Nya Elinstallationsregler (SS 436 40 00 utgåva 3)

Kompletterande skyddsutjämning blir förenklad, begrepp byter namn, 712 för solceller är utökad, medicinska utrymmen tillkommer samt elbilsladdning.
Sen vet jag inte mer.

Varför ska standarden kosta pengar?
Den borde vara gratis...

Eller finnas som PDF.

Richard skrev: Varför ska standarden kosta pengar?
Den borde vara gratis...

Eller finnas som PDF.

Visst är det bra med gratis standarder, men då måste ju de organisationer som ger ut standarderna lösa sin finansiering så de kan sköta sin verksamhet utan intäkter från standardförsäljningen.
Man har redan lyckats med det i en del branscher - t ex telekom och radio (ETSI, ITU, EBU, CEPT m fl) och fordon (UNECE), men de "traditionella", tunga standardiseringsorganisationerna är vana vid att kunna ta betalt av den som vill ta del av informationen.

Bo Siltberg skrev: Du menar skyddsutjämning (411)?

En annan nyhet är JFB för belysningskretsar.

Rätt Bo.

Separat JFB för belysningskretsar?! Eller som tidigare - via överliggande JFB?

Det finns ett krav på jordfelsbrytare i kretsar som matar belysning i bostäder. Men den få inte så stor verkan i Sverige då vi har lamputtag som ändå ska skyddas av jordfelsbrytare enligt ELSÄK-FS 2008:1.
Dessutom har vi ofta jordfelsbrytare på alla gruppledningar.

Jag tycker dock att man kan fråga sig om det rör elsäkerhet eller komfort i form av selektivitet. Att bibehålla ljuset vid jordfel i ett uttag är väl egentligen knappast en elsäkerhetsteknisk fordran. Då borde anskaffandet av reservkraft i sig själv vara en fråga om elsäkerhet vilket det inte är. Är det så att det saknas en koppling till god elsäkerhetsteknisk praxis så finns det inget regelverk som tvingar detta trots att det står i elinstallationsreglerna då ELSÄK-FS 2008:1's pekfinger rör enbart god elsäkerhetsteknisk praxis, inte bibehållen belysning.

Jag tror att kravet på jordfelsbrytare i belysningsgrupper i bostäder kommer sig av att det i många andra länder inte har lamputtag utan en "sockerbit" i taket att ansluta armaturen till. Då är jordfelsbrytaren ett bra skydd.

Det gäller alltså bara bostäder det finns inga krav i övriga utrymmen. Dessutom är det inte krav på en separat jordfelsbrytare, det handlar alltså inte heller om selektivitet utan skydd mot elchock. Ska man skydda mot elchock så får det slockna

Är helt med dig på det Örjan, precis min poäng faktiskt.

Jag tänkte nämligen att det visst kan vara frivilligt att installera en 30mA JFB på inkommande servis (den blir dyr, men det går, eller med val av viss typ av effektbrytare) i ett flerbostadshus... och sen påstå att man säkerställt samtliga fordringar avseende användning av JFB i hela fastigheten... Men det är ju inte alls praktiskt. Men skydd mot elchock är likväl uppfyllt och det är just person- och egendomsskydd som ELSÄK-FS 2008:1 siktar på och därmed i förlängningen även det som ges presumtion om att det är uppfyllt genom tillämpning av svensk standard.

en fråga
Företag A har en industriverksamhet,har egen anställd elektriker som har hand om underhåll och nyinstallation,ingen på företaget har någon form av behörighet
Företag B som har full behörighet säljer sina tjänster till företag A, ansvar för elanläggningen,samt även ansvar för företags A elektrkers elarbeten
hur blir det detta efter 1-juli

Det går att göra så nu och även efter första juli.
du kan läsa mer i elsäkerhetsverkets handbok

Gör ett förtydligande då det är lagligt idag med.
Det finns möjligheter till undantag från kravet om anställning i 13 § Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2013:1.
I dagsläget men gör det enklare efter 1 juli.

Om det är lämpligt och bra är en annan sak.

Lars Jönsson skrev: en fråga
Företag A har en industriverksamhet,har egen anställd elektriker som har hand om underhåll och nyinstallation,ingen på företaget har någon form av behörighet
Företag B som har full behörighet säljer sina tjänster till företag A, ansvar för elanläggningen,samt även ansvar för företags A elektrkers elarbeten
hur blir det detta efter 1-juli

Idag är detta olagligt då det ska finnas ett anställningsförhållande mellan elinstallatören och den som utför arbetet. Efter den 1/7 går det att göra detta lagligt då det räcker med att elinstallatören är fast knuten till företaget som utför elinstallationsarbete.
Så antingen får företaget A skriva ett egenkontrollprogram där de anger att elinstallatören i företaget B är deras elinstallatör för regelefterlevnad enligt ett avtal eller så får företaget B ta in företaget As elektriker i sitt egenkontrollprogram.

Örjan Borgström skrev:

Lars Jönsson skrev: en fråga
Företag A har en industriverksamhet,har egen anställd elektriker som har hand om underhåll och nyinstallation,ingen på företaget har någon form av behörighet
Företag B som har full behörighet säljer sina tjänster till företag A, ansvar för elanläggningen,samt även ansvar för företags A elektrkers elarbeten
hur blir det detta efter 1-juli

Idag är detta olagligt då det ska finnas ett anställningsförhållande mellan elinstallatören och den som utför arbetet. Efter den 1/7 går det att göra detta lagligt då det räcker med att elinstallatören är fast knuten till företaget som utför elinstallationsarbete.
Så antingen får företaget A skriva ett egenkontrollprogram där de anger att elinstallatören i företaget B är deras elinstallatör för regelefterlevnad enligt ett avtal eller så får företaget B ta in företaget As elektriker i sitt egenkontrollprogram.

För trådskaparen kan det vara bra att känna till att det finns undantag på anställningskraven, som Örjan skriver ovan, vid tidsbegränsade arbete och där ett daturm för arbetes slut är fastställt i förväg, Läs mer i ELSÄK-FS 2013:1, 1kap. 13§.

Finns det något som säger att man inte får använda 3st enpoliga brytare till ett spisuttag?

Hittar detta:
"Vid användning av enpoliga dvärgbrytare i trefasgrupper kan det vara lämpligt att ha en tilläggsmarkering som visar samhörigheten mellan brytarna.
I trefasgrupper där såväl enfas- som trefasbelstningar är anslutna bör dvärgbrytare med samtidigt frånkoppling av alla faserna användas"

Det lömska i det här fallet är väl om det finns en D-kopplad trefaslast (eller enfaslast kopplad mellan två faser) tillsammans med enfaslaster anslutna mellan fas och nolla. Då finns ju risken att om en säkring löser ut, så kommer enfaslasten att kunna fortsätta matas via delar av trefaslasten som förkopplingsmotstånd. Om man anser att det kan vara en elsäkerhetsmässig risk på något sätt, så är det nog hälsosamt att ha en trepolig dvärgbrytare.
Å andra sidan kan ju precis samma problematik uppstå om en huvudsäkring har löst.

Apropå det - men nu är vi utanför området för SS-standarder: Hur är praxis när man installerar normcentraler med dvärgbrytare i IT-nät där alla enfaslaster är anslutna mellan två ytterledare, t ex i vissa nät i Norge och Spanien? Använder man tvåpoliga dvärgbrytare eller dubbla enpoliga för varje grupp där?

På vilket sätt är vi utanför standard? IT-system behandlas likväl i SS 436 40 00 där SS baseras på en internationell (IEC) och europeisk (EN) förlaga med i princip identiskt innehåll som i SS 436 40 00.
Det är inte svaret på din fråga Torbjörn, menar bara att du ska i princip kunna läsa dig till hur de gör i Spanien genom att läsa SS.