fluxio.se Forum
Välkommen, Gäst
Användarnamn Lösenord: Kom ihåg mig

Profil för Michell Andersson (Michell Andersson)

  • OFFLINE
  • Registered
  • Rank: Forum-kung!
  • Registreringsdatum: 31 mar 2013
  • Senaste Besöks Datum: Idag
  • Tidszon: GMT +1:00
  • Lokal tid: 09:24
  • Inlägg: 1824
  • Profil visningar: 10902
  • Om mig: Kanske lite aktiv ibland...
  • Plats: Okänd
  • Kön: Man
  • Födelsedatum: Okänd

Signatur

Inlägg

Inlägg

emo
Jag kan väl bara hålla med dig. Och som det ser ut tenderar föreskrifterna peka åt samma håll, avsiktligt eller inte.

Diskussioner jag ofta hört har handlat om att man vill hävda att exempelvis hela vindkraftverk ska betraktas som en maskin. Om så är möjligt eller inte tänker jag inte gå in på, men syftet med detta har jag tänkt ta upp. Det har nämligen varje gång handlat om att på något sätt försöka komma runt de regler som gäller för driftrum av utrymmesskäl. Man menar alltså att vindkraftverket inte skulle vara en anläggning och att anläggningsreglerna därmed inte är tillämpliga där och av den anledningen kan man placera driftrummet (ställverket) i källaren på vindkraftverket trots att det kräver att man ska behöva bära kollegan uppför en stege om någonting händer där nere.

Så, varje gång jag hör maskindirektivet i yrket så har det varit i samband med att någon vill komma undan tillämpliga regler för anläggningar för att spara en peng.

Men oavsett, maskindirektivet eller inte, som det står i dagens läge (andra tolkar det annorlunda, men det står som det står oavsett) så är allting som inte enbart förbrukar elektrisk energi en del av anläggningen efter drifttagningen. Det som återstår är de delar som då producerar eller överför el eftersom det är dessa tre delar som särskiljs.
Egenkontroll program
emo
Sen kan man ha vanligt jordfel mellan nolla och skyddsjord också, om skyddsjord fanns i lådan.
Får du isolationsfel mellan nolla och skyddsjord så kommer strömmen fördela sig över dessa två ledare vid retur och därmed har du en ström i skyddsjorden. Saknas någon del av strömmen i nollan (ja, över 15-30mA då) så kommer JFB att lösa.

Är du med på resonemanget?

Gällande inlägg #2; Har du last i anläggningen så har du spänningsfall i neutralledaren vilket kommer garantera olika potential i kabelskåpet och vid lasten. Med andra ord, har du last i anläggningen så kommer isolationsfel mellan neutralledare och skyddsledare eller mellan neutralledare och främmande ledande del/sann jord leda till strömmar som kan vara tillräckligt stora för att JFB ska lösa. Har du inte last så kommer det inte att ske.
Fråga om ett elfel m ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Att ha kompetensprofiler för de verksamhetsområden som beskrivs i föreskrifterna tillsammans med en databas med personalens genomgångna utbildningar på personnivå är en dålig idé i ditt tycke? Men du beskriver inte varför; bara en dold varning om att man trillar dit vid en tillsyn. Jag kan inte se annat än att det är rent struntprat, ursäkta mig. Säkerställs det att personalen uppfyller de krav som företaget ställer i sitt program och att man kan redogöra för detta så är föreskrifterna uppfyllda. Särskilt efter att Elsäkerhetsverket beskrivit det som ett av två alternativ i sin handbok.

Skulle Elsäkerhetsverket därefter göra en tillsyn och hävda något annat får de räkna med att det går till förvaltningsdomstol, och där är jag ganska säker på att de inte alls skulle ha mycket att komma med eftersom föreskrifterna återigen är uppfyllda; Personalens kompetens har kvalitetssäkrats.

Metoden med varje person i egenkontrollprogrammet är säkerligen möjlig, den är dock orimlig för ett större företag. Administrationen skulle ju vara olidlig.

Jag förstår vad du skriver, men tycker det är fullständigt orimligt. Och jag har inte vid något tillfälle fått andra indikationer från någon jag talat med varken från ESV eller annorstädes.

Återigen; förklara gärna varför det skulle vara en dålig idé.

Sen måste jag tillägga, IN representerar installationsbranschen, inte elbranschen. Hela industrin och elnätsverksamheten ligger utanför detta.
Egenkontroll program
emo
Jag själv ser inga problem med det. Ser till och med stora fördelar med det.

