- Inlägg: 1785
- Tack mottaget: 503
Fluxio
Elbranschens mötesplats
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Men detta innebär inte att man slipper undan potentialutjämningen mellan apparaternas hölje för klass I material.413 Skyddsåtgärd: Skyddsseparation
413.1 Allmänt
413.1.1 Skyddsseparation är en skyddsåtgärd inom vilken
– basskydd är utfört med grundläggande isolering av spänningsförande ledare eller med skärmar eller kapslingar i enlighet med bilaga 41A, och
– felskydd är utfört med enkel separation mellan den skyddsseparerade kretsen och andra kretsar samt jord.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Detta innebär att vi inte får tillgodoräkna oss nätets PEN-ledares värde om vi har en egen generator. Förutom detta så krävs det ett jordtag för ett TN- eller TT-systems systemjord. Annars är det inget TN- eller TT-system helt enkelt. Detta jordtagsvärde kan variera och dess variation innebär olika åtgärder vid olika värden. Enligt ELSÄK-FS 2008:1, Tabell 1, så fordras som högst bortkoppling inom 2 sekunder vid 100V spänningssättning och automatisk signalering ner till 50V. Det ställer krav på jordtaget eftersom de värdena som anges är de maximala värdena och spänningen som ställer kravet är produkten av felströmmen och jordtagsvärdet, eller värdena. Vidare så är detta riktat till fel på överliggande nät som spänningssätter utsatta delar i ett annat jordningssystem, exempelvis lågspänningsnätet. Fel i lågspänningsdelen av lokalnätet kan ju ha längre frånkopplingstid än 5 sekunder t o m under förutsättning att en riskbedömning utförs. Har hört att de där "några sekunder" som fanns i tidigare regelverk bedömdes i en rättssal någonstans i landet lagom till 10 sekunder. Kan inte bekräfta detta för tillfället dock. Det är även något helt annat.SS 436 40 00
551.4.3.2 Tilläggsfordringar för installationer där matning från ett generatoraggregat är ett alternativ till matning från ett distributionsnät (reservmatning)
Skydd genom automatisk frånkoppling av matning ska inte vara beroende av anslutning till ett distributionsnäts jordning när generatorn drivs som ett alternativ till matning från ett distributionsnät. En lämplig jordelektrod ska anordnas.
Ska man tolka detta som att jordningen ska vara så bra att skydd mot elchock ska fungera även vid jordfel med egen generatordrift? För då är man tillbaka vid 50V och bortkoppling inom 0,4 sekunder för gruppledningar om man väljer automatisk bortkoppling som skyddsmetod, och det gör man för de andra metoderna är inte riktigt några alternativ när du jordat systemet och kör full spänning.SS 436 40 00
542.1.4
Fordringarna för jordning är avsedda att ge en anslutning till jord:
– som är tillförlitlig och lämplig för skyddsfordringarna för installationen
– i vilken felströmmar och skyddsledarströmmar kan flyta utan fara från termiska, termomekaniska och elektromekaniska påkänningar och från elchock som kan uppstå från dessa strömmar...
