fluxio.se Forum
Välkommen, Gäst
Användarnamn Lösenord: Kom ihåg mig

Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång?
(1 visning) (1) Gäst
  • Sida:
  • 1

ÄMNE: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång?

Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 09 aug 2018 11:22 #1

  • Niklas
  • ( Användare )
  • OFFLINE
  • Färsking
  • Inlägg: 7
Vet inte om det passar här.
Om man får en strömgenomgång, vad ska man be sjukvården kontrollera?
Finns det typ någon mall man kan ha med sig i storlek som visitkort?

Hälsningar,
Niklas

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 09 aug 2018 14:40 #2

  • Bo Siltberg
  • ( Moderator )
  • OFFLINE
  • Moderator
  • Inlägg: 1628
Ett kort svar är att jag tror du kan lämna den frågan till sjukvården att bedöma då det är lite som hur långt ett snöre är. Är du i stånd att be dem om något så är du troligen inte i behov av några undersökningar alls. Vid "småstötar" handlar ett sjukbesök mest om att dokumentera händelsen för ev symptom senare (se länk). Har du däremot utsatts för högspänning så är du skadad och inte i stånd till att be om något.

www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetensk...-sig-efter-lang-tid/

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 09 aug 2018 15:06 #3

Det finns ju äldre trådar på detta forum med exempel på att den vårdpersonal som patienten träffar på först, inte alls har tagit en lindrig strömgenomgång på så stort allvar som borde ske, och exempelvis har ansett det helt onödigt att ta EKG.

Det står mycket matnyttigt i www.fluxio.se/forum/olyckor-och-tillbud/3792.html , i synnerhet inlägg nr 15, 65, 66 och 68.
Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 10 aug 2018 08:54 #4

  • Ronnie Lidström
  • ( Moderator )
  • OFFLINE
  • Administratör
  • Elinstallatör, ABL
  • Inlägg: 3442
Det finns flera bra broschyrer på INförlag (fd Elförlaget) som är gratis eller väldigt billiga:

www.inforlag.se/artikel/kort_laminat_om_elolyckor
www.inforlag.se/artikel/affisch_om_elolyckor
www.inforlag.se/artikel/paket_information_om_elolyckor
www.inforlag.se/artikel/vagledning_vid_elolyckor

Lite klipp från en av ovanstående broschyrer:


Vad_ska_man_gora_vid_elolycka-1.JPG


Vad_ska_man_gora_vid_elolycka-2.JPG


Vad_ska_man_gora_vid_elolycka-3.JPG



Edit: En av broschyrerna finns att ladda ner gratis på Elsäkerhetsverkets hemsida:
www.elsakerhetsverket.se/globalassets/pu...ing-vid-elolycka.pdf
Företagare, Elinstallatör Björks EL i Skellefteå AB
Senast redigerad: 10 aug 2018 09:00 av Ronnie Lidström.

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 10 aug 2018 18:31 #5

  • Michell Andersson
  • ( Användare )
  • OFFLINE
  • Forum-kung!
  • Kanske lite aktiv ibland...
  • Inlägg: 1980
Det finns ju faktiskt vissa punkter som SKA kontrolleras vid strömgenomgång.
  • EKG (mer än ett för jämförelse)
Blodprov:
  • Troponin
  • (enzym, indikerar skada på hjärtmuskel)
  • CK
  • (enzym, indikerar muskelskada)
  • Myoglobin
  • (protein, indikerar muskelskada)
  • Kreatinin
  • (rest av kreatinfosfat, indikerar njurskada)
  • Kalium
  • (indikerar njurskada)
Urinprov:
  • Hematuri
  • (blod i urin, indikerar njurskada)
  • Myoglobinuri
  • (se ovan, muskel- och njurskada)
Vi använder oss av just ett visitkort som montörerna SKA bära med sig och delge när de anländer till vårdinrättningar. Ofta finns det ringa till inga kunskaper till hur man ska behandla personer närnde kommer in.

