flera apparater, och flera apparater blir det ju sannerligen om ett helt hus matas.

Det är riktigt att små (portabla) generatorer som matar en eller ett fåtal verktyg kan ses som ett skyddsseparerat system, där ett jordtag inte krävs. Men ska vi mata ett helt hus går det inte längre, då behövs ett jordtag.

5) Detta leder oss osökt in på frågan om syftet med ett jordtag i detta fall med en helt fristående generator som matar en anläggning. Huvudsyftet skulle alltså vara att upptäcka jordfel, dessutom det första jordfelet. Det kräver i praktiken JFB, så bäst vore att kunna använda den jordfelsövervakning som finns på moderna generatorer, vilket i sin tur kräver TN-S genom hela anläggningen. Det är inte rimligt att ställa sådana krav på ett jordtag att säkringar skulle fungera som skydd.

Men igen, varför inte skyddseparerat? Jo, det finns antagligen redan "jordfel" i form av utsatta delar som har kontakt med jord.

Graden av att "upptäcka" och skydda sig, dvs hur bra jordtaget ska vara återstår att reda ut.

6)

Michell Andersson skrev: Jag har funderat på den formeln du nämnde i samband med kompletterande skyddsutjämning Bo, och hade jag haft en JFB installerad så hade jag då kunnat ha ett jordtag på 1,7kO. Sen är det väl även så att om min funktionsström för säker bortkoppling inom 0,4 (0,1 med dvärgen i mitt exempel) sekunder är exempelvis 100A för en MCN110, ja då måste jag ha ett jordtagsvärde på maximalt 0,5O. Är detta rimligt? I praktiken så måste jag ju nästan använda mig av jordfelsbrytare för att klara mig med eget jordtag om jag har reservkraft och nätets PEN-ledare försvinner i samband med avbrottet för jag har ju aldrig sett ett enskilt jordtag med 0,5O i övergångsresistans.

Bra fråga...den formeln i 415.2.2 är knäpp...

För fallet med JFB så anges en frånkopplingstid, 0.3 sekunder, vilket jag lurat på tidigare. Formeln tillåter en högre beröringsspänning, men under en begränsad tid, en tid som beror av resistansen. 0.3 sekunder är ju en tid som man kan utstå en spänning på uppemot halva fasspänningen, och ligger inom kravet på 0.4 s.

För fallet med säkring finns ingen sådan tid utan där bygger det på att beröringsspänningen hålls ned enligt texten. Här faller resonemanget ovan då detta fall tillåter höga beröringsspänningar under lång tid (5 sekunder). Troligen finns här en riskbedömning för denna typ av fel?

Jag är fortfarande förvirrad här.

7) Obs att jordtag inte är med i bilden när vi pratar om kompletterande skyddsutjämning. 415.2 handlar ju om potentialutjämning inom en byggnad. Därför kan man (enkelt) komma ned i typ 0.77 ohm som anges som exempel i reglerna.

8) Om vi då skulle titta på de felfall som ställer krav på övergångsresistansen hos jordtaget, jordfel av olika slag, PEN-ledarbrott, åska osv så ser jag bara ett fall: jordfel där en fas får direkt kontakt med jord.

Felfallet i 411.4.1 består i att en fas får kontakt med en främmande ledande del (regeln verkar ju originera från att en luftledning (oisolerad fas) faller ned på en byggnad eller nåt, sitt eget metallfundament kanske).

Det blir en beröringsspänning "över jordtaget" pga strömmen genom det, alltså mellan jord och utsatta delar. Jordtaget är alltså direkt inblandat här.

Michell Andersson skrev: Så vilket värde är godkänt för ett jordtag i en reservkraftsmatad anläggning (som är helt bortkopplad från nätet, inklusive PEN, då matande kabel blivit helt avgrävd)? Får vi fel till utsatt del så spelar jordtagets värde egentligen ingen roll. Felströmmen går genom skyddsledaren till neutralpunkten varpå bortkoppling sker om anläggningen har rätt funktioner och är korrekt dimensionerad oavsett jordtagets existens. Enda gången vi får ett problem är då vi får överledning mellan fas och en främmande ledande del som inte utgör en del av den lokala potentialutjämningen. Den enda formel jag hittar då är den som denna tråd handlar om och enligt denna så måste mitt jordtag vara minst 3,5 gånger så bra som den bäst främmande ledande delen jag har tillgång till i anläggningen. Men hur ska jag veta vilket värde alla sådana främmande ledande delar har? Ska jag mäta upp alla dessa innan jag beslutar vad som är godkänt värde för mitt jordtag?