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Efter vidare efterforskning så ska vi inte använda oss av funktionsströmmen på 0,4 sekunder utan funktionsströmmen vid 5 sekunder. För dvärgbrytaren så gäller samma värde som tidigare då vi dimensionerar för den magnetiska utlösaren, men för en huvudledning avsäkrad med 25A diazed så går värdet från 180A till 110A. Det gör att vi kan ha ett jordtag på 0,45Ω istället för 0,28Ω.Michell Andersson skrev: Jag har funderat på den formeln du nämnde i samband med kompletterande skyddsutjämning Bo, och hade jag haft en JFB installerad så hade jag då kunnat ha ett jordtag på 1,7kΩ. Sen är det väl även så att om min funktionsström för säker bortkoppling inom 0,4 (0,1 med dvärgen i mitt exempel) sekunder är exempelvis 100A för en MCN110, ja då måste jag ha ett jordtagsvärde på maximalt 0,5Ω. Är detta rimligt? I praktiken så måste jag ju nästan använda mig av jordfelsbrytare för att klara mig med eget jordtag om jag har reservkraft och nätets PEN-ledare försvinner i samband med avbrottet för jag har ju aldrig sett ett enskilt jordtag med 0,5Ω i övergångsresistans.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Vi kan som utgångspunkt se detta som det allmänna kravet som ett jordtag ska uppfylla, att hålla ned beröringsspänningen. Det som kan variera är felfallen och förutsättningarna, dvs jordtaget kanske inte behöver skydda mot all upptänkliga felfall, vid generatordrift/nätdrift.Mats Jonsson skrev: Det handlar alltså om att distributionsnätets sammantagna jordtagsresistans (RB) måste vara så lågt att PEN-ledaren inte kan spänningsättas med en spänningen som överstiger 50 V vid t ex fasbrott i friledning.
Källa på det?Michell Andersson skrev: Såg precis att värdena 50 och 100 ohm även finns som kommentar till punkt 542.1 i HB 444 också. Det är dock fortfarande en rekommendation och dessutom en sådan baserad inte på en felkretsimpedans utan istället baserad på ett värde som är så bra att det borde vara beständigt. Det har alltså egentligen ingenting med en matematisk modell att göra utan beror helt och hållet på en bedömning baserad på erfarenhet vilken säger att om jordtaget har sämre värde än så så är risken stor att jordelektroden inte kommer vara beständig över tiden.
Utan jordtag blir det ett skyddsseparerat system ja. Men reglerna i 413 kräver max en (1) förbrukare. Annars blir det en installation som måste stå under övervakning av fackkunniga personer enligt 41C.3. Skyddsseparation är en bra grej, men uppenbarligen ser man risken hög att det blir isolationsfel som då ställer höga krav på skyddsutjämning etc vid flera apparater, och flera apparater blir det ju sannerligen om ett helt hus matas.Michell Andersson skrev: Dock ska det påpekas att det finns faktiskt inget krav på att neutralpunkten ska jordas om man kör ett reservkraftelverk ute i vischan. Man kan hänvisa till SS 436 40 00, 413, Skyddsseparation,
Bra fråga...den formeln i 415.2.2 är knäpp...Michell Andersson skrev: Jag har funderat på den formeln du nämnde i samband med kompletterande skyddsutjämning Bo, och hade jag haft en JFB installerad så hade jag då kunnat ha ett jordtag på 1,7kO. Sen är det väl även så att om min funktionsström för säker bortkoppling inom 0,4 (0,1 med dvärgen i mitt exempel) sekunder är exempelvis 100A för en MCN110, ja då måste jag ha ett jordtagsvärde på maximalt 0,5O. Är detta rimligt? I praktiken så måste jag ju nästan använda mig av jordfelsbrytare för att klara mig med eget jordtag om jag har reservkraft och nätets PEN-ledare försvinner i samband med avbrottet för jag har ju aldrig sett ett enskilt jordtag med 0,5O i övergångsresistans.
Bra fråga. Denna främmande ledande del kan man ju mäta upp för att hitta det värde som krävs av jordtagen. Men om det är rimligt eller relevant att leta upp alla främmande ledande delar som skulle kunna få faskontakt låter ju minst sagt tveksamt... Dessutom behöver inte ett lokalt jordtag ensam stå för ett tillräckligt låg övergångsresistans.Michell Andersson skrev: Så vilket värde är godkänt för ett jordtag i en reservkraftsmatad anläggning (som är helt bortkopplad från nätet, inklusive PEN, då matande kabel blivit helt avgrävd)? Får vi fel till utsatt del så spelar jordtagets värde egentligen ingen roll. Felströmmen går genom skyddsledaren till neutralpunkten varpå bortkoppling sker om anläggningen har rätt funktioner och är korrekt dimensionerad oavsett jordtagets existens. Enda gången vi får ett problem är då vi får överledning mellan fas och en främmande ledande del som inte utgör en del av den lokala potentialutjämningen. Den enda formel jag hittar då är den som denna tråd handlar om och enligt denna så måste mitt jordtag vara minst 3,5 gånger så bra som den bäst främmande ledande delen jag har tillgång till i anläggningen. Men hur ska jag veta vilket värde alla sådana främmande ledande delar har? Ska jag mäta upp alla dessa innan jag beslutar vad som är godkänt värde för mitt jordtag?