Själv svarar jag för programmen för en koncern med totalt ca 250 montörer från 400-400kV. Det vore helt orimligt att ha med ALLA dessa i egenkontrollprogrammet med varje anställds specifika repertoar, speciellt med så många olika verksamhetsområden. Istället beskrivas kompetensprofiler i programmen. Den enskildes kompetens har man sedan i personalakten som kollas av mot programmet av närmsta chef i samband med årlig revision av programmet.

Fördelen är att anställande chef har en färdig kravbild att utgå ifrån vid anställning av ny redan kvalificerad personal samt en kravbild att kontrollera den anställdes utbildningsbehov mot vid löpande verksamhet.

En specifikation med varje anställd uppräknad kanske funkar för en 10-20 mannafirma, men definitivt inte för en större entreprenör.
Egenkontroll program
emo
Vi har nog bara olika uppfattning, båda med sin rätt.

Handboken från Elsäkerhetsverket under 4.3.
4.3 VAD ÄR EN STARKSTRÖMSANLÄGGNING?
Med ordet anläggning menar vi här ett föremål av mer stationär natur och av viss omfattning. Exempel på anläggningar är kraftverk, transformatorstationer och kraftledningar, men finns också i byggnader av olika slag som bostadshus, kontorshus, lagerlokaler m.m. Utanför begreppet anläggning faller icke-stationära föremål. Det är framför allt föremål som ansluts till elnätet med en stickpropp via ett uttag, till exempel handverktyg, hushållsmaskiner, spisar, TV-apparater samt armaturer men även föremål av större omfattning som maskiner i industriella anläggningar. Utmärkande för sådan elektrisk utrustning, det vill säga anordningar och apparater av olika slag, är att det är i dessa föremål som elen förbrukas. En anordning är alltså för det mesta ansluten till en anläggning för att använda elen. Till en elektrisk anläggning hör också ”däri ingående särskilda föremål”. Det elinstallationsmaterial och den utrustning som utgör komponenter i den stationära anläggningen omfattas alltså av definitionen av elektrisk anläggning. Till detta hör också sammansatta anordningar som är stationärt anslutna till starkströmsanläggningen. En sådan del av en anläggning kan till exempel vara en pappersmaskin med kringutrustning som har flera elektriska inmatningsvägar inkluderade i anläggningens driv- eller styrsystem, transformatorer, instrumentpanel, motorer och kontrollenheter. Detta är alltså del av anläggningen.
Egenkontroll program
emo
Jag har hört samma tolkning förr, men det är inte så det står. Och Elsäkerhetsverket delar, som du själv påpekar, inte din tolkning.

Bara för att det är en maskin betyder inte det att den inte kan omfattas av annan reglering också, exempelvis svensk lagstiftning.

En maskin ska inte bara följa maskindirektivet utan alla tillämpliga direktiv om inte undantag ges. Men hur vi konstruerar en produkt och sedan sätter den på marknaden är inte samma sak som att vi sedan utför arbeten på den när den väl är installerad. En maskin följer under sin konstruktion ett egenkontrollprogram för CE-märkningen och ska även ha EG-försäkran. När den väl konstruerats och installerats på sin plats finns inget egenkontrollprogram och då är det inte orimligt att ställa krav på att den som utför arbetet gör en egenkontroll.

...men som det står skrivet så är en elektrisk utrustning en del av starkströmsanläggningen om den inte enbart förbrukar energi från den tidpunkt den är installerad, alltså om den överför eller producerar. Det står ingenting om att det inte gäller elektriska utrustningar som även omfattas av maskindirektivet. Och arbete på en elektrisk starkströmsanläggning är elinstallationsarbete som omfattas av kravet på auktorisation eller egenkontrollprogram.

Tolkningarna får vara vad de vill, men det skrivna ordet har företräde tills en prövning visar något annat.
Egenkontroll program
emo
Nja, de omfattas av kraven av elsäkerhetslagen eftersom elsäkerhetslagen även omfattar elektriska utrustningar. Däremot så omfattas arbete i maskiner generellt inte av kraven på egenkontrollprogram, EN del av elsäkerhetslagen. Kanske så du menade Fredrik?

Men även om det är en maskin så kan arbete i utrustningen mycket väl betraktas som elinstallationsarbete.
ELSÄK-FS 2017:2
2 kap. Elinstallationsarbete
1 § Krav vid utförande av elinstallationsarbete finns 23-27 §§ elsäkerhetslagen.
Definitionen av elinstallationsarbete finns i 4 § elsäkerhetslagen.
Allmänt råd till 4 § elsäkerhetslagen

Utförande av starkströmsanläggning

Att utföra en elektrisk starkströmsanläggning innebär följande.
• Elsäkerhetsegenskaperna i den starkströmsanläggning som är under uppförande fastställs, genom att
– elektrisk materiel installeras, eller
– främmande ledande delar ansluts till starkströmsanläggningen i syfte att starkströmsanläggningen ska ge betryggande säkerhet mot personskada och sakskada.

