Vi brukar bara kontinuitetsmäta vid större förändringar, centralbyten å så.
Jag brukar köra med min spänningsprovare som har knapp för att koppla in en 100mA last. Då testar jag fas-nolla och fas-jord och att JFB inte löser vid första mätningen och att den löser vid andra. Även om man ej har JFB så är det ju väldigt bra att testa med en last fas-jord för då ser man ju att den verkligen är ansluten i andra änden (till jord eller nolla iofs)
Marcus Lundström skrev:
Samma fenomen gäller ju för isolationsmätning. Finns det isolationsfel i anläggningen så kommer jordfelsbrytaren att lösa ut. Varför ska man då kontrollmäta?
Hur tänkte du här?????
Du kan väl inte mena att du litar på att en JFB ska kontrollera din installation?
Jag har hittat värmekablar som har varit inkopplade med JFB, (30mA) men som har legat under 0,4Mohm vid meggning. På en sådan löser inte JFB, fast den inte uppfyller isolationskravet.
Det är en av finesserna med JFB att den kontinuerligt kontrollerar anläggningen mot jordfel. Eller hur?
Och man ska kunna lita på sin jordfelsbrytare!
Anledningen att man isolationspovar är ju i första hand att att söka och eliminera jordfel, i alla fall i en anläggning.
Därför hävdar jag att JFB extraknäcker som en kontinuerlig isolationsövervakare. Även om den inte mäter resistansen ur byråkratisk mening.
Jag menar att man inte behöver isolationsprova varända kabel man lägger och alla kompletteringar i alla arbeten man gör, även om Elinstallationsreglerna och SS förordar detta.
Att inte JFB löser vid driftsättning är en väldigt god indikation på att det inte finns något isolationsfel i det man nyss installerat.
En JFB kan vara sönder också. Plus att den inte tar överslag mellan faserna eller fas och nolla.
Man ska isolationsprova, inte minst för sin egen skull.
Även om man är säker på att det man gjort är 100 så kanske snickaren dragit en skruv genom ett rör. Då kvittar det att ens eget utförda jobb är "felfritt"..
L1+L2+L3+N mot Jord är fullständig. Och det enda som behövs (Om inte denna provning visar fel, så måste man ju dela upp mätningen för att hitta felet).
I brandfarliga utrymmen däremot bör isolationsmätning göras även mellan faserna, inkl N (61.3.3 anm 3), vilket innebär att mätningen måste göras innan förbrukare är inkopplade.
Sådana utrymmen är där brännbara materiel finns, inklusive ansamling av lättantändligt damm och brännbart byggnadsmaterial, t.ex i jordbruksbyggnader, lokaler för träbearbetning, och lokaler där värdefulla föremål förvaras etc.
Ett sätt att minska användning av den långa ledningen till centralen är att mäta från central till första uttag sedan gå vidare från det uttaget och verifiera kontinuitet från uttag till uttag och utsatta delar.
På så sätt flyttar du dig runt i anläggningen och måste inte ha en tråd till centralen hela tiden.
EUU Box 545, 611 10 Nyköping,
tel direkt 0155-29 29 25, mobil 070-695 69 06,
Välkommen till vår hemsida
www.euu.se
Ja, precis! Det där tillvägagångssättet höll jag på och funderade på om det skulle vara tillåtet, för det skulle ju vara mycket bekvämare och det kan ju vara vad som helst som är skyddsjordat, så länge det ligger på en annan grupp.
I en vanlig villa sparar man nog ingen tid på att flytta efter "jordpunkten" som Örjan säger. I en större anläggning kanske det kan vara värt att göra så.. Någon som brukar göra så?
En sån där mättråd på rulle är ett måste! Går väl knappast att göra en seriös mätning utan, hur gör ni då? Trasslar ut en FK runt hela huset?
Ja det kanske är lättare att debitera kund den trasslade fk-mättråden och slänga den sedan, än att få in pengar till vindan, och dessutom en sak mindre att ha med?
