GNP prislistor

Vad säger ni om grosisternas prislistor, vilken är vettigast? Tycker att ES är ganska bra men i vissa delar är den mindre bra.... vad säger ni, tankar kring detta?

ogillar att de har nettopriser på visst material. Blir problem när man skall skapa prislistor som jag håller på med i totaltid...

Allvarligt, hundra visningar och en kommentar?!

Kom igen nu!

Vad är en vettig GNP lista? Antingen köper du något som kostar 200kr med 50% rabatt, eller 1000kr netto med 90% rabatt eller så köper du något som kostar 1 000 000kr 99,99% rabatt...

Hur som helst så är det omöjligt att se bruttokostnaden utan att veta rabattsatsen.

Vissa anser att GNP är bra för att man kan jämföra kostnader mellan två produkter utan att veta vad de kostar. En armatur med GNP på 8000kr är billigare än en armatur med GNP på 10 000kr.
Fast detta är under förutsättning att rabattsatsen på de båda vid inköp är densamma.

Det enda man på riktigt vet från en GNP lista är vad det teoretiska maxpriset är. Jag har allafall aldrig hört talas om någon med negativ rabattsats.

Att fråga vilken GNP lista som är mest vettig är lite som att fråga vilket som är det torraste havet... (utan kritik till frågeställaren utan till systemet med GNP listor)


Som ett tillägg till detta tror och tycker jag att GNP listor göder det ohälsosamma affärsmoralen som framförallt finns inom elbranchen. Att subventionera arbetskostnader (oavsett om det är fastpris eller löpande per timme) med materialpåslag... Som kund gör detta att det blir omöjligt att granska rimligheten i materialpriser om inte orginalverifikaten presenteras.
Att detta sedan leder till prisdumpning inom elbranschen är ett faktum. Jag vet ett par välkända installationsföretag som tar under 300kr i timmen för elektriker och subventionerar detta med påslag på materialet.
Byggare har börjat kontra detta fenomen med att handla elektriker som rena utförare och köper in materialet själva. Att motivera en prisökning på över 50% bara för att beställaren själv beställer materialet är svårt.

Absolut, jag köper ditt resonemang. En bra GNP lista i min värld är en där inte strömbrytarna kostar 500 kr brutto eller vanlig installationskabel 100 kr metern. Vissa listor är bra i vissa avseenden, vissa produktområden, medan de på andra är rent katastrofala. Prissättningen blir svår med såna listor som utgångspunkt. Om en kund frågar mig "hur mycket rabatt får jag på materielet?" så borde jag ju kunna svara något i stil med "20% på den (någon grosists) lista." Problemet är att 20% kan på vissa produktområden bli väldigt vettigt medan de på andra blir helt kass. Varken jag eller kunden blir nöjd.

Förstår du vad jag är ute efter med diskussionen?

Rikard Ågren skrev: Vi kör inköpspris + procent rakt av och struntar helt i GNP

Likadant här

Lars Blomkvist skrev:

Rikard Ågren skrev: Vi kör inköpspris + procent rakt av och struntar helt i GNP

Likadant här

Lika för oss, sen kan det bero på att vi arbetar mest med ramavtalskunder där det förhandlas om både timpris och materialpåslag.

Lars Blomkvist skrev:

Rikard Ågren skrev: Vi kör inköpspris + procent rakt av och struntar helt i GNP

Likadant här

Samma här, antog att alla gjorde så. Blir väldigt fel annars när man har >70% rabatt på allt. Om man ger pris ifrån GNP kan jag absolut förstå Lars S. om att det finns bättre och sämre listor...

Jag håller just nu på med prissättning i totaltid för reskontradelen.
Det är en ren pest måste jag säga. Det är inte lätt att administrera prissättning på ett smidigt sätt.

Är det någon som har synpunkter får ni gärna kontakta mig magnus(a)totalelit.se

Inköp med % påslag gäller för mig.

Sedan är det alltid lika intressant då den grossist man handlar 80 % av sitt material missat att ge mig rätt rabatt på fördragen 10mm2 E1416535 vilket innebar att jag betalade 22 kr extra per meter jämfört med två av de andra grossarna. Även vi går på minor ibland med detta system.

Det är detta jag menar med att det finns en ohälsosam affärsmodell inom elbranschen.