Med elektrisk materiel avses produkter och komponenter som avses ingå i en elektrisk starkströmsanläggning och som leder ström eller förbrukar elektrisk energi, inklusive de komponenter som ger skydd enligt tillämpliga bestämmelser i 3 kapitlet ELSÄK-FS 2008:1.

Elektrisk utrustning, i form av elektrisk materiel, som fast installeras utgör del av starkströmsanläggningen efter installation. Elektrisk utrustning som enbart förbrukar elektrisk energi, t.ex. ljusarmaturer och hushållsmaskiner, är dock inte del av starkströmsanläggningen efter fast anslutning. När det gäller sådan elektrisk utrustning är det alltså bara den fasta anslutningen och losskopplingen som utgör elinstallationsarbete.

Det är elinstallationsarbete att fast ansluta eller att koppla loss elektrisk utrustning oavsett om det görs med verktyg eller med snabbkopplingsdon.

Det är elinstallationsarbete att byta ut elektrisk utrustning (materiel) som är fast installerad.

Det är elinstallationsarbete att spänningsutjämna och att skyddsutjämna.

Det är enbart den del av den elektriska utrustningen som enbart förbrukar elektrisk energi som inte utgör en del av starkströmsanläggningen efter anslutning.

Det är inte elinstallationsarbete att reparera maskiner, belysningsarmaturer och hushållsapparater som inte är del av anläggningen även om dessa är fast anslutna då reparationen sker.

Ändring och reparation av starkströmsanläggning
Vid ändring och reparation är utgångspunkten en befintlig starkströmsanläggning. Sådant arbete som innebär utförande enligt ovan är ändring och reparation om arbetet avser befintliga anläggningsdelar.

Fast anslutning och losskoppling av elektrisk utrustning som förbrukar elektrisk energi
Att fast ansluta och koppla loss elektrisk utrustning som förbrukar elektrisk energi innebär att man utan att utföra, ändra eller reparera en starkströmsanläggning ansluter eller kopplar loss elektrisk utrustning som förbrukar elektrisk energi till en starkströmsanläggning.

Det är inte att anse som en fast anslutning i de fall stickpropp och uttag avsedda för allmänbruk används för anslutningen för att användaren själv ska kunna koppla elektrisk utrustning till det fasta nätet, eftersom sådan anslutning inte är ”fast”.

Läser man rödmarkerad text ovan så skulle jag nog tolka att allt som installeras är en del av den elektriska starkströmsanläggningen så länge det inte är en ren förbrukare, oavsett om det är en maskin. Dessa föreskrifter särskiljer alltså inte maskiner utan talar om elektriska utrustningar.

Alltså, oavsett om det är en maskin eller inte; Är det en elektrisk utrustning på något vis och det inte enbart är en förbrukare så ska det betraktas som en del av den elektriska starkströmsanläggningen och i elsäkerhetslagen är följande reglerat:
4 § Med elinstallationsarbete avses i denna lag arbete som avser
1. att utföra, ändra eller reparera en elektrisk starkströmsanläggning,
2. att fast ansluta en elektrisk utrustning till en starkströmsanläggning, eller
3. att koppla loss en elektrisk utrustning från en starkströmsanläggning som utrustningen är fast ansluten till.
Egenkontroll program
emo
En kurs i elinstallationsreglerna omfattar i regel även en del solceller. Det är väl detta som rekommenderas i så fall.
Allmänt om solpannel ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Niklas Hansson skrev:
-hade en leverantör som sa att ingen Dc brytare behövdes installeras på dc sidan för det var intregerat i omrikatren. Känns spontant att man skall ha en extern om man skall byta omrikatren eller gör service.
Ah, men så är det i vart fall. Man kan ju alltid plocka säkringarna för strängarna och på så vis göra spänningslöst vid brytaren. Alternativt så utför man det som arbete med spänning. Så länge lasten är bruten så torde inte detta vara ett problem. Vidare så kan dessutom omriktaren vara ansluten med snabbkopplingsdon den också, även om det är ovanligt.