Gällande HSP specifikt så finns en instruktion om att sjukhuset/lasarettet i Linköping ska kontaktas. Antingen så flygs de dit med helikopterambulans eller så blir de tilldelade en samordnare från Linköping som sköter insatsen på distans.

Sen får man lägga ganska stor vikt med det psykologiska trauma vissa genomgår i samband med elolyckor samt fysiologisk uppföljning ca 1-3 månader efter olyckan.
Senast redigerad: 10 aug 2018 19:11 av Michell Andersson.
Följande användare (n) sa tack: Ronnie Lidström

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 10 aug 2018 18:38 #6

  • Bo Siltberg
  • ( Moderator )
  • OFFLINE
  • Moderator
  • Inlägg: 1628
Vilken branschorganisation eller myndighet skulle våga nonchalera en strömgenomgång? Så naturligtvis är deras rekommendation att åka in bums.

Men vi måste också skilja på stöt och en djävla stöt. Om man fått en "kort stöt" i en lågspänningsanläggning
- utan att ha fått ström genom arm till arm eller arm till ben dvs genom bröstet,
- utan att må dåligt eller uppleva några andra signifikanta symptom och
- inte skadat sig fysiskt på annat sätt,
då är man sannolikt inte skadad och har ingen hjälp av en akut vårdinsats.
Hjärtproblem visar sig oftast direkt, oftast. Slår hjärtat kommer det fortsätta göra så, oftast.
Nervproblem och andra långsiktiga problem kan man ändå inte göra något åt akut.

Detta framgår av artikeln i läkartidningen och sägs här för att man inte ska vara överdrivet orolig och lägga sig på rygg direkt för transport till akuten. Men ring o fråga! Det kan ju alltid vara värt att få en bedömning av en läkare och dokumentera händelsen.

Det är väl just skillnaden mellan stöt och stöt som gör det svårt att ge en allmän rekommendation, för det blir för många faktorer att beskriva för hur allvarlig händelsen är. Då är det ju lättare med ett mantra om att alltid åka in. Handlar det om högspänning så är det ju det som gäller oavsett.

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 10 aug 2018 18:58 #7

  • Michell Andersson
  • ( Användare )
  • OFFLINE
  • Forum-kung!
  • Kanske lite aktiv ibland...
  • Inlägg: 1980
Problemet är väl att man inte alltid vet vilken väg strömmen gått genom kroppen. Av alla gånger jag själv haft strömgenomgångar så har jag svårt att säga i efterhand vilken väg strömmen gått för i alla fall hälften av dem.

Sen ger en strömgenomgång även effekten att blodet kan gasa och koagulera invärtes. Konsekvensen av att blodet koagulerar, om det inte undersöks och åtgärdas, kan bland annat vara proppar. Och dessa kan man förebygga genom att ta blodprov för konstaterande och sedan blodförtunnande för att föregå. Samma gäller för när blodet gasar och bildar gasfickor som kan försvåra cirkulationen när de når hjärtat.

EDIT: Glömde njurarna... Även de riskerar stryk...
Senast redigerad: 10 aug 2018 19:46 av Michell Andersson.

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 10 aug 2018 23:34 #8

  • Bo Siltberg
  • ( Moderator )
  • OFFLINE
  • Moderator
  • Inlägg: 1628
Varken koagulerat blod eller njurproblem nämns i läkarartikeln, och du säger också kan. Så är det ett argument för vadå?

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 11 aug 2018 09:10 #9

  • Michell Andersson
  • ( Användare )
  • OFFLINE
  • Forum-kung!
  • Kanske lite aktiv ibland...
  • Inlägg: 1980
Bo Siltberg skrev:
Varken koagulerat blod eller njurproblem nämns i läkarartikeln, och du säger också kan. Så är det ett argument för vadå?
Förlåt, jag förstod inte ditt sista inlägg riktigt Bo.

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 11 aug 2018 12:05 #10

  • Bo Siltberg
  • ( Moderator )
  • OFFLINE
  • Moderator
  • Inlägg: 1628
Förlåt, jag frågade egentligen efter medicinska källor till risken och allvarlighetsgraden för koagulerat block och njurproblem vid strömgenomgång.