Inköpspris är ett GNP pris som ligger långt högre än verkligt pris, gånger en procentsats som kan variera mellan 10-90%. Hur hög denna procentsats är fruktansvärt hemligt...

Påslaget är många gånger även det helt okänt utan man får ett styckpris...

Detta är inget konstigt egentligen, när jag går till ICA för att köpa mjölk så har jag ingen aning om deras inköpspris eller påslag. Men å andra sidan så går jag till en handlare vars hela vinst utgörs av påslaget.

När jag handlar elmaterial av en elektriker så är det ju arbetet jag i första hand har köpt, inte materialet som han (eller hon) skall montera.

I det fall ni tar betalt för att åka och handla material så är, med dagens låga ränteläge och det faktum att ni förmodligen fakturerar på 30 dagar, alla påslag över 0,75% ren ocker.

Tänk er tillbaka till ICA, när du står i kassan och ska betala för mjölken för 9kr så slår kassörskan på en serviceavgift på 200kr, vilket är timarvodet för kassörskan och de butiksbiträden, lagerpersonal och andra som varit inblandade i att du kunnat plocka mjölken från hyllan. 200kr räcker ju inte långa vägar för att betala för allt det, men tack vare påslaget på mjölken får dem det att gå runt...

Kärnverksamheten i elinstallationsbolag är elinstallationsarbete, inte materialförsäljning. När affärsmodellen bygger på att subventionera kärnverksamheten (installationsarbetet) med sidoverksamheten (materialförsäljning) riskerar man att konkurrera ut sig själv. Så fort kunden inser att det var billigare att köpa materialet någon annanstans ifrån så har man dumpat installationspriserna så lågt att man inte längre har intäkter som täcker lönekostnaderna.

Än så länge är det praxis att göra på detta sätt, men det är en självdestruktiv affärsmodell som leder till prisdumpning. När det är billigare för din kund att köpa materialet av din leverantör för att du måste slå på en procentsats för att ha råd att jobba. Då gör man klokt i att lägga ner företaget. Detta gäller framförallt de som har byggbolag som kunder.


Jag säger inte att man skita i att göra påslag och låta byggarna ta hem hela vinsten. Jag säger att man ska se till att kärnverksamheten, elinstallationsarbetet, lönar sig utan att behöva ta hem vinster på material. Jag hade gärna betalat 800kr netto för en elektriker om jag visste att jag betalar det vad han betalar för materialet, med eventuell ränta (som i dagsläget är nästan noll)

Tobbe: Det är väl den största nackdelen med alldeles för höga GNP och höga rabatter. Att om rabatten inte ligger rätt så så blir skillnaden så stor. Tråkigt när man vet att man ofta kan få bättre pris hos grossisten om man "ber om offert" trots att man handlar allt där.

Olle: Håller med om att vinsten ska göras på kärnverksamheten (arbetstiden). Samtidigt går det ju åt en hel del arbetstid pga allt material, beställning, hantering, kunskap m.m. och den tiden måste ju betalas på något sätt. Antingen via högre timpeng som du föreslog eller ett påslag på material, beroende på kund så antar jag att det finns för och nackdelar med båda varianterna.

Ta bara belysning som ett exempel, hur många timmar måste man läggar ner i kvartalet för att hålla sig uppdaterad på allt nytt material/teknik som kommer för att kunna erbjuda kunden en så bra service (kärnverksamheten) som möjligt? Att påslag över 0,75% skulle vara orätt tycker jag är väldigt hårt.

Personligen hade jag gärna sålt vidare material med 0% påslag och dragit in dom pengarna på annat sätt om möjligt.

Alexander N skrev:
Olle: Håller med om att vinsten ska göras på kärnverksamheten (arbetstiden). Samtidigt går det ju åt en hel del arbetstid pga allt material, beställning, hantering, kunskap m.m. och den tiden måste ju betalas på något sätt. Antingen via högre timpeng som du föreslog eller ett påslag på material, beroende på kund så antar jag att det finns för och nackdelar med båda varianterna.

Ta bara belysning som ett exempel, hur många timmar måste man läggar ner i kvartalet för att hålla sig uppdaterad på allt nytt material/teknik som kommer för att kunna erbjuda kunden en så bra service (kärnverksamheten) som möjligt? Att påslag över 0,75% skulle vara orätt tycker jag är väldigt hårt.