Ja, det med kontinuitetstest ja. Som någon tidigare konstaterat så ska vi först och främst öppna ögonen och kontrollera att skyddsledaren är riktigt ansluten, så kallad inspektion. Därför ska vi prova att det inte är avbrott i kretsen, det vill säga kontinuitetsprov. I vart fall om vi följer svensk standard.
Vi har i relativt modern tid haft två dödsolyckor där summern signalerat vid mätning mellan utsatt del och känd jord. I båda fallen var skyddsjordsstiftet ansluten med en grön-gul ledare till en tändtråd, i det ena fallet en röd, i det andra en ljust brun tändtråd. När strömställaren är öppen och det är en glödlampa inkopplat mot neutralledaren kommer summern att signalera. Men vid kontrollmätning visade resistansmätningen att ohmtalet var ca 50 ohm vilket naturligtvis inte är acceptabelt. Tänk er själva att ni endast ska ansluta en handdukstork till en befintlig dosa med en grön-gul ledare. Efter anslutningen kontrollerar du med en summer mot jord och summern signalerar. Tre månader senare ringer polisen på dörren och hämtar dig till förhör. Ungefär så gick det till vid en av de elolyckor Elsäkerhetsverket rapporterade om 2009. Jag rekommenderar för er egen skull att ni kontrollerar ohmtalet och inte litar på summern.
Jag har inga problem med att man provar mot främmande ledande delar, t.ex. en vattenradiator. Så länge ohmtalet är några få ohm så tyder väl det på att skyddsledaren är hel. Om vattenradiatorn inte har jordpotential får jag ett högt värde och får helt enkelt mäta mot något annat. En mätledning för att kontrollera kontinuitet behöver normalt inte vara längre än 20 m. Man flyttar med sig referenspunkten vart efter man mäter. Och som någon konstaterat tidigare kan det vara bra att mäta med neutralledaren frånkopplad .
Uttagsprovare, typ Stickosett kan bara kontrollera efter spänningssättning. I en dom vid Luleå tingsrätt konstaterade tingsrätten att kontroll av spänning mot jord inte var kontroll före idrifttagning. Dessutom signalerar uttagsprovare om förbindelse mot jord även om resistansen är flera hundra ohm. Jag har visat detta på en anläggning i Göteborg där skyddsledarskenan inte var förbunden med PEN-ledaren. Uttagsprovaren visade på jordförbindelse genom fjärrvärmenätet.
Men hur gör ni med kontinuitetsmätning av installation för lysrörsarmaturer monterad på stålvajer? Kommer vi här att mäta skyddsledaren eller stålvajerns eventuella jordpotential?
Den sista frågeställningen var intressant...
Hade vi varit i Norge så hade man fått koppla ur jordtråden och mäta direkt mot den. Men är man på ett svenskt bygge så kommer troligen mätningen ske mot en metalldel på själva armaturen och då blir ju värdet en blandning av stålvajerna och jordledaren ?
Elinstallatör ABL
Det jag skriver är mina egna tankar och funderingar...
Linan är väl aldrig speciellt bra jordad? Om man gör en kontinuitetsmätning med ett riktigt instrument så torde man väl märka om en armatur saknar förbindelse med jordtråden i matningen?
Åke Gustafsson skrev: Linan är väl aldrig speciellt bra jordad? Om man gör en kontinuitetsmätning med ett riktigt instrument så torde man väl märka om en armatur saknar förbindelse med jordtråden i matningen?
Tyvärr så märker man inte om skyddsledaren är inkopplad eller inte. Jag har mätt med ett instrument som uppfyller kraven för kontinuitetsmätning på en armatur som endast var ilagd i bärverket för ett undertak. Armaturen var alltså inte inkopplad. Men i bärverket fanns armaturer som var anslutna till skyddsjord. Instrumentet visade 0,76 ohm. det är väl ett bra resultat. Men som sagt; armaturen var överhuvudtaget inte inkopplad.