Men det går kanske ändå inte att säga hur det praktiskt påverkar valet för om och när man ska söka sjukvård. Dvs hur ska man själv kunna bedöma ifall stöten var tillräckligt allvarlig? Det är nog alltid bra att prata med någon, ringa rådgivningen etc först.

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 11 aug 2018 14:49 #11

  • Michell Andersson
  • ( Användare )
  • OFFLINE
  • Forum-kung!
  • Kanske lite aktiv ibland...
  • Inlägg: 1980
Okej, då förstod jag.

Nja, källa är till stor del min egen erfarenhet av de olyckor jag utrett. Det är allt från 0,4-20kV, ljusbåge och strömgenomgångar av blandad valör. I det akuta skedet så sätter man ofta någån på plats hos vårdinrättningen för att kontinuerligt bevaka läget. Men ofta är jag involverad i det långsiktiga arbetet också där samtal med den enskilda och deras vårduppföljning också ger värdefull info. Sen är det samtal med de som forskat i området, bl.a. Lisa Rådman från Örebros universitetssjukhus.

Utöver det så finns den externa databas som sjukvården många gånger själv använder. Den i sig är utgör ju referens för vården och är s.k. peer-reviewed.
Följande användare (n) sa tack: Ronnie Lidström

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 11 aug 2018 16:50 #12

  • Bo Siltberg
  • ( Moderator )
  • OFFLINE
  • Moderator
  • Inlägg: 1628
Ja alltså pratar vi högspänning och ljusbågar så är det ju inget snack om saken. Det är nog detta som gör att man pratar förbi varandra i denna fråga.

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 11 aug 2018 17:21 #13

  • Ronnie Lidström
  • ( Moderator )
  • OFFLINE
  • Administratör
  • Elinstallatör, ABL
  • Inlägg: 3442
Nja. Högspänning och ljusbågar handlar ju detta inte om.

Sådana skador vet alla inom vården hur de ska hantera. Det är strömgenomgång med "vanlig hushållsström" som sjukvårdspersonalen inte verkar ta på så stort allvar eller veta hur man ska hantera.

Det behövs inga instruktionskort eller dylikt om man råkat ut för ljusbåge eller högspänningsolycka.
Företagare, Elinstallatör Björks EL i Skellefteå AB

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 11 aug 2018 18:22 #14

  • Slugge
  • ( Användare )
  • OFFLINE
  • Junior
  • Inlägg: 122
Efterfrågar statistik över hur många som tar sig till sjukvården i onödan, skulle dessa utgöra något hinder för att utföra relevanta undersökningar?

Större olyckor där man körs in i ambulans kommer naturligtvis tas på allvar och alla relevanta tester göras, frågeställningen gäller ju om man får sig en kraftig kyss av lågspänningsnätet 230/400 V, verkar finnas en misstanke att folk söker sig till sjukvården för mindre stötar, är detta i såna fall branschens fel som skrämt upp montörer på sina utbildningar och sagt att man i princip alltid ska kolla sig?

Jag för min del tror det bara kan vara ett fåtal per år som tycker det är roligt att ta sig in till sjukvården i onödan, om så är fallet är det ett icke-problem, och relevanta tester ska alltid utföras. Tror resursbrist och bristande kunskap hos sjukvården leder till att detta kan nonchaleras, vilket säkert inte är några problem i 99,9% eller så av fallen.'

Har själv varit inne och kollat mig, även kollegor, och har aldrig upplevt att det inte tas på allvar, läkaren kollar i sina papper vad som ska göras och därefter sker det, kanske kan variera beroende på var i landet man bor.

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 11 aug 2018 21:19 #15

  • Bo Siltberg
  • ( Moderator )
  • OFFLINE
  • Moderator
  • Inlägg: 1628
De informationsblad som visas i #4 ger ju intryck av att man alltid ska söka akut sjukvård vid "strömgenomgång". Må vara att 99.9% av besöken är onödiga, men hur många uppsöker inte akut sjukvård för helt andra åkommor i onödan, så inget konstigt med det egentligen. Har man fått en kyss och är osäker ska man inte behöva känna att man stör på något sätt. Det är kanske inte alltid lätt att veta om strömmen tagit vägen genom bröstet eller hur kraftig den har varit. Men man kan ju ringa först innan man åker.