Niklas Hansson skrev:
-sen hur är det med transienta överspänningar ? I installationens utgåvan 3 så står det att man ska komplettera med skydd om installations kostnaden överstiger 5 gånger kostanden för att installera skyddet ? Eller är det bara en rekommendation?
Gällande standard så är den aldrig tvingande. Däremot så uppfyller du starkströmsföreskrifterna om du följer standarden som reglerar området (om inget annat visas då). Gällande överspänningsskydd så finns det ingen sådan skrivelse som du hänvisar till. Istället gäller den riskbedömning som beskrivs under 712 i SS 436 40 00. Regeln säger, förkortat, att om det behövs överspänningsskydd i anläggningen enligt de allmänna delarnas riskbedömning i 443 ska det även finnas skydd på likströmssidan.

Om det INTE fordras skydd enligt de allmänna delarna ska en särskild riskbedömning utföras för likströmssidan. Riskbedömningen beskrivs i standarden och grundar sig på en omgivningsfaktor samt åskfrekvensen för det geografiska området.

Används skärmade, jordade, kablar för likströmssidan så kan man sägas vara säker från influens. Men så bygger vi i regel inte i Sverige. Det är i regel oskärmade kablar som används. Kör man skärmade kablar ska man i regel nämligen jorda ner hela systemet på plus- eller minussidan vilket i sin tur får andra konsekvenser.
Allmänt om solpannel ...
Kategori: Elinstallationer
emo
En tanke bara:
Det har inte tillkommit vibrationer i anläggningen sedan problemen uppstod?
Beroende på kontaktmetaller så kan det med tiden utvecklas oxidation på kontaktytorna. Silveröverdrag används i några system, men även silver reagerar ju med svavel i luften. Aluminiumet oxiderar o.s.v. Vibrerande aluminiumkontaktytor exempelvis har ju en tendens att med tiden bygga upp ett oxiderat lager eftersom en del av aluminiumet alltid exponeras mot atmosfär när det vibrerar.

Sen är det lustigt att bara skarvarna påverkas. Skarvarna kanske har sämre konvektion internt om det är så att de sluter lufttätt eller med begränsat luftflöde mot övrig skena, men det bör ändå ske värmeledning genom ledarna.
övertoner
Kategori: Mätteknik
emo
Jag hamnade på Projektledare Elteknik istället på Campus Nyköping. Därefter blev det diverse ströstudier i fysik, matematik och kemi och så småningom elkraftingenjör på MiUN som är pågående. Dock så har jag slarvat med dessa studier ska jag erkänna. Tänkte söka Master på Lth till våren istället. Blev för mycket med turerna till Sundsvall parallellt med heltidsjobb i Lund och eget företag sidan om.

Idag undervisar jag inom samma kurser som jag tidigare läst, vilket är... annorlunda...

Läser du Elkrafttekniker hos EUU är det höga odds att du råkar på mig vid HSP-delarna, bl.a. KFiD HSP.
Elkrafttekniker Yh
emo
Till Anders; Avdelningschefen för tillsyn av anläggning (vilket även innefattar installatörer och elinstallationsföretagen) har uttryckligen sagt så. Tror det va under presentation på ELSÄK 17, Arlanda, 4 december 2017 under presentationen "5 månader med ny elsäkerhetslag".
Och gällande registreringen så finns inte företagen registrerade per installatör utan istället installatören registrerad per företag, det kan du ha rätt i. Dock så är det en liten sak att i ett digitalt register korssöka; "Sök om registrering av elinstallatör förekommer i mer än ett företags registrering".


Till Elmont; Precis! Du kanske blir troligare föremål för tillsyn, men har du gjort det du ska så är det svårt att hävda att du inte skulle få förekomma som EFR i flera företag.
Att hyra ut sej som ...
Kategori: Företagande
emo
Jag Tror de flesta skulle begränsa omfattningen till att varje utrymme behandlas för sig.
MEN, läser man lag, förordning och föreskrifter bokstavstroget så gäller det för en anläggnings omfattning.

...dock så kan man fråga sig hur man ska uppfylla nya regler för exempelvis en foajé om huset i sin helhet inte har potentialutjämning för alla utifrån kommande ledande delar... Du kan i princip inte uppfylla fordringarna gällande skyddsutjämning och alla komponenter i skyddsmetoden skydd genom automatisk frånkoppling av matningen lokalt för en foajé (jmfr torrt utrymme) om inte fjärrvärmerören potantialutjämnas om de även finns tillgängliga i samma utrymme.
Nya och gamla regler ...
emo
I början av tråden snackas om hela armaturer. Jag antar att det innebär att man kan mata med en konstantsspänningstrafo så länge man sätter motstånd i serie för varje armatur?
Hela biten med temperaturreglering och så vidare är väldogt intressant och säkert relevant med enskilda kortmonterade LED, men tämligen svårt att i praktiken hantera i TS fall.
Konstantström på kon ...
Kategori: LED
emo
Nu kanske jag dravlar, men; Konstantströmstrafo har väl motstånd inuti och används för armatur/ljuskälla utan eget motstånd? Kör du med vanlig spänningstrafo har du väl inget motstånd i kretsen om du kör med samma ljuskälla/armatur?

