Varför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo)

Har inte läst allt i tråden...

Men har inte trafons jordpunkt jordats så kan du inte kortsluta en fas till jord, det blir kortslutning först när du får fas två mot jord också.. Ett så kallat IT nät.
Men man bygger ju inte nät på detta viset, om det inte är speciall...
Det är ju ganska stor risk att nollor ute hos abonnenten kommer att komma i kontakt med jord så då kommer du få strömmar som går vägar där det inte är tänkt...

I Norge tex så har du ju ingen neutralledare...

Man kan också se jordningen som ett medvetet jordfel, detta för att upptäcka jordfel nummer 2, vilket vi nu istället kallar jordfel nummer 1

Jordtag eller inte så är PEN-ledaren i ett TN-system en kombinerad N och PE, hela vägen från transformatorn till elcentralen. Jordtaget förändrar ingenting ang begreppet PEN. En kortslutning mot en utsatt del (skyddsjordad) kommer att ge en så hög felström att säkringen löser, både med och utan jordtag.

En jordslutning (fas mot sann jord) kommer däremot att få olika effekt. Utan jordtag händer ingenting, utom möjligen vid ett andra jordfel från en annan fas. Men denna ström är troligen så låg som Mats säger att endast en JFB kan bryta för den. Ett jordtag förändrar detta till att den första jordslutningen kan upptäckas av en JFB.

Om vi nu återvänder till det första fallet med kortslutning mot utsatt del. Jordtagets existens kommer att ge en beröringsspänning mellan den utsatta delen och sann jord (främmande ledande del) på ca 115 V (jämn spänningsdelning mellan fasledare och PEN). Denna spänning uppstår alltså pga den ström som flyter i PEN-ledaren, ett spänningsfall mellan jordtaget och den utsatta delen. Den är farlig, varför kravet finns att säkringen ska lösa inom 0.4 s.

Om vi nu har fler jordtag längs linjen, närmare abonnenten, så sjunker denna beröringsspänning. Spänningsfallet som man upplever uppstår nu i PEN-ledaren fram till det närmaste jordtaget. Så i verkligheten är beröringsspänningen vid kortslutning lägre. Tiden 0.4 s är beräknad utifrån 92 V.

En skyddsutjämning eller kompletterande skyddsutjämning förbinder utsatta delar med främmande ledande delar. Detta kommer effektivt att hålla ned dessa beröringsspänningar, både vid vid utifrån och inifrån.

Frågan var vad jordtaget hade för uppgift. Det är en bra fråga! Utan ett jordtag skulle man ju kunna stå med bara fötter i gräset och ta i en naken fasledare Ett jordtag kommer däremot att göra detta livsfarligt, inge bra !? Man kan t.o.m tillåta sig att låta en fasledare få direkt kontakt med jord. Ingenting händer här utan ett jordtag. Men nu blir det farligt att ta i en annan fasledare - det börjar bli en lite läskig situation. Om nu en annan fasledare får kontakt med jord, kanske hos grannen, så börjar det flyta en ström i jorden, dock inte så hög att en säkring löser. Vi har nu två jordfel med ännu läskigare effekter. Knäckfrågan nu är hur vi hittar dessa fel. Med en JFB kan man hitta den ena felkällan, men inte den andra.

Så, det främsta syftet med ett jordtag är att upptäcka det första jordfelet. Jag skrev ovan att jordtaget är ett jordfel. Man kan kanske se det så, ett jordfel under kontrollerade former för att upptäcka andra oönskade jordfel.

Sedan finns sekundära syften med jordtaget, främst pga dess existens: att hålla ned beröringsspänningar och att utjämna potentialen mellan andra jordade delar.

Utan ett jordtag finns egentligen ingen neutralpunkt, utan alla ledare är fasledare. Det är först när en fasledare jordas som man får en nollpunkt.



Kapacitiva jordfelsströmmar tror jag inte vi ska ge oss in på här, främst för att jag inte kan redogöra för det Men läs http://www.iea.lth.se/publications/Reports/LTH-IEA-7209.pdf Försöker själv förstå en sak: Varningsskyltar som det står "gå ej nära nedfallen ledning" - hur nära är det?

Ingenting av detta för övrigt inte lätt, och det finns en god chans att jag bara yrar...

Michell Andersson skrev: Då är jag åter hos nollan som pendlar...

Är U=230V?
För er som kan detta så är svaret säkert självklart och frågan kommer säkert rent av att verka korkad. Ha i åtanke att situationen förutsätter två obelastade ledare som på bilden.

Svar ja, nästan... Om vi antar en ideal transformator så påverkar inte belastningen i en fas spänningen i en annan.

Om vi istället tänker oss en lång ledning. Denna kommer att ha en gemensam N-ledare. Belastning i en fas kommer att ge en ström i N-ledaren som ger upphov till ett spänningsfall. I detta fall kommer spänningen av påverkas i de andra faserna längst ut på denna ledning.