Sedan kan man undra om inte sjukvården har bra koll på riskerna med "hushållsel" ändå. Dvs om det finns en hög risk för komplikationer vid lättare strömgenomgång så vet de det. Branschen ska nog inte läxa upp sjukvården på den punkten.

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 11 aug 2018 22:06 #16

  • Michell Andersson
  • ( Användare )
  • OFFLINE
  • Forum-kung!
  • Kanske lite aktiv ibland...
  • Inlägg: 1980
När man talar om risk är det nog en god ide att dela upp det i sannolikhet och konsekvens, de två traditionella skalorna bakom riskanalyser.

Sannolikheten för allvarliga komplikationer efter strömgenomgång på lågspänning är låg, kanske det man ofta menar.
Men om det väl tagit illa så är konsekvensen potentiellt dödsfall eller men för livet, alltså väldigt allvarlig.

Ska man värdera en risk utifrån dessa två skalor så brukar ju en så stark konsekvens kräva åtgärd så länge inte sannolikheten är 1gång/100år.

Och vården i sig behöver nog ingen uppläxning, det har du nog helt rätt i. Vården har nog korrekta riktlinjer, men dessvärre känner inte alla inom vården till dessa. Det finns det flertalet exempel på. Det minsta man kan begära är just att de följer sina egna riktlinjer.

Sen hur lång tid strömgenomgången varat och vilken väg den tagit genom kroppen, det kan vara svårt att återge korrekt som du skriver.
Senast redigerad: 11 aug 2018 22:19 av Michell Andersson.

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 11 aug 2018 22:28 #17

  • Slugge
  • ( Användare )
  • OFFLINE
  • Junior
  • Inlägg: 122
Bo Siltberg skrev:


Sedan kan man undra om inte sjukvården har bra koll på riskerna med "hushållsel" ändå. Dvs om det finns en hög risk för komplikationer vid lättare strömgenomgång så vet de det. Branschen ska nog inte läxa upp sjukvården på den punkten.
Så vad är dina teorier om varför branschen lägger stora resurser på att få ut ett budskap som sjukvården i sig redan bör veta? Listar vilka tester som behövs göras o.s.v.. Kan det ha kommit rapporter från yrkesverksamma att de erforderliga testerna inte utförs eller varför bemödar man sig med detta så enormt?

Har inget emot en god konspirationsteori, men i detta fallet kan jag inte se vad det skulle gagna branschen mer än att dessa promillena som råkar illa ut långsiktigt skulle kunna fångas upp.

Sen fattar jag inte vad man menar med "hushållsström", att strömgenomgång av denna skulle vara mindre farlig på något vis, det är ju samma spänning som på nersidan av trafon i en nätstation, dvs 230/400V, om något skulle jag kunna tänka mig att hushållsström är farligare, man kan stå barfota och våt på ledande underlag exempelvis.

Vad gäller ljusbågar är "hushållsström" såklart mindre farligt då storleken kan bli större med mer tillgänglig bakomliggande effekt, så är det egentligen hushållsljusbågar ni menar då?

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 12 aug 2018 11:41 #18

  • Bo Siltberg
  • ( Moderator )
  • OFFLINE
  • Moderator
  • Inlägg: 1628
Jag gissar att det är enklare och säkrare att rekommendera ett akutbesök än att beskriva de villkor där risken för skador är så låg att ett besök skulle anses onödigt. Vad är en "lätt stöt"? Då är det bättre att en insatt person som sjukvården får bedöma vad vederbörande råkat ut för.

Re: Vad bör sjukvården kontrollera vid strömgenomgång? 20 aug 2018 16:19 #19

  • Michell Andersson
  • ( Användare )
  • OFFLINE
  • Forum-kung!
  • Kanske lite aktiv ibland...
  • Inlägg: 1980
Jag gjorde lite efterforskningar och tänkte jag kunde fylla på.