Personligen hade jag gärna sålt vidare material med 0% påslag och dragit in dom pengarna på annat sätt om möjligt.

I sig så är jag inte emot att ha påslag på materialet utöver ränta om hanteringen kring det ingår. Men allt som oftast gör det inte det. Mängdning, beställning, uthämtning, och transport är det ytterst få som gör utanför tickande timtaxa. Då har man ju redan tagit betalt för materialhanteringen, ska kunden då betala dubbelt för att man väljer att slå på en procentsats?
Vad man rimligen kan ta betalt för är förlorade ränteinkomster, vilket idag knappast överstiger 0,75% på 30 dagar.

I ditt exempel med belysning så tycker jag verkligen det är att skjuta sig själv i foten om man försöker ta betalt för kompetensutveckling genom ett påslag på det material man säljer.
För att kunna motivera kärnverksamhetens kostnad krävs att den är kompetent att utföra arbetet. Med en konstant utveckling av tekniken gör detta att kompetensen konstant måste utvecklas den med. Om kostnaderna för denna utveckling finansieras av överskottet i en sidoverksamhet gör detta att om sidoverksamheten går dåligt eller avstannar så kommer kapital till kompetensutvecklingen saknas. Då sitter du alltså i en sits där förutsättningen för att ha en konkurrenskraftig kärnverksamhet ligger i att ha en sidoverksamhet som går med överskott.
Problemet som gör detta ohälsosamt i, framförallt, elbranschen är att materialet mer än sällan faktureras dubbelt (enl. tidigare stycke) och detta har fått inköpare att se sig om efter andra sätt att handla elinstallationer. Genom att t.ex köpa materialet själva.
Då sitter man i en rävsax om man är beroende av materialförsäljningen (sidoverskamheten) för att finansiera kärnverksamheten (elinstallationerna)

Man kan hänga ut många som skurkar för detta men jag tycker framförallt att EIO inte riktigt hängt med i att förespråka hälsosamma affärsmodeller. Jag kan bara spekulera, men jag utgår ifrån att det är för att så många elinstallationsbolag har tjänat så pass bra pengar på detta och därför gjort det känsligt att ta upp. Jag tror även att man varit för upptagen med andra frågor, och då tänker jag framförallt på dem med temat Man ska bara anlita "riktiga" elektriker, typ Elrätt kampanjen. (vilka i sig är bra, men tar bort fokus från andra frågor som också är viktiga)

Tycker själv att det är väldigt jobbigt med dessa olika GNP och rabattavtal.
Handlar från 5 st grossister och alla med olika GNP och rabattavtal.

Problemet är om jag ska handa till kund så ligger det bästa priset utspritt på olika grossar.
Jag tror det är en taktik från grossar att ge bra rabatter på olika listor och inom listorna så det är bökigt att jämföra.
Det dom "förlorar" på det ena tar dom igen på det andra.

Olle: 0,75%? varför inte 0,45%? Nä, men det finns ju kostnader i att hantera material som inte täcks med detta låga påslag. själv har jag kostnader för lager och material (special) som är långa lev tider på samt överblivet material.

Lars Blomkvist skrev: Olle: 0,75%? varför inte 0,45%? Nä, men det finns ju kostnader i att hantera material som inte täcks med detta låga påslag. själv har jag kostnader för lager och material (special) som är långa lev tider på samt överblivet material.

Jag erkänner att jag kanske var något otydlig. Jag menade materialpåslag som ett generellt fenomen, självklart kan det finnas anledning att ta extra betalt för lagerhållning t.ex. Men jag kan inte förstå varför jag ska betala för en timme att beställa material, en timme för att åka och hämta material (oftast med en km kostnad och servicebilkostnad, något som jag lämnar till en helt annan diskussion då detta kan leda långt bort från denna) sedan en timme för att slänga emballage och förpackningar. Sen betalar jag ju självklart för montaget men efter att betalat allt detta så ska jag även betala någon form av gömd hanteringsavgift på ett okänt antal procent av materialkostnaden.... Varför det? Jag har ju redan betalat för arbetstiden i hanteringen?
I detta fall, som ändå är det mest förekommande, finns inga kostnader som jag kan se måste kompenseras med ett påslag på priset.

Jag är lite dåligt påläst om situationen på glesbyggden, men i storstäder så ser jag ingen anledning att hålla lager såvida man inte avtalat med kunden att hålla vissa specialvaror i lager och då ser jag inga konstigheter att ta betalt för detta. Eller om man erbjuder jourtjänster, men då pratar vi ju också helt andra pengar och avtal ändå.

Överblivet material är dock en intressant anmärkning. Så här tänker jag.
Som jag ser det finns det två olika sorters överblivet material, spill- och restmaterial, där spill är sådant material som ej går att använda på annat sätt och måste kasseras och restmaterial sådant som pga t.ex förpackningsstorlek eller överbeställning ej går åt i arbetet.

Det material som räknas till spill utgår jag från att man tar betalt för ändå. Drar man en 50m kabel och måste klippa en meter i vardera ändar för att koppla in den tar man väl betalt för 50m och inte 48m? Jag ser inte varför man skulle behöva ha ett påslag här

Restmaterial på grund av överbeställning, är det 10st uttag beställda, varför ska man behöva betala extra ifall installatören råkar beställa 12? Och i så fall bara kan ta betalt för 10? Betalar man ett 20% påslag bör man rimligtvis få de extra uttagen på köpet men det händer nog sällan.
Förpackningsstorlekar är svårt att komma ifrån, men detta gäller ytterst få varor och av mycket begränsat värde. Oftast kan man även räkna med att detta blir spillmaterial även om det används igen, varför påslaget blir ännu mer provocerande.
Har man köpt en låda Torix till ett projekt och det är 30% kvar tror jag det är få installatörer som inte tar betalt för hela förpackningen, givetvis med ett påslag... Att resterande sen åker in på hyllan i servicebilen och inte står kvar hos kunden (även om han betalt för den) är nog lika vanligt.

Som jag sa så hade jag personligen föredragit att inte ha något påslag alls. Jobbar aldrig mot dom stora byggbolagen så det där med att dumpa timpengen och ta igen det på materialkostnaderna finns inte på kartan. Så som du beskriver arbetssättet, även om det låter lite överdrivet, är ju inte rättvist på något vis.

Jag ser det som såhär, det finns kunder som jämför tim-, material- eller totalkostnaden och om slutsumman är densamme så kör man väl på det som gör alla nöjda.

Om man med påslag ändå kan sälja materialet billigare än kund hade kunnat köpa det på storhandel/nätet är påslag ok då?

Tror vi jämför två ganska skilda delar av arbetsmarknaden

Jag tycker att diskutionen är intressant.

Går i fundering om jag ska dra igång eget. Så räknar lite på olika priser att ta.

Kommer följa vidare....

Alexander N skrev: Som jag sa så hade jag personligen föredragit att inte ha något påslag alls. Jobbar aldrig mot dom stora byggbolagen så det där med att dumpa timpengen och ta igen det på materialkostnaderna finns inte på kartan. Så som du beskriver arbetssättet, även om det låter lite överdrivet, är ju inte rättvist på något vis.

Jag ser det som såhär, det finns kunder som jämför tim-, material- eller totalkostnaden och om slutsumman är densamme så kör man väl på det som gör alla nöjda.

Om man med påslag ändå kan sälja materialet billigare än kund hade kunnat köpa det på storhandel/nätet är påslag ok då?

Tror vi jämför två ganska skilda delar av arbetsmarknaden

Om det är okej får du fråga kunden om. Den, enligt mig, orättfärdiga principen med för högt påslag på material är en utav anledningarna (andra är t.ex ALEM 09 avtalet mellan EIO och SEG) till att materialet blir dyrt för kunderna till installationsbolagen. Det är på grund av detta, oftast dubbelbetalande, som de väljer i allt större utsträckning än förut att leta andra vägar att komma över materialet för att sänka sina kostnader.

Problemet som jag oroar mig för är då att man subventionerat sin kärnverksamhet med överskottet från denna sidoförsäljning och därför hotar den egna konkurrenskraften.

Man måste försöka se på påslaget på två sätt:

1. Det är anledningen till att kunder i större utsträckning vill köpa materialet själva
2. Det är orsaken till att lönsamheten i kärnverksamheten är låg, (om den är lönsam över huvud taget)

Micke skrev: Jag tycker att diskutionen är intressant.

Går i fundering om jag ska dra igång eget. Så räknar lite på olika priser att ta.

Kommer följa vidare....

Ta 800 kr/tim och inget för materialet.
Berätta gärna hur många kunder du får