...men jag har egentligen ingen aning om hur kombinationerna med ledarmaturer och drivdon ser ut egentligen. Vet bara hur en led fungerar generellt. Jag kan vara ute och cykla också med andra ord...
Konstantström på kon ...
Kategori: LED
emo
Bo Siltberg skrev:
Men nu var frågan var gränsen går mellan underhåll, utvidgning och ombyggnad.
Frågan var väl hur man ska bedöma om man ska tillämpa tidigare eller nu gällande föreskrifter.
Underhåll = Ingen förändring av de elektriska förutsättningarna -> då gällande regler tillämpas
Utvidgning = Ombyggnad = Förändring av de elektriska förutsättningarna för anläggningen -> nu gällande regler tillämpas, men genom tillämpning av nu gällande regler kan vissa undantag tillämpas från de allmänna kraven på LSP-anläggningar vid utvidgning.

Vad som inte tas upp är förändrad användning; exempelvis en lokal som övergår från att vara ett kontor till att vara en förskola.
Nya och gamla regler ...
emo
Nja... Jag menade att överinseende (som dock inte längre är möjligt med den nya lagstiftningen) inte är skälet till varför man skulle vilja anställa en auktoriserad installatör alltid utan snarare för att de har en bra blandning av teori och praktik i ryggsäcken.

Jag tror att om utbildningen innehöll teori för att uppfylla auktorisationskraven så skulle den bli betydligt mer attraktiv. Jag tror även att en ingenjör med auktorisation skulle bli betydligt mer attraktiv på arbetsmarknaden för exempelvis elnät eller konstruktion eftersom en ingenjör MED praktik klart slår en tekniker med praktik. Problemet är väl bara att många ingenjörer saknar just grundläggande praktik. De hoppar rakt in på utvecklingstjänster istället.
Att hyra ut sej som ...
Kategori: Företagande
emo
...mm, och texten Örjan skrivit är den vanligaste anledningen till varför folk tror att de utvidgar eller bygger om enligt gamla föreskrifter fast de i själva verket inte ska förhålla sig till gamla föreskrifter vid utvidgning eller ombyggnad. Tycker att det är en bra poäng. Även om inte alla missat denna text så gör de flesta det fortfarande och därav missuppfattningen.
Nya och gamla regler ...
emo
Alla gånger kategori 2-5 mätning (strömtrafomätning LSP eller ström- och spänningstrafo HSP).
Ledningarna som går via diazed till mätare ska vara 1,5mm2 (nästan ingen ström så väldigt låga förluster). Ledningarna som går från strömtransformatorerna till mätaren ska vara 2,5mm2.
Späningskrets vs Str ...
emo
"...sej..." Bra Mikael! Och tack Martin!

Jag tror inte det råder större behov av faktisk auktorisation än vad som finns tillgängligt på marknaden. Det finns ju väääldigt många enmansföretag som säkert övergått till traditionell anställning om villkoren vore bättre vilka de blir om marknaden tryter. Däremot så tror jag att det finns en önskan från marknaden att anlita folk med auktorisation av andra skäl. Den med auktorisation brukar allmänt falla in som väldigt goda tekniker. Så varför ta en tekniker framför en ingenjör? Jo, för en nyexad ingenjör ofta inte har det praktiska benet att stå på varför många ingenjörer kan bli väl teoretiska på ett sätt som inte är helt förenligt med praktiken. En elektriker har det praktiska men inte tillräckligt av det teoretiska. Någon med auktorisation borgar ofta (verkligen inte alltid) för att det finns teori försent med praktik => tillämpbara lösningar.

...detta är min egen teori.
Att hyra ut sej som ...
Kategori: Företagande
Mer
Tid för att skapa sida: 1.31 sekunder
Senaste foruminlägg

Vill du få senaste nytt från Fluxio.se till din E-post?

Klicka här!

Vill du vara säker på att inte missa något viktigt och intressant som händer på Fluxio.se? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
(Utskick görs ungefär en gång per månad och kan när som helst sägas upp)
Dina mottagna Tack!
Finns inga ämnen att visa