Vilket värde på gruppförteckning

Michell Andersson skrev: Z_loop är beteckning för mätning L-PE. Uttalande om att den ska glömmas tyder bara på okunskap av tillverkaren eftersom ett sånt uttalande kräver sin modifikation.
Mäter du med stickkontakt så innebär Z_loop att L och PE i stickkontakt används och Z_line att utgång märkt L(L1) och N(L2) används.. Mäter du däremot med vanliga prober så bestämmer du ju själv vilken prob du sätter var.

Gällande kompenserande faktor så avgör du själv. Du ställer nämligen själv in kompenseringen i instrumentet. Så på frågan, om instrumentet själv lägger på faktorn eller ej så är svaret: Det beror på vad du ställt in instrumentet med.

Lite off, men hur gör man för att skriva på ditt sätt Zloop eller typ m2?

Man markerar texten, sen trycker man på knappen x₂ för subscript och x² för superscript. Knapparna är markerade i bild nedan. ...eller missförstod jag dig?

Oavsett windows-program gäller nedanståendeförupphöjd 2:a och 3:a

Upphöjd 2:a:
Hål in tangenten "alt" och tryck 0178 på numeriska tangenterna (med NumLock till) = ²

Upphöjd 3:a:
Hål in tangenten "alt" och tryck 0179 på numeriska tangenterna (med NumLock till) = ³

Niklas skrev: Oavsett windows-program gäller nedanståendeförupphöjd 2:a och 3:a

Upphöjd 2:a:
Hål in tangenten "alt" och tryck 0178 på numeriska tangenterna (med NumLock till) = ²

Upphöjd 3:a:
Hål in tangenten "alt" och tryck 0179 på numeriska tangenterna (med NumLock till) = ³

Tack
Men var hittar man infon för samtliga?

En gammal återuppväckt tråd som jag missat men har svårt att låta bli
Om serviskabeln är TN-S och inte har en koncentrisk ledare som gör att PE har högre impedans än N-ledaren så torde Z_loop och Z_line ge samma värde.

Normalt har N- och PE-ledaren samma area och i servisledningen är det TN-C och då är PE och N samma ledare så i de flesta fall torde det inte spela någon roll. Någon däremot?

Det där med vad man ska skriva på gruppförteckningen ska jag ta till mig, men som det är nu så är det naturligtvis viktigt att notera om värdet är kompenserat eller inte.
I en del instrument går det att lägga in kompenseringen så då gäller det verkligen att veta vad för värde man presenterar.

Örjan Borgström skrev: Om serviskabeln är TN-S och inte har en koncentrisk ledare som gör att PE har högre impedans än N-ledaren så torde Z_loop och Z_line ge samma värde.

Normalt har N- och PE-ledaren samma area och i servisledningen är det TN-C och då är PE och N samma ledare så i de flesta fall torde det inte spela någon roll. Någon däremot?

Instämmer helt Örjan. Sker mätning från en punkt på plint där det är TN-C så ska Z_loop och Z_line ge identiskt värde om det mäts enfasigt. Mätningen sker genom aktuell fas, genom transformatorns lindning och retur genom PEN-ledare.

Mäter man tvåfasigt så bör det dock skilja. Dels mäter man genom två lindningar vid denna mätning och dels så mäter man genom fasledare vars dimension kan skilja från neutral-, skyddsjords- eller PEN-ledarens dimension. Denna mätning bör alltså ge samma resultat vid mätning oberoende om man väljer Z_line eller Z_loop. Denna mätning kan dock skilja sig med anledning av att det inte är säkert att PE- och N-ledare har samma dimension den sträcka de inte har gemensam ledare.

Mätning genom N-ledare görs för att kontrollera lägsta ström ur ett termiskt perspektiv vid enfasig kortslutning, alltså "I_k²t≤S²k²-villkoret".
Mätning genom PE-ledare görs för att säkerställa att tillräcklig utlösningsström ges vid fel som resulterar i spänningssättning av utsatta delar. Men även här ska såklart "I_k²t≤S²k²-villkoret" vara uppfyllt. PE-ledare behöver dock inte dimensioneras eller skyddas för belastningsström vilket behövs för N-ledare, "I_B≤I_Z-villkoret".
(Jag hittar på namn för villkoren, inga vedertagna begrepp)

Örjan Borgström skrev: ...men som det är nu så är det naturligtvis viktigt att notera om värdet är kompenserat eller inte.
I en del instrument går det att lägga in kompenseringen så då gäller det verkligen att veta vad för värde man presenterar.

Instämmer helt här också; vilket värde som anges kan ju kvitta så länge man anger vad det är för värde, kompenserat eller inte. Likaså gäller för strömmen: Har man använt spänningsfaktor eller ej och vilken i så fall.

Hej.
Är det någon som vet ifall elnätsägaren måste ange jordslutningsimpedans beräknat för varma ledningar?
Eller kan man få lite vad som helst, när man frågar?

Nätägaren anger värdet enligt vad som står i SS 436 40 00 i regel, och det är ju en standard för utförande av en anläggning. Så statusen på att ålägga någon ansvar att informera om något är ganska lågt genom att ha det här i eftersom presumtion om att uppfylla ELSÄK-FS 2008:1 enbart behandlar utförande. Möjligtvis skulle man kunna säga att kravet uppstår ur ELSÄK-FS 2008:3, 4 §, men det är något långsökt. Skulle kravet sägas komma härifrån så är det inte explicit uttryckt. Så att värdet ska lämnas hänger på ganska lös grund egentligen.

Det värde du får från nätägaren är i regel ett okompenserat värde, alltså den beräknade impedans som du får för helt opåverkade ledningar samt den kortslutningsström som fås vid samma förutsättningar.

Bifogar en liten fil med mina tankar för dagen.

Mäta jordfels- och kortslutningsströmmar är för mig enbart en kontrollmetod och inget för konstruktion och installation. Det tror jag framgår av det exempel som finns i min bifogade fil.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö