Kan vi reda ut allt om frånskiljare, lastbrytare, säkerhetsbrytare, AC23 osv osv

Jo, det är rörigt då dessa förekommer i många olika skepnader, namn och användningsområden, även öknamn. Allmänt när man pratar om elkopplare så avses lite ”större” brytare, inte vanliga installationsströmställare. Ofta avses en brytare med frånskilj­ningsegenskaper, men det kan lika gärna vara en arbetsbrytare, vad det nu är för något.

För att få en bild av vad allt detta egentligen är så kan en lista över egenskaperna vara bra då det finns ett par egen­skaper som kanske inte är helt uppenbara:

1. kan sluta, dvs tillkoppla
a) endast utan belastningsström
b) normal belastningsström, inkl startström
c) onormal belastningsström (kortslutnings­ström)

2. kan bryta
a) endast utan belastningsström
b) normal belastningsström
c) onormal belastningsström (kortslutnings­ström. En säkring måste ju kunna bryta dessa stora strömmar, och även sluta)

3. kan föra, dvs leda med slutna kontakter
a) -
b) normal belastningsström
c) onormal belastningsström (kortslutnings­ström) under angiven tid

4. har frånskiljningsegenskaper
a) ja
b) nej

5. utförd med halvledarteknik
a) ja
b) nej

Lyckligtvis finns det inte en elkopplare för varje kombination av dessa egenskaper, men det finns ganska många... Lyckligtvis går de först att dela upp i endast tre huvudgrupper, som sedan kan kombineras för olika syften.



Notera här att en frånskiljare inte kan bryta belastningsström!!

Då är det dags att lista alla faktiska typer av elkopplare som finns och gruppera dem enligt ovan:



Vad ska man välja då?

Denna fråga dyker oftast upp i samband med installation av diverse fast anslutna apparater i bostäder. Installationsanvisningen föreskriver ofta en allpolig brytare med minst 3 mm kontaktavstånd. Det vanligaste exemplet är nog badrumsfläktar där många (av allt att döma felaktigt) tolkar kravet som att det ska sitta en separat brytare i badrummet. Ett kanske lika vanligt exempel är säkerhetsbrytare i bostäder vars egentliga inne­börd är okänd för de flesta, oftast inte tillämpbar men ändå ett bra val!

a) Funktionsmanövrering - Även om apparaten har egna kontroller kan man ibland vilja bryta strömmen till t.ex ett bubbelbad för att förhindra oavsiktlig/otillbörlig användning eller självstart.

För detta duger då en lastbrytare, men det gör ju ingen skada om den också har frånskiljningsegen­skaper. Man vill också ha denna brytare i närheten av apparaten, kanske t.o.m låsbar.

Vanliga val här är tvättmaskinsbrytare, sektionsströmställare och sk arbetsbrytare.

b) Frånskiljning (för elektriskt underhållsar­bete) - Detta gäller t.ex vid byte eller underhåll av en fast inkopplad elektriskt apparat, med eller utan rörliga delar.

Här handlar det om att frånskilja spänningen av säkerhetsskäl för skydd mot elchock om det nu inte redan framgått, såsom definieras av frånskiljning.

Kraven för bostäder är inte speciellt strikta, det går att säkerställa spänningslöshet på ett antal sätt: Stickpropp, säkring, JFB, huvudbrytare etc.

Detta gäller för bostäder såväl som industrier och offentliga lokaler. I en bostad behöver sällan en se­parat (last)frånskiljare monteras i närheten av apparaten så länge som man har kontroll på oavsiktlig tillkoppling.
Om det skulle finnas en separat elkopplare så är ett vanligt val faktiskt en säkerhetsbrytare eftersom dessa dels finns allmänt i handeln och dels har lastfrånskiljningsegenskaper och dels ”låter bra”. Man bör dock riva bort lappen som det står får ej användas för START och STOPP på. I och med det får man en alldeles utmärkt ”arbetsbrytare”.

c) Nödbrytning - Exempel på installationer där nödbryt­ning används anges i standarden bl.a. stordatorer, pannrum, laboratorier i skolor och storkök.