Håller inte med här, eller så missförstår jag då du kanske menar att jordtagets övergångsresistans saknar betydelse? - för det håller jag med om.Michell Andersson skrev: -Kortslutning mot PE borde sakna relevans eftersom PE är skyddsledaren egentligen och inte jordskorpan. Jordtaget utgör alltså inte en del av felströmmens väg (om man inte tar hänsyn till att utsatta delar kan ha jordpotential via främmande ledande del, men det gör man inte i standard vari fall).
L ---------------------------------------x----------
(G) | jordfel i kabeln
PEN --+----------------+-------------------x---------+
| jordtag | A B <-- ~115 V -->|
V V VBe Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Det står faktiskt ganska rakt ut i den refererade punkten i handbok 444 att jordtagsvärden på 50Ω och 100Ω är just antagna då dessa, genom erfarenhet, visats vara värden som är goda indikatorer på att nämnda jordtag är beständiga över tiden. Det är alltså en rent mekanisk fråga och ingen elteknisk.Bo Siltberg skrev: 3)
Källa på det?Michell Andersson skrev: Såg precis att värdena 50 och 100 ohm även finns som kommentar till punkt 542.1 i HB 444 också. Det är dock fortfarande en rekommendation och dessutom en sådan baserad inte på en felkretsimpedans utan istället baserad på ett värde som är så bra att det borde vara beständigt. Det har alltså egentligen ingenting med en matematisk modell att göra utan beror helt och hållet på en bedömning baserad på erfarenhet vilken säger att om jordtaget har sämre värde än så så är risken stor att jordelektroden inte kommer vara beständig över tiden.
Håller helt med dig. 542 rör kanske mekaniken och kemin på jordtaget men inte eltekniken.Kapitel 542 handlar inte om de elsäkerhetsmässiga kraven på (skydds)jordning, utan det handlar om jordning och skyddsledare i sig, hur de ska vara utförda. Det är kanske det du menar? Så några krav på hur bra ett jordtag ska vara map beröringsspänningar lär vi inte hitta där. Vi ska inte läsa in några krav på frånkoppling i 542. Detta måste sökas i avsnitt 411/415 men där står ju inget om övergångsresistans.
Detta håller jag inte med om. Reglerna i 413 kräver inte alls en förbrukare.4)
Utan jordtag blir det ett skyddsseparerat system ja. Men reglerna i 413 kräver max en (1) förbrukare. Annars blir det en installation som måste stå under övervakning av fackkunniga personer enligt 41C.3. Skyddsseparation är en bra grej, men uppenbarligen ser man risken hög att det blir isolationsfel som då ställer höga krav på skyddsutjämning etc vid flera apparater, och flera apparater blir det ju sannerligen om ett helt hus matas.Michell Andersson skrev: Dock ska det påpekas att det finns faktiskt inget krav på att neutralpunkten ska jordas om man kör ett reservkraftelverk ute i vischan. Man kan hänvisa till SS 436 40 00, 413, Skyddsseparation,
Det är riktigt att små (portabla) generatorer som matar en eller ett fåtal verktyg kan ses som ett skyddsseparerat system, där ett jordtag inte krävs. Men ska vi mata ett helt hus går det inte längre, då behövs ett jordtag.
…och 413.1.2 är den punkt som fordrar en förbrukare.C.3.2
Skydd genom skyddsseparation vid matning av fler än en elapparat ska säkerställas genom att alla fordringarna i avsnitt 413 förutom 413.1.2 uppfylls. Dessutom fordringarna enligt avsnitt 41C.3.3 – 41C.3.8.