Bra fråga. Denna främmande ledande del kan man ju mäta upp för att hitta det värde som krävs av jordtagen. Men om det är rimligt eller relevant att leta upp alla främmande ledande delar som skulle kunna få faskontakt låter ju minst sagt tveksamt... Dessutom behöver inte ett lokalt jordtag ensam stå för ett tillräckligt låg övergångsresistans.

Det finns dessutom inte mycket blanktråd kvar inom en byggnads område.

9) Angående jordfel där en fas kortsluts mot PE(N)

Alla utsatta delar efter kortslutningspunkten får en potential på halva fasspänningen om L och PEN är lika grova, högre om PEN är klenare vilket den är i grova kablar.

Michell Andersson skrev: -Kortslutning mot PE borde sakna relevans eftersom PE är skyddsledaren egentligen och inte jordskorpan. Jordtaget utgör alltså inte en del av felströmmens väg (om man inte tar hänsyn till att utsatta delar kan ha jordpotential via främmande ledande del, men det gör man inte i standard vari fall).

Håller inte med här, eller så missförstår jag då du kanske menar att jordtagets övergångsresistans saknar betydelse? - för det håller jag med om.

Beröringsspänningen minskar med jordtag. Sitter det ett jordtag tidigare på linjen så blir beröringsspänningen lika med spänningsfallet i PEN mellan dessa punkter, t.ex mellan punkt A och B i figuren.
    L  ---------------------------------------x----------
(G)                                           | jordfel i kabeln
   PEN --+----------------+-------------------x---------+ 
         |   jordtag      | A                  B         <-- ~115 V -->|
         V                V                                            V
Sitter det jordtag efter felstället så blir beröringsspänningen nära noll!

Jordtagens övergångsresistans har liten (ingen) betydelse i detta fall eftersom det inte går någon ström genom dem. Frånkoppling sker pga den höga felströmmen, så länge som generatorn orkar leverera.. I ett TN-S-system och med inbyggd jordfelsövervakning i generatorn så sker frånkoppling ännu lättare.

10) Avbrott på PEN blir lite bakvänd när vi pratar eget kraftverk. Det blir farligt på grund av jordtaget. Jordtaget sitter ju nära generatorn så brottet på PEN sker sannolikt mellan generator + jordtag och anläggningen. Det orsakar alltså en farlig situation, som kan avhjälpas med ett jordtag till i byggnaden.

11) Åska är i och för sig en annan sak, men inte helt orelevant tycker jag. Jordtag fyller sin funktion både för åskskydd och överspänningsskydd. Det är nog åska som ställer högst krav på jordtagets övergångsresistans, men utan att ge några värden.

Ja, det blev många punkter. Slutsatsen blev vadå, räcker 50-100 ohm för ett jordtag? Det går nog inte att veta, utan 50-100 ohm kommer antagligen ifrån vad som är praktiskt rimligt att ernå?

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

23 apr 2015 20:47 #29 av Michell Martic

Bo Siltberg skrev: 3)

Michell Andersson skrev: Såg precis att värdena 50 och 100 ohm även finns som kommentar till punkt 542.1 i HB 444 också. Det är dock fortfarande en rekommendation och dessutom en sådan baserad inte på en felkretsimpedans utan istället baserad på ett värde som är så bra att det borde vara beständigt. Det har alltså egentligen ingenting med en matematisk modell att göra utan beror helt och hållet på en bedömning baserad på erfarenhet vilken säger att om jordtaget har sämre värde än så så är risken stor att jordelektroden inte kommer vara beständig över tiden.

Källa på det?

Det står faktiskt ganska rakt ut i den refererade punkten i handbok 444 att jordtagsvärden på 50Ω och 100Ω är just antagna då dessa, genom erfarenhet, visats vara värden som är goda indikatorer på att nämnda jordtag är beständiga över tiden. Det är alltså en rent mekanisk fråga och ingen elteknisk.