Det finns speciella elkopplare för detta ändamål där det centrala är att i en stres­sig situation enkelt kunna manövrera nödstoppet, t.ex kasta något på den om den mot förmodan inte skulle finnas inom räckhåll.

d) Frånkoppling för mekaniskt underhållsar­bete - Här handlar det om att säkerställa att rörliga maskiner inte oavsiktligt startas och kan orsaka mekanisk skada.

Som exempel anges i standarden kranar, rulltrappor, verktygsmaskiner, pumpar mm, dvs. maskiner med rörliga delar.

Notera ordet frånkoppling här i motsats frånskiljning. Det handlar här nödvändigtvis inte om att från­skilja den elektriska matningen utan det kan handla om andra sätt, t.ex mekaniska, att förhindra per­sonfara i rörliga maskiner.
Det är först här, rörliga maskiner i industrier och offentliga miljöer, som begreppet säkerhetsbrytare kommer in i bilden. För hushåll är inte kraven lika höga.

Effektbrytare

De innehåller också ett överströmsskydd (ofta inställ­bart och med olika egenskaper) och erbjuder in stor mängd tillval.

Denna typ är alltså den som klarar alla situationer – alla kombinationer av egenskaper.

Maximalbrytare är en äldre benämning.




Lastbrytare

Som bilden antyder är en huvudbrytare i elcentraler ett bra exempel på en lastbrytare med frånskiljningsegenskaper. Alla elkopplare som används för manövrering, dvs start och stopp, är en lastbrytare, inklusive vanliga installationsströmställare i bostäder.




Frånskiljare

Gemensamt för dessa är att de säkerställer att strömmen är bruten till en maskin eller an­läggning för elektriskt och/eller mekaniskt underhållsarbete. Det är en mekaniskt elkoppla­re som för säkerhetsändamål i öppet läge i varje pol ger ett frånskiljningsavstånd som är betryggande för arbete på den frånskilda elinstallationen. För allmänna krav på frånskiljning, se 536 i reglerna.

En frånskiljare har alltså ett brytavstånd som garanterar spänningslöshet även vid blixturladdningar. Oftast låsbar.

En lastfrånskiljare har dessutom egenskapen att den kan bryta normal belastningsström.

En frånskiljare har en av nedanstående märkningar. Grundformen längst till vänster med det vertikala strecket anger frånskiljningsfunktionen, vilken återkommer på alla. Det kan sedan tillkomma symboler för, i tur och ordning, lastfrånskiljare, effektbrytare och säkringslastfrånskiljare.






Många dvärgbrytare och JFBer är godkända som frånskiljare. De skall då ha följande märkning som visar på bilden nedan:



Instruktionerna för vissa apparater, t.ex spis och badrumsfläkt, föreskriver en allpolig brytare, dvs en frånskiljare som bryter faserna, nollan behöver inte brytas. Som sådan duger stickpropp, säk­ring, dvärg och effektbrytare godkända som frånskiljare (tillverkade enligt SS EN 60898-1, inte SS EN 60947-2, och har ett liggande T med ett kryss över be­net) och huvudbrytare(?), åtminstone i hushåll. Idag har alla dvärgbrytare frånskiljningsegenskaper.

Frånskiljare som bryter neutralledaren får inte bryta denna före fasledarna eller sluta den efter fasledarna.

Enligt SS-EN 61140 får en frånskiljare läcka 0.5 mA över brutna kontakter när de är nya, och ända upp till 6 mA när de är i slutet av sin livslängd. Detta mäts med 110 % av U0.

Kanske ska våga mig på ett inlägg om säkerhetsbrytare också så som jag uppfattat dem, och enligt HB 418.

Säkerhetsbrytare är ett ofta missförstått begrepp. Det förekommer ofta när det egentligen är en (last)frånskiljare i bostäder som avses.

Den definieras som Handmanövrerad lastfrånskiljare med låsanordning, läges­indikering ... avsedd att frånskilja ... och förhindra oavsiktligt inkoppling.



Säkerhetsbrytare krävs av arbetsmiljöverket för att skydda yrkesmän från ska­dor vid underhåll på rörliga maskiner. Den är alltså mer än bara en lastfrånskil­jare då den också har regler kring sig angående utförande, inkoppling och handhavande. Begreppet säkerhetsbrytare finns inte i elinstallationsreglerna.