Nä, jag är med på det, men sättet med vilket vi beräknar spänningsfallet över jordtaget är samma som det sätt vi beräknar kvalitén på en kompletterande skyddsutjämning. Så formeln är inte tagen från kompletterande skyddsutjämning utan snarare så att de har ett gemensamt ursprung, Ohms lag.7) Obs att jordtag inte är med i bilden när vi pratar om kompletterande skyddsutjämning. 415.2 handlar ju om potentialutjämning inom en byggnad. Därför kan man (enkelt) komma ned i typ 0.77 ohm som anges som exempel i reglerna.
Precis detta jag syftat på!
Om vi då skulle titta på de felfall som ställer krav på övergångsresistansen hos jordtaget, jordfel av olika slag, PEN-ledarbrott, åska osv så ser jag bara ett fall: jordfel där en fas får direkt kontakt med jord.
Felfallet i 411.4.1 består i att en fas får kontakt med en främmande ledande del (regeln verkar ju originera från att en luftledning (oisolerad fas) faller ned på en byggnad eller nåt, sitt eget metallfundament kanske).
Det blir en beröringsspänning "över jordtaget" pga strömmen genom det, alltså mellan jord och utsatta delar. Jordtaget är alltså direkt inblandat här.
PE definieras som skyddsledaren och inte sann jord även om skyddsledaren förutsätts ha förbindelse till sann jord. Skillnaden mellan skyddsledaren och sann jord är just jordtagsresistansen. Poängen i detta var just att fel mot PE går genom skyddsledaren, medans fel mot främmande ledande del, vilken kan ha jordpotential, inte går genom skyddsledaren utan troligtvis genom jordskorpan och sedan genom jordtaget. Det va i alla fall så jag tänkte.Håller inte med här, eller så missförstår jag då du kanske menar att jordtagets övergångsresistans saknar betydelse? - för det håller jag med om.Michell Andersson skrev: -Kortslutning mot PE borde sakna relevans eftersom PE är skyddsledaren egentligen och inte jordskorpan. Jordtaget utgör alltså inte en del av felströmmens väg (om man inte tar hänsyn till att utsatta delar kan ha jordpotential via främmande ledande del, men det gör man inte i standard vari fall).
Just åskan är ju lurig. Vi kan dra ut en lång lina i marken med koppar, men denna lina kan med sin längd försämra vårt jordtag vid åska då vi kan ha väldigt trögt motstånd mellan ledare och omkringliggande jordmassa. Tillsammansmemd detta så ökar induktansen med frekvensen och därmed värdet på vårt jordtag. Det vi önskar här är i så fall en "kråkfot" då denna skapar större yta mellan ledare och omkringliggande massa utan att ledningsimpedansen ökar eftersom det blir parallella ledare. Tvärt om så får vi ett bättre värde desto fler ledare vi drar ner. Saken med åskan är ju att jordtaget inte alls beter sig på samma sätt som det gör vid nätfrekvent spänning. Vi kan ha ett jordtag som är oerhört bra för nätspänning, medans vid åska så är det alldeles meningslöst då impedansen är en helt annan på grund av de reaktiva komponenterna.11) Åska är i och för sig en annan sak, men inte helt orelevant tycker jag. Jordtag fyller sin funktion både för åskskydd och överspänningsskydd. Det är nog åska som ställer högst krav på jordtagets övergångsresistans, men utan att ge några värden.
Jag kommer köra på linjen där antingen spänningen hålls nere eller bortkoppling sker tillräckligt fort. Båda ställer krav på jordtaget.Ja, det blev många punkter. Slutsatsen blev vadå, räcker 50-100 ohm för ett jordtag? Det går nog inte att veta, utan 50-100 ohm kommer antagligen ifrån vad som är praktiskt rimligt att ernå?
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.