Vid strömgenomgång på lågspänning finns det två ytterlighetsscenarion och sen har vi graderingen mellan dessa.

Det ena scenariot är torr hud.
Strömmen kommer ge upphov till högre värmeutveckling i huden då med anledning av det stora motståndet. Detta ger i regel ytligare brännskador, kan vara så lindriga att självaste hudcellerna inte reagerar nämnvärt. Däremot så riskerar autonoma nervsystemet att ta ganska stor skada. Strömmen kommer även passera invärtes, men inte i lika stor grad och då ge mindre konsekvenser.

Det andra scenariot är blöt hud. Här har kroppens yttre resistans brutits ner rejält varför större del av strömmen kan passera invärtes. Väl invärtes så är motståndet väldigt lågt. De delar med lägst motstånd är nervsystem, blodkärl och muskelfibrer. Muskelfibrerna bryts ner och fäller ut myoglobin. Myoglobinet i sin tur riskerar att ge akut njursvikt, de täpper till i njurarna helt enkelt. Njurarna är inte byggda för att hantera restprodukter av så stor muskeldöd som kan uppstå vid strömgenomgång. Utöver detta så sväller musklerna av uppvärmningen då självaste cellmembranen spricker. Dock så sväller inte den omgivande muskelhinnan varför man riskerar s.k. kompartment syndrom. Detta i sin tur ger upphov till ytterligare utfällning av myoglobin efter att ytterligare muskelvävnad bryts ner varför njurarna riskerar att svikta än snabbare.
Blodkärlen drar ihop sig på grund av att den glatta muskulaturen som omger kärlen drar ihop sig. Utöver detta så koagulerar blodet i varierande grad. Trånga kärl, koagulerat blod - risk för propp.
Nervtrådarna, beroende på tjocklek, tar direkt skada av strömmen. Myelinklumparna som sitter längs med axomen, nervcellernas utsignalsutskott, spricker varpå symptom liknande de vid andra nervskador kan uppstå. Tunnare trådar, mer problem.
När det gäller nervskador så är det sällan de uppenbara problemen som ger sig till känna först, så som exempelvis domningar. Vanligare är det att huden inte längre kan öppna och sluta porer normalt. Man kan tappa kontroll av exempelvis svettningar. Man kan även uppleva kyla fast det är varmt eller värme fast det är kallt. Även stickande smärtor o.s.v.
Sen sist då, hjärtat. Vid förmaksflimmer har jag uppfattat att man kan känna av vissa arytmier ganska bra. Vid kammarflimmer så förstår jag det som att man inte har samma förmåga att känna att något inte stämmer. Kammarflimmer är väl då den allvarligare formen av flimmer dessutom.
Vad som kan sägas om hjärtat är också att om strömmen väl tagit sig in i kroppen med hyfsad styrka så är risken stor att den passerar hjärtat, exempelvis från ben till ben, även om hjärtat inte ligger i den uppenbara strömbanans väg.

Hur stor del av strömmen som går var är så klart då beroende på hur blöt din hud är och vem du är som individ. Men det kan vara mycket svårt att gradera detta.

Allt går ju att göra något åt om man får vård i det akuta skedet förutom nervskadorna. Men kompartment syndrom, tendenser till njursvikt, komplikationer av tilltäppta blodkärl o.s.v. går att hantera hos vården.

Jag brukade själv vara rätt så svettig när jag arbetade som serviceelektriker. Jag får nog säga att min hud vid dessa tillfällen var åtminstone måttligt fuktig.
Följande användare (n) sa tack: Rikard Ågren, Bo Siltberg
  • Sida:
  • 1
Tid för att skapa sida: 0.46 sekunder
Senaste foruminlägg

Mer ämnen »

Vill du få senaste nytt från Fluxio.se till din E-post?

Klicka här!

Vill du vara säker på att inte missa något viktigt och intressant som händer på Fluxio.se? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
(Utskick görs ungefär en gång per månad och kan när som helst sägas upp)
Dina mottagna Tack!
Finns inga ämnen att visa