Det är därmed ett krav i industrier och offentliga lokaler där flera yrkesmän kan arbeta samtidigt och/eller där oavsiktlig start av maskinen kan orsaka persons­kada. Övriga exempel som ges i HB 418 är

- maskiner som kan startas från flera ställen eller genom automatik,
- maskiner som kan startas av misstag,
- maskiner som inte kan överblickas från det ställe där de startas,
- maskiner med komplext styrsystem och
- där risken för personskada är stor.

Det finns inget krav på säkerhetsbrytare i bostäder – där förväntas man ha bättre kontroll på maskinen, i den mån det finns sådana farliga maskiner där. Gränsen kan synas hårfin för exakt när en säkerhetsbrytare krävs – i fall som t.ex en elektrisk dörrstängare. Man kan då göra en riskbedömning av den sista punkten ovan, risken för personskada, för att avgöra om en säkerhetsbrytare krävs.

Dess syfte är främst att förhindra start av maskiner med rörliga delar vid underhåll på dessa. Start och stopp av maski­nen är inte säkerhetsbrytarens uppgift.

Det är dessutom så att säkerhetsbrytaren inte behöver bryta spänningen till maskinen. Den kan också vara mekanisk. Om den skulle bryta spänningen så behöver den inte bryta all spänning utan det räcker med t.ex styrkretsar som gör att maskinen inte kan starta.

Begreppet säkerhetsbrytare ska vara känt av alla yrkeskategorier – rörmoka­re, svetsare, motormekaniker, ventilationsgubbar med flera. Då flera av dessa yr­keskategorier kan arbeta på en maskin samtidigt så sätter var och en sitt eget hänglås på säkerhetsbrytaren, vilket gör att maskinen inte kan startas förrän siste man har lämnat maskinen.



Ovanstående handlar om frånkoppling för mekaniskt underhållsarbete vilket inte innefattar frånskiljning för elektriskt underhåll.

En säkerhetsbrytare kan också vara, och är vanligen, utförd för frånskiljning, och då är det underhåll på det elektriska systemet som avses. Kraven här är inte riktigt lika höga, kanske mest pga att det endast är en yrkeskategori som är berörd. Det krävs inte alltid ens en säkerhetsbrytare i ordets bemärkelse i detta fall, utan kan t.ex vara en effektbrytare (tidigare kan det ha funnits krav på säkerhetsbrytare).

Dock är det inte alltid fackkun­nig personal som utför underhållet utan kan vara instruerad personal (eftersom arbete på maskiner inte är behörighetskrävande) som inte har samma kunskaper om de faror som kan uppstå, så säkerhetsbry­taren kan ha sin roll här också att förhindra att anläggningen spänningssätts, och det behöver inte handla om rörliga maskiner heller. Huvudsaken är att alla spänningsförande ledare frånskiljs på ett säkert sätt, och det kan handla om flera matande system (kraft, styrkretsar mm).

Regler och krav på säkerhetsbrytare:



Notera igen att kraven ovan gäller när en säkerhetsbrytare krävs eller väljs enligt villkoren i inledningen. När en sådan inte krävs kan frånkoppling och frånskiljning (som båda är obligatoriska) göras på andra sätt, t.ex stickpropp, effektbry­tare etc. Det behöver heller inte vara samma metod för frånkoppling och frånskiljning – det kan vara olika elkopplare eller reglage. För frånskiljning krävs dock att vald metod uppfyller kraven för frånskiljning.

Exempel på förreglad säkerhetsbrytare:



En säkerhetsbrytare kan alltså ha bättre egenskaper än en ”vanlig” lastfrånskiljare.

Eftersom den har både lastbrytar- och frånskiljaregenskaper kan den användas som lastbrytare. Men då får den inte kallas för säkerhetsbrytare, och dekalen skall i detta fall tas bort.

Från AFS 2008:03

1.6.3 Frånkoppling av kraftkällor

En maskin ska vara försedd med anordningar för frånkoppling av alla kraftkällor. Dessa frånkopplingsan­ordningar ska vara klart identifierade. De ska kunna låsas om återinkoppling kan medföra fara för perso­ner.

