Jag är nöjd med min uträkning. Enda egentliga felet jag gjorde va att jag beräknade U0 som 230V medans 400/√3 egentligen är 231V. den där enstaka volten gör en viss skillnad. Ja, sen räknar jag med 0,028 på aluminium också.
Efter som det står i frågan, vilken maximal effekt kan tas ut vid huset, så borde det vara den högsta effekten som avses.
Om det inte går att räkna som jag gör, så fungerar inte U=RxI.
Michell Andersson skrev: Jag är nöjd med min uträkning. Enda egentliga felet jag gjorde va att jag beräknade U0 som 230V medans 400/√3 egentligen är 231V. den där enstaka volten gör en viss skillnad. Ja, sen räknar jag med 0,028 på aluminium också.
Ja det var enda inlägget jag såg i hastigheten som hade med både rätt ström och effekt. Några decimaler hit o dit är dock ingen issue. Frågan är bara vilka förutsättningar övningsuppgiften har, enfas eller trefas.
Om man tar ner system spänningen från 420Vac till 400Vac, med resistans, så ser inte jag någon annan möjlighet, än att räkna som jag gjort. Om man då kopplar in ett element,mellan 2 st faser, som motsvarar effekten, så gäller P=UxI.
Elkraftingenjör och konsult med specialitet inom Reläskydd, Selektivplaner och Elkraftberäkningar. Även stort intresse för föreskrifter & standarder, ESA samt projektledning och entreprenadjuridik.
Elkraftingenjör och konsult med specialitet inom Reläskydd, Selektivplaner och Elkraftberäkningar. Även stort intresse för föreskrifter & standarder, ESA samt projektledning och entreprenadjuridik.
OK, varför räknar du med 384V?
Jag tycker Bo har fel när han menar på att strömmen är mindre i elementet än linje strömmen, när ett element är inkopplat mellan 2 faser och den 3:e obelastad..
Jag finner det anmärkningsvärt att forumet inte kan räkna på enkel enfas och trefaslära! Spikar ni kabel allihopa som någon annan räknat på åt er? Nu hoppas jag bara att jag själv kan få detta rätt eftersom jag gapat så ...
Frågan är tvetydig. Allt andas trefas men det står inte uttryckligen och det motsägs av facit. Så låt oss räkna på enfas först.
Resistansen för en (1) ledare är gemensam för båda fallen:
R_l = p / A * L = 0.027 / 63 * 1200 = 0.514 ohm
Om vi räknar på en tvåpol så är det två ledare som ska tas med i beräkningen av resistansen, tur och retur.
Dessutom har vi inga fasvinklar att ta hänsyn till.
Den ström som ger ett spänningsfall på 20 V kan då beräknas med den enklaste av ohms lag:
I = U / R = 20 V / (2 * R_l) = 20 / (2 * 0.514) = 19.5 A
Och effekten:
P = U * I = 400 * 19.5 = 7.8 kW
Jag använder 400 V här, inte 420, för vid denna belastning är spänningen 400 V. Svaret blir ändå lite högre än facit, men nära nog.
Över till trefasfallet då.
Här är det två saker som skiljer sig
- Vid symmetrisk belastning i fasledarna är strömmen i nollan noll, dvs vid beräkning av spänningsfall är det bara en (1) fasledare som ska vara med.
- Spänningsfall uttryckt i volt ska ju relateras till något, i detta fall antar vi att det är huvudspänningen som är 420 V.
Så när man beräknar spänningsfallet vid en viss ström i en (1) fasledare ser formeln ut så här:
dU = I_l * R_l * 1.73
Vi multiplicerar med 1.73 för att omvandla värdet till huvudspänning, U_h = U_f * 1.73
(Jag bortser från reaktanser och fasvridning)
Som parentes råder samma förhållande för strömmen om det är en symmetrisk trefasbelastning vilket vi antar i detta fall, fast strömmen är lite omvänd: I_f = I_h * 1.73 där I_h är strömmen genom en belastning inkopplad mellan faserna (D-koppling). Två "ben" samverkar här och ger en högre fasström än huvudström, men inte dubbelt upp för det finns ju en fasvinkel mellan de tre faserna.
Allt detta står i alla böcker om ellära. Jag ska väl inte behöva rita upp ett vektordiagram?
Givet i frågan är ett spänningsfall mellan faserna på 20 V, dU_h = 20. Hur stor ström ska vi då driva genom varje fasledare för att uppnå detta spänningsfall? Jo, spänningsfallet över en fasledare blir
dU_f = 20 / 1.73
eller hur? Det där med att endast en fasledare ska tas med i beräkningen är inte riktigt sant för belastning mellan faserna, det är två ledare men man ska räkna med "1.73" ledare, inte 2 pga fasvinkeln, dvs R = 1.73 * 0.514.
Nu kan strömmen enkelt beräknas som
I_f = dU_f / R_l = 20 / (1.73 * 0.514) = 22.5 A
Det är alltså strömmen i en fasledare. Strömmen genom belastningen mellan faserna blir 22.5 / 1.73 = 13 A.
Effekten kan nu beräknas, och nu räknar vi på alla tre faser:
S = I_f * 3 * U_h / 1.73 = 22.5 * 3 * 400 / 1.73 = 15.6 kVA
Man kan även räkna på andra sätt. Mikael ger en enkel genväg i #15.
Om ni nu ska fortsätta anklaga varandra för beräkningsfel så försök redigt visa det också.
Datorberäkningen är gjord som extra kontroll för (min) handräkning.
Kan inte se vad som skulle vara fel. I övrigt se Bo:s exemplariska förklaring ovan!!
Elkraftingenjör och konsult med specialitet inom Reläskydd, Selektivplaner och Elkraftberäkningar. Även stort intresse för föreskrifter & standarder, ESA samt projektledning och entreprenadjuridik.
Tomas Karlsson skrev: Och för Mikaels generella uttryck i #15 saknar jag bara cos i första termen, en ren lapsus kan tänkas.
Såg inte att jag skrivit fel
Elkraftingenjör och konsult med specialitet inom Reläskydd, Selektivplaner och Elkraftberäkningar. Även stort intresse för föreskrifter & standarder, ESA samt projektledning och entreprenadjuridik.
Fluxio
Elbranschens mötesplats
