Koncessionspliktiga kablar

Vem är det som avgör om en kabel får byggas eller ej?

När det gäller koncession för linje så är det väl inget att diskutera. Där är det regeringen som beslutar.
Även mot svenska kraftnäts håll.

Men när ett elnätsbolag innehar koncession för område, är det väl riktigt att det är upp till denne att bestämma om koncessionspliktiga kablar får förläggas eller ej?
Alltså att man kan tillåta att andra förlägger kabel åt en i området man innehar koncession för.

Om man skulle tillåta ett visst förfarande, alltså att man tillåter en annan att förlägga kabel åt en (annan än den entreprenör man anlitar inom elnätsbolaget), skulle dettta förfarande på något sätt innebära ett prejudikat för alla kommande liknande fall?
Eller har den som innehar koncession för området råd/rätt att godtyckligt göra en bedömning från fall till fall?

Förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen

www.notisum.se/rnp/sls/lag/20070215.HTM

Tack Reijo.

Men min fråga behandlas inte i denna förordning så vitt jag vet.
En förutsättning i min frågeställning är att kabeln är just koncessionspliktig och alltså inte omfattas av något undantag.

Vet inte om den här infon säger lite mer i ämnet, men lite tydligare blev det för mig i alla fall....
www.regionorebro.se/download/18.1b7f6343...34/Roger+Husblad.pdf

Det finns tydligen en ändring som gjordes under 2013 som ska förenkla....
www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utsko...Arenden/201213/NU12/


energimarknadsinspektionen - Handbok för nätkoncession

1.4 - Koncessionshavarens skyldigheter
3.1.2 - Huvuddata för området m.m.

www.energimarknadsinspektionen.se/Docume...or_natkoncession.pdf

Texten du länkar till, Handboken, behandlar koncessionsinnehavarens skyldigheter.

Jag omformulerar.
Står det koncessionsinnehavaren fritt att tillåta/neka utbyggnad av sitt nät av vem som helst inom koncessionsområdet?
Och innan man svarar ja på den frågan, betänk följande.
Om koncessionshavaren tillåter en viss utbyggnad på vissa villkor, skulle en liknande frågan till koncessionshavaren som blir nekad kunna komma att handla om diskriminering där t.ex. DO skulle kunna tvinga fram ett beslut från koncessionshavarens sida att tillåta/neka förfarandet?

Därmed undrar jag mer kring frågan, om man tillåter en sak en gång så bereder det vägen för andra att få egenom liknande beslut via juridiska instanser som t.ex. DO?

Vidare så kan man väl dra slutsatsen att om koncessionshavaren tillåter en utbyggnad av nätet av annan så är det ändå elnätsbolaget som blir skyldiga att säkerställa driften i kablarna även om man inte skulle vara anläggningsinnehavare.

Vi pratar om koncessionspliktiga kablar efter servisanslutning t.ex.

Vem eller vilken typ av verksamhet skulle bli skyldiga att söka om nätkoncession inom ett visst område? Ett exempel?

Anser den aktuella nätkoncessionsinnehavaren att det borde ske en ansökan för nätkoncessions bör väl IE kontaktas!?

EDIT:
De borde väl ge ett svar på hur de hanterar ett sådant ärende!
Jag kan inte se att innehavaren av nätkoncession har någon form av bemyndigande att neka. Om de hade detta borde det finnas rutiner som säger att nätkoncessionsinnehavaren borde bevilja dessa typer av utbyggnader som kan anses vara koncessionspliktiga. Jus nu är det väl bara IE som avhandlar dessa frågor!?
SLUT EDIT.

Undrar om ett sådant ärende skulle avhandlas av DO då det står följande om varsamheten:

Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Har svårt att se att motparten kan hävda dessa "mjuka värden" då det är en teknisk lösning som avses.

Det var lite av mina tankar bara...

Marcus skrev: Vem eller vilken typ av verksamhet skulle bli skyldiga att söka om nätkoncession inom ett visst område? Ett exempel?

Nätverksamhet eller förläggning av koncessionspliktiga kablar.

Anser den aktuella nätkoncessionsinnehavaren att det borde ske en ansökan för nätkoncessions bör väl IE kontaktas!?

Du kan inte ha flera koncessionshavare för område inom samma område. Det är just detta som är poängen med koncessionen.

EDIT:
De borde väl ge ett svar på hur de hanterar ett sådant ärende!
Jag kan inte se att innehavaren av nätkoncession har någon form av bemyndigande att neka. Om de hade detta borde det finnas rutiner som säger att nätkoncessionsinnehavaren borde bevilja dessa typer av utbyggnader som kan anses vara koncessionspliktiga. Jus nu är det väl bara IE som avhandlar dessa frågor!?
SLUT EDIT.