Frånkopplingsanordningen ska även kunna låsas då en operatör inte har möjlighet att kontrollera om krafttillförseln är frånkopplad från någon av de platser till vilka han/hon har tillträde.

När det gäller en maskin som kan anslutas till ett elnät, räcker det att man kan dra ur stickproppen, under förutsättning att operatören från någon av de platser han/hon har tillträde till kan kontrollera att stickprop­pen är urdragen.

När krafttillförseln är frånkopplad, ska det vara möjligt att på normalt vis avlasta all energi som kvarstår eller som ackumulerats i maskinens kretsar utan risk för personer.

Undantagna från kravet i de föregående styckena är vissa kretsar som kan förbli anslutna till sina kraft­källor, t.ex. för att hålla delar på plats, skydda information, lysa upp interiörer osv. I dessa fall ska särskil­da åtgärder vidtas för att garantera operatörens säkerhet.

Menar du att använda MCCB'n som säkerhetsbrytare? Handlar det om en industri eller annan allmän plats där det finns behov av en säkerhetsbrytare? Om svaret är ja tror jag inte en besiktningsman skulle gå med på detta.

- Här krävs en säkerhetsbrytare som ser ut som en säkerhetsbrytare och som det står "säkerhetsbrytare" på, i omedelbar närhet till maskinen.

- MCCB'n med den lösning du föreslår kan användas för start och stopp, men får inte i mina ögon ersätta den traditionella säkerhetsbrytaren i detta fall.

- Proceduren för start och stopp kan ställa krav på förregling mellan MCCB'n och kontaktorn för enfasmatningen. Men annars ser jag inget sådant krav. Det är tillåtet att behöva dra i flera spakar här.

- För säkerhetsbrytaren ska det däremot räcka med en (1) spak för att förhindra start av maskinen, det är kravet för frånkoppling att maskinen inte ska kunna röra sig. All spänning till den behöver inte vara bruten! Utan grundkravet på en säkerhetsbrytare är att maskinen ska stå stilla.

- Jag ser därför inte heller krav på att säkerhetsbrytaren, om den är inkopplad på trefasmatningen, måste vara förreglad mot kontaktorn som bryter enfasmatningen. Men tillverkaren kan ställa krav på att maskinen ska stoppas på ett visst sätt om någon rycker i säkerhetsbrytaren utan att först stoppa maskinen på "rätt" sätt. Då kan det finnas behov av förregling. Det krävs även förregling vid större strömmar, se ovan, då även mot MCCB'n. Man ska i nödfall kunna bryta matningen mha säkerhetsbrytaren utan att det sliter på den.

- För frånskiljning är kraven inte helt tydliga, men det kan vara så att man tillåter flera spakar. Man anser troligen att en utbildad elektriker kan avgöra hur alla spänningar till en maskin frånskiljs, och att det verkligen blir frånskiljning. T.ex en svetsare ska bara behöva dra i en spak, och då för att förhindra att maskinen rör sig.

Garo SBG finns med upp till 6 poler + diverse hjälpkontakter

Det står inte...man ser det genom att ordet "säkerhetsbrytare" inte finns nämnt öht i elinstallationsreglerna SS 436 40 00. SEK Handbok 418 säger heller ingenting specifikt om att de inte behövs i bostäder (vad jag kan minnas, måste k9ola det) utan de beskriver bara de vanliga tillämpningarna, dvs industrier och offentliga utrymmen. Det kan ju mycket väl finnas fog för en säkerhetsbrytare även i bostäder så man ska inte stirra sig blind på typen av byggnad utan på behovet, t.ex en VP som ska servas utan att innehavaren är hemma eller vad det kan vara - i alla fall inte en badrumsfläkt...

Det står ibland i installationsanvisningar. Dock så står det ju aldrig att det är krav på säkerhetsbrytare utan det står nåt i stil med "ska föregås av allpolig brytare med minst 3 mm brytavstånd".

Denna anvisning har dock ingen som helst bäring på ifall apparaten har ett behov av en frånskiljare i närheten, utan denna skrivning finns för alla apparater som är fast anslutna om det så skulle vara en eltandborste.

Om man ska gå på namnet så skulle det vara en elkopplare som kan sluta, föra och bryta kortslutningsströmmar och som har frånskiljningsegenskaper.