Kapitel 542 handlar inte om de elsäkerhetsmässiga kraven på (skydds)jordning, utan det handlar om jordning och skyddsledare i sig, hur de ska vara utförda. Det är kanske det du menar? Så några krav på hur bra ett jordtag ska vara map beröringsspänningar lär vi inte hitta där. Vi ska inte läsa in några krav på frånkoppling i 542. Detta måste sökas i avsnitt 411/415 men där står ju inget om övergångsresistans.

Håller helt med dig. 542 rör kanske mekaniken och kemin på jordtaget men inte eltekniken.

4)

Michell Andersson skrev: Dock ska det påpekas att det finns faktiskt inget krav på att neutralpunkten ska jordas om man kör ett reservkraftelverk ute i vischan. Man kan hänvisa till SS 436 40 00, 413, Skyddsseparation,

Utan jordtag blir det ett skyddsseparerat system ja. Men reglerna i 413 kräver max en (1) förbrukare. Annars blir det en installation som måste stå under övervakning av fackkunniga personer enligt 41C.3. Skyddsseparation är en bra grej, men uppenbarligen ser man risken hög att det blir isolationsfel som då ställer höga krav på skyddsutjämning etc vid flera apparater, och flera apparater blir det ju sannerligen om ett helt hus matas.

Det är riktigt att små (portabla) generatorer som matar en eller ett fåtal verktyg kan ses som ett skyddsseparerat system, där ett jordtag inte krävs. Men ska vi mata ett helt hus går det inte längre, då behövs ett jordtag.

Detta håller jag inte med om. Reglerna i 413 kräver inte alls en förbrukare.

C.3.2
Skydd genom skyddsseparation vid matning av fler än en elapparat ska säkerställas genom att alla fordringarna i avsnitt 413 förutom 413.1.2 uppfylls. Dessutom fordringarna enligt avsnitt 41C.3.3 – 41C.3.8.

…och 413.1.2 är den punkt som fordrar en förbrukare.

Med vischan så syftade jag dock till fristående generator utan anslutning till fast installation. Så min mening va aldrig att man ska ansluta generatorn till huset och sedan köra efter 413. Finns dock inget hinder att ansluta till fast installation i sig.

Jag ser inte heller behovet av övervakning av fackkunniga eller instruerade personer (vilka också nämns) så länge inte generatorn matar mer än en apparat. Helt i enlighet med 410.3.6. En instruerad person behöver dock inte mycket information för att klassas som instruerad. Det är bara att säga till denne att inte jorda något så är denne instruerad i mitt tycke för den specifika uppgiften, för det är i grunden detta det handlar om i frågan om skyddsseparation, att inte jorda något.

7) Obs att jordtag inte är med i bilden när vi pratar om kompletterande skyddsutjämning. 415.2 handlar ju om potentialutjämning inom en byggnad. Därför kan man (enkelt) komma ned i typ 0.77 ohm som anges som exempel i reglerna.

Nä, jag är med på det, men sättet med vilket vi beräknar spänningsfallet över jordtaget är samma som det sätt vi beräknar kvalitén på en kompletterande skyddsutjämning. Så formeln är inte tagen från kompletterande skyddsutjämning utan snarare så att de har ett gemensamt ursprung, Ohms lag.

8) Om vi då skulle titta på de felfall som ställer krav på övergångsresistansen hos jordtaget, jordfel av olika slag, PEN-ledarbrott, åska osv så ser jag bara ett fall: jordfel där en fas får direkt kontakt med jord.

Felfallet i 411.4.1 består i att en fas får kontakt med en främmande ledande del (regeln verkar ju originera från att en luftledning (oisolerad fas) faller ned på en byggnad eller nåt, sitt eget metallfundament kanske).

Det blir en beröringsspänning "över jordtaget" pga strömmen genom det, alltså mellan jord och utsatta delar. Jordtaget är alltså direkt inblandat här.

Precis detta jag syftat på!

Michell Andersson skrev: -Kortslutning mot PE borde sakna relevans eftersom PE är skyddsledaren egentligen och inte jordskorpan. Jordtaget utgör alltså inte en del av felströmmens väg (om man inte tar hänsyn till att utsatta delar kan ha jordpotential via främmande ledande del, men det gör man inte i standard vari fall).