Det är just denna typ av förfarande som koncessionsplikten ska förhindra. Möjligheten för flera nät att konkurrera med varandra ska inte finnas.

Undrar om ett sådant ärende skulle avhandlas av DO då det står följande om varsamheten:

Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Har svårt att se att motparten kan hävda dessa "mjuka värden" då det är en teknisk lösning som avses.

Om samma lösning diskuteras vid olika tillfällen med två olika motparter, skulle den ena parten kunna hävda diskriminering om denna nekas tillstånd av koncessionshavaren medans den andra blivit godkänd? Sen av vilken anledning man kan hävda diskriminering är ganska brett. Men frågor som de som beskrivs i DOs verksamhetsbeskrivning skulle kunna vara några av de som hävdas. Andra frågor kan vara fri rörlighet inom den inre marknaden.

Dessutom, har den allmänna förvaltningsdomstolen rätten att tvinga koncessionshavaren att ge tillstånd då de gjort så i tidigare fall? Alltså att koncessionshavaren kan skapa prejudikat för sina egna beslut som de kan bli tvingade att följa längre fram för liknande framtida frågor?

(Förslag för ett sådant ärende som teoretiskt sett skulle kunna behandlas och drivas av DO:
Koncessionshavare för område tillåter vid ett tillfälle att en lokal festival anordnas på ett område där man försörjer allting med en så kallad tillfällig anslutning till elnätet. Festivalen är en engångsföreteelse. Det är 500m från den tillfälliga strömmens leveranspunkt till dit man önskar placera förbrukare. Detta innebär att festivalarrangören själv förlägger kabel de 500m, med koncessionshavarens tillstånd då nätägaren inte önskar bygga ut nätet permanent för en tillfällig anläggning. Kablarna som förläggs passerar två trafikleder och av alla andra skäl anses vara koncessionspliktiga.
Festivalen avslutas och kablarna tas bort.
På ett annat ställe i landet, ute på ett annat fält, önskar en annan arrangör ha en festival för speciellt HBT-orienterade människor. Denna festival förväntas dessutom återkomma år efter år. Här vill koncessionshavaren då kanske påstå att eftersom man förväntas återkomma år efter år med festivalen så vill man inte tillåta förläggning av koncessionspliktiga kablar efter leveranspunkten utan kräver istället att arrangören bekostar den permanenta utbyggnad av nätet som festivalen egentligen kräver för att kunna leverera kraft fram till den punkt då man är inom festivalens område.

Om man inte tillåtit kabelförläggningen på den första festivalen så hade festival nummer två aldrig kunnat bli en diskrimineringsfråga. Och om vi t.o.m. går så långt och påstår att anledningen till att festival nummer två blir nekad en tillfällig anslutning så långt bort är just för att det är en HBT-festival, skulle man kunna bli tvingad att ansluta kunden och låta denna förlägga koncessionspliktiga kablar efter leveranspunkten efter beslut hos antingen DO eller förvaltningsdomstolen?)
Vill även påpeka att valet av just DO som instans va bara för att använda ett exempel.

Jag kan inte säga att jag inte håller med dig, men här kommer lite tankar som väcks hos mig.

Nätverksamhet eller förläggning av koncessionspliktiga kablar.

Vilka fler verksamheter än nätbolag har idag fått Koncession för område beviljat av IE!? (T.ex industri eller jordbrum mm?) Själva förläggningen av koncessionspliktiga kablar sker väl under den redan beviljade koncessionen för en linje eller ett område eller är det separat beviljat? Sedan om det är innehavaren av koncessionen som förlägger eller av koncessionsinnehavaren beviljad ”förläggare” spelar väl ingen större roll.

Du kan inte ha flera koncessionshavare för område inom samma område. Det är just detta som är poängen med koncessionen.

Det är just denna typ av förfarande som koncessionsplikten ska förhindra. Möjligheten för flera nät att konkurrera med varandra ska inte finnas.

