Varför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo)

Hej Michaell!
CNC står för Computerized Numerically Controlled. En fräs snurrar verktyget och arbetsstycket är stilla. En svarv snurrar detaljen och verktyget är stilla. Idag finns maskiner som klarar båda delarna.
Jag tänkte ställa frågan om det var militärelektroteknik. En ARTUR, ARCHER eller Giraffe kan inte dra med sig en skyddsjord. Inte heller båtar. Då har du det systemet du har nu. Mitt elverk har samma system så länge jag inte använder jord tag.
Jag har inte jobbat med sådan militär utrustning, men misstänker att det går att koppla dom mot nätet iallafall.
Dom som kopplade transformatorn verkar ha vetat vad dom gjorde. Kanske göra en fuling. Dra över en blå slang över den gulgröna, så kommer besiktnings männen inte hitta felet mer.
Annars måste du nog prata med dom som använder nätet om vad det är som stör dom.
Jag har lite svårt för att acceptera att en JAS inte fungerar när den ser ett vindkraftverk. Jag tycker nog att elektroniken borde kunna handskas med störningar.

Ett annat tips när det gäller EMC är en tidskrift som heter E3 Magazine eller något sådant.
Det finns också en handbok utgiven av FMV som heter EMMA , förut var den i form av en pärm, numera CD.

Beträffande CNC-maskiner som går sönder så kan jag bara hålla med om att sådant var ett stort problem åtminstone förr i tiden, det förekom mycket dumma konstruktioner som inte alls var gjorda med tanke på störimmunitet i den branschen. T ex långa kommunikationskablar med RS-232 eller RS-485 utan galvanisk separation, för minsta lilla jordpotentialskillnad i samband med åskväder i närheten eller ett jordfel med hög ström i byggnaden så gick drivkretsarna sönder på en gång. Det enda CNC-tillverkarna möjligen gjorde åt saken var att montera drivkretsarna i sockel så de var lätta att byta.
Man bör komma ihåg att åtminstone RS-232 egentligen inte är tänkt för längre sträckor än 10 eller möjligen 20 m , och då med betydligt lägre överföringshastigheter än man ofta kör det snittet med numera.

När det gäller om en kabelskärm ska jordas bara i ena änden eller i båda ändar så finns det inga allmängiltiga regler. Det beror helt och hållet på om det kan finnas potentialskillnader mellan ändarna och på hur nyttosignalen respektive störningarna ser ut ur frekvenssynpunkt. En tumregel är att om man vill skydda sig mot störningar med frekvenser över 1 MHz så bör skärmen jordas i båda ändar, men rör det sig om mer lågfrekventa störningar (t ex nätfrekvens och dess övertoner) så räcker det oftast att jorda i ena änden. Man kan också göra så att man jordar skärmen direkt i ena änden, och andra änden jordas via en lagom stor kondensator (den ska fungera som en hög impedans för nätfrekvens, men som förhållandevis låg impedans från någon MHz och uppåt).

Sten Bendas bok fanns på bibblan. Ska förkovra mig med denna och återkommer när jag är visare.
Tack för de bra tipsen!