Jordtag vid HSP

Såg en tråd i forumet på Voltimum där frågan ställdes om vad som är korrekt utförande vid HSP-leverans avseende anslutning till nätägarens följelina samt samjordning för 0,4kV. Jag vet vad jag skulle ställa för krav på kunden och jag vet även hur jag hade velat att det skulle anslutas, men hur resonerar ni? Vad är rätt utförande?

EDIT: Förresten