Håller inte med här, eller så missförstår jag då du kanske menar att jordtagets övergångsresistans saknar betydelse? - för det håller jag med om.

PE definieras som skyddsledaren och inte sann jord även om skyddsledaren förutsätts ha förbindelse till sann jord. Skillnaden mellan skyddsledaren och sann jord är just jordtagsresistansen. Poängen i detta var just att fel mot PE går genom skyddsledaren, medans fel mot främmande ledande del, vilken kan ha jordpotential, inte går genom skyddsledaren utan troligtvis genom jordskorpan och sedan genom jordtaget. Det va i alla fall så jag tänkte.

11) Åska är i och för sig en annan sak, men inte helt orelevant tycker jag. Jordtag fyller sin funktion både för åskskydd och överspänningsskydd. Det är nog åska som ställer högst krav på jordtagets övergångsresistans, men utan att ge några värden.

Just åskan är ju lurig. Vi kan dra ut en lång lina i marken med koppar, men denna lina kan med sin längd försämra vårt jordtag vid åska då vi kan ha väldigt trögt motstånd mellan ledare och omkringliggande jordmassa. Tillsammansmemd detta så ökar induktansen med frekvensen och därmed värdet på vårt jordtag. Det vi önskar här är i så fall en "kråkfot" då denna skapar större yta mellan ledare och omkringliggande massa utan att ledningsimpedansen ökar eftersom det blir parallella ledare. Tvärt om så får vi ett bättre värde desto fler ledare vi drar ner. Saken med åskan är ju att jordtaget inte alls beter sig på samma sätt som det gör vid nätfrekvent spänning. Vi kan ha ett jordtag som är oerhört bra för nätspänning, medans vid åska så är det alldeles meningslöst då impedansen är en helt annan på grund av de reaktiva komponenterna.

Någonting an kan fundera på är att man inte vill ha ett allt för bra jordtag till åska. Meningen är inte att blixten ska slå ner så lätt som är möjligt utan snarare att urladdning från atmosfären ska kunna ske sakta och därmed förhindra en kraftig och plötslig elektrostatisk urladdning, åsknedslag. En åskledare i sig minskar alltså risken att åskan slår ner i objektet som skyddas.

Ja, det blev många punkter. Slutsatsen blev vadå, räcker 50-100 ohm för ett jordtag? Det går nog inte att veta, utan 50-100 ohm kommer antagligen ifrån vad som är praktiskt rimligt att ernå?

Jag kommer köra på linjen där antingen spänningen hålls nere eller bortkoppling sker tillräckligt fort. Båda ställer krav på jordtaget.
Följande användare sa tack: Bo Siltberg

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

24 apr 2015 19:51 - 24 apr 2015 21:36 #30 av Michell Martic
Jag ville bara tillägga en sak om det där med åskskyddet. Med spetsiga föremål så ökar fältstyrkan relativt det andra laddade objektet från den punkt som är spetsig. Det i kombination med att laddningens från jordpotentialen koncentreras mot denna punkt via influens resulterar i att det är hitåt urladdning vill ske. Genom att få en väldigt hög fältstyrka på den lilla ytan så kan vi få flera små urladdningar efter varandra utan att en hel blixtkanal behöver öppnas (blixtnedslag). Detta kan nog till och med synas om det är väldigt mörkt ute som små blåa sken. I princip samma elektriska fenomen som koronaurladdningar vid högspänning.

Jag har försökt rita en bild som visar fältstyrkan kring åskledaren. Avståndet mellan de utgående fältlinjerna från åskledaren och jordskorpan är desamma hela vägen längs ytan. De röda cirklarna visar områdena med högre fältstyrka. I alla fall så här det ser ut i mitt huvud.


I alla fall såhär jag förstått det.

EDIT: Tror urladdningarna på grund av åska kallas "S:t Elmos Fire" på engelska. Kan också påpeka att åskledarens funktion påminner mycket om släpjorden på en gammal citroën. Urladdning sker lite i taget så inte laddningen blir tillräckligt stor relativt jordpotential för att jonisera luften varpå blixten slår ner. Skulle blixten dock slå ner i alla fall, så har åskledaren en funktion att leda laddningen till jord undan andra byggnadsdelar och andra oönskade vägar.
Bilagor:

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

Sidan laddades på: 0.112 sekunder

Senaste foruminlägg