Ang. festivalen är väl det bara kabeln fram till anslutningspunkten för festivalområdet som är Koncessionspliktig? Det interna nätet efter lev. punkt som kan vara tillfälligt eller fast berörs väl inte av detta? Slutkunden i detta fall är ju en festivalarrangör som jag inte kan tänka mig konkurrerar med den bef. Koncessionen!? Kan någon verkligen bli tvingar efter sin lev. punkt att föra koncessionspliktig vidare?
Det kan kännas som kraven med ett fast nät inom festivalorådet kan vara högt ställda. Kanske festivalarrangören bara hyr området vid dessa tillfällen som jag anser är en relativt kort period av ett år. Även om arragören äger eller arrenderar det kan man se det som föränderlig verksamhet om det inte finns fasta byggnader som avsedda för festivalen.
IE säger ju att koncessionsplikt finns för att säkerställa följande:
Samhällsekonomi – optimera infrastruktur
Företagsekonomi – skydda investeringar
Kundintresse – garantera rättigheter
Civilförsvar – försörjningstrygghet
Säkerhet – garantera kompetens
Miljö – minimera ingreppen
Myndighetskontroll – underlätta tillsyn

Om kabeln fram till lev.punkt är tillfällig eller fast spelar väl ingen roll när koncessionsinnehavaren har skyldighet att ansluta?
Om det är som du säger, att detta är oprövat så finns det väl en anledning till detta. Innehavaren av koncessionen (nätbolag) tror sig nog inte kunna vinna ett sådant mål och därför finns det inte ett prejudikat.

Michell skriver:

Vi pratar om koncessionspliktiga kablar efter servisanslutning t.ex.

I min värld kan det inte finnas koncessionspliktiga kablar efter servisanslutning. Servisledning är ju den ledning som förbinder användarens anläggning med det koncessionspliktiga elnätet.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB

Ponera följande:
En kabel för byggström som ansluts i, låt säg en nätstation, som sedan säkras av i ett byggskåp tillsammans med säkringslastfrånskiljare ca 5 meter från stationen (vilket får anses vara brukligt). Efter denna punkt så lägger kund kablar som är 1200 meter långa och passerar 4 fastighetsgränser fram till sitt slutliga byggskåp där mätare finns. Härefter placerar man även sin förbrukare. Det handlar inte om någon typ av anläggning som kan anses vara undantaget koncessionsplikten enligt förordning.
Den korta kabelbit som går från station till första byggskåp anses utgöra servis eftersom servisbrytare och servissäkringar följer direkt efter.
Den kabelbit som förbinder de två byggskåpen skulle jag vilja ha till att den är koncessionspliktig.
På vilka grunder kan man hävda att den inte är koncessionspliktig?

Det fall jag målat upp kan anses vara ett extremfall, men att man ibland hamnar i situationer med tillfälliga anläggningar där kunds kabel är längre än den bör är inget ovanligt.

Förordningen 2007:215 medger undantag för:

11 § Ett internt nät inom området för en byggarbetsplats eller annat tillfälligt arbetsställe får byggas och användas utan nätkoncession.

...inom området för en byggarpetsplats.

Nu är det dock inte en arbetsplats det handlar om.
Jag skrev byggström, men jag syftade på en tillfällig anslutning generellt..
Ber om ursäkt för missvisandet.

Men även om det vore en byggarpetsplats så ska det vara inom området för byggarbetsplatsen.
Man kan väl knappast påstå att hela det område var kabeln är förlagd kan räknas som en byggarpetsplats oavsett.
Om så är fallet så ska allmänheten inte ha tillträde dit.
Det handlar istället om en uppställningsplats för virke.

Nästa påsåtende vi dementerar, det är att det handlar om en jordbruksfastighet.
Men nej, uppställningsplatsens fastighet är inte taxerad som jordbruk.
Verksamheten klassas inte heller som jordbruk.

Reijo Eriksson skrev: Förordningen 2007:215 medger undantag för:

11 § Ett internt nät inom området för en byggarbetsplats eller annat tillfälligt arbetsställe får byggas och användas utan nätkoncession.

Jag tycker alltså att denna förordning är skitdålig (så jag uttrycker mig!). Skälet är att den är alldeles för detaljerad. Redan när förordning var ute på remiss påpekade jag detta med att undantaget gällde INOM en arbetsplats och inte nät TILL en arbetsplats. Efter förordningens tillkomst har jag haft denna diskussion med Roger Husblad på EI. Han menade att man kanske inte alltid ska tolka lagstiftning så bokstavligt, det blir besvärligt då, sa Roger.

När det gäller tillfälligt anordnade anläggningar så tycker jag att den här 5-meters regeln som nätägarna tillämpar är ett sätt för nätägarna att smita från sitt ansvar. Som Michell skriver så bygger man ett 1200 m långt elnät från mätarskåp till arbetsplatsen. Vem vore bättre rustad att bygga och sköta detta nät än nätkoncessionären? Om det inträffar en skada på anläggningen, t ex blir påkörd eller liknande, så har ju nätägaren redan kontaktvägar med polis med flera och har även resurser att åtgärda felet.

Hur ska polisen få kontakt med den som råder över arbetsplatsen och vet polisen överhuvudtaget vem som äger ledningen och vem åtgärdar denna en juldagsmorgon? Min uppfattning är att nätägaren är den som är bäst lämpad att bygga och sköta anläggningen fram till arbetsplatsen. Men när jag framfört detta så har det nära på rått lynchstämning. Så det törs man knappt tycka

Mats Jonsson skrev: Redan när förordning var ute på remiss påpekade jag detta med att undantaget gällde INOM en arbetsplats och inte nät TILL en arbetsplats. Efter förordningens tillkomst har jag haft denna diskussion med Roger Husblad på EI. Han menade att man kanske inte alltid ska tolka lagstiftning så bokstavligt, det blir besvärligt då, sa Roger.

Roger har fel. Det är lagstiftning, inte August Strindberg.

När det gäller tillfälligt anordnade anläggningar så tycker jag att den här 5-meters regeln som nätägarna tillämpar är ett sätt för nätägarna att smita från sitt ansvar.

Absolut! Man kör en genväg. Det är just det jag är ute efter! En genväg som man kanske egentligen inte har stöd för, om man nu ska tolka något bokstavligt.

Min uppfattning är att nätägaren är den som är bäst lämpad att bygga och sköta anläggningen fram till arbetsplatsen. Men när jag framfört detta så har det nära på rått lynchstämning. Så det törs man knappt tycka

Jag har haft frågan uppe hos oss, men jag blir sällan tagen på allvar för jag tycker så mycket om allting hela tiden. Vissa saker gör vissa obekväma dessutom. Då vill man hellre prata om något annat.
Men hur kan någon annan än koncessionshavaren vara anläggningsinnehavare av en koncessionspliktig kabel? Det borde ju inte vara möjligt. Hela min poäng handlar om att den långa kabelbiten borde vara koncessionspliktig och att då koncessionshavaren borde vara anläggningsinnehavare för den.

Ställde frågan direkt till Rätts på Ei. Får se vad de tänker. Antagligen blir svaret att jag ska hem och lägga mig för att jag snackar i nattmössan.

Efter att ha ringt och trakasserat Roger Husblad så återkom han idag via telefon.

Han svarade att det inte finns prejudikat i frågan och att den skulle vara intressant att pröva.
Jag har även mailat registratorn för att få något på pränt.

Enligt honom så är 11 § formulerad restriktivt då man skriver "inom området för". När det gäller tillfälliga anläggningar, annat än de som omnämns i förordningen så finns ingen anledning att medge något undantag överhuvudtaget.

Jag blev lite förvånad då jag trodde att han skulle mena att förordningen har mer svängningsutrymme än vad som står, men så va det inte. Han ville att jag skulle utläsa avsikten i paragraferna. Och i 11 § så är inte avsikten att låta tillfälliga kablar ligga långa sträckor när det inte är nätägare som är anläggningsinnehavare.
I mitt exempel så handlar det om mer än 1 kilometer och 1 kilometer är en ganska lång sträcka inom tätbebyggt område. Men även kortare sträckor är egentligen koncessionspliktiga.
Då är vi tillbaka dit där Mats va tidigare, nätägare tar alltså inte det ansvar de ska eller så tar sig kund större friheter än de borde. Det är antingen eller. Är kabeln inte inom området så är den koncessionspliktig.

Ja, detta va i alla fall Rogers svar.

För att runda av helt och hållet så kan jag posta det skriftliga svaret från Jerker Sidén också.

Hej Michell!
Kort sagt så kan jag bara bekräfta att det inte finns något undantag från kravet på nätkoncession för tillfälliga anslutningar utan det är vanligen tänkt att den 11 § ska täcka behovet. Avseende tolkning av byggnadsundantaget kan vi inte uttala oss generellt om hur långt man kan dra en ledning då vi inte har någon praxis på området men ett av grundkriterierna för att kunna anses att ett internt nät föreligger är ju att utbredningen av nätet ska vara begränsad i förhållande till situationen.

Från detta kan man väl säga att om den tillfälliga anslutningen inte omfattas av något av de undantag som finns i förordningen ska nätbolaget enligt lagen äga ledningarna fram till en punkt varifrån man kan anse att ett undantag föreligger. Man måste således hitta en annan leveranspunkt i dessa fall.

Hoppas du fått svar på det du undrade, du är annars välkommen att komplettera frågeställningen eller be mig förtydliga.

Med vänlig hälsning

Jerker Sidén
016-16 27 66 | Växel 016-16 27 00
www.ei.se

Energimarknaderna behöver spelregler - vi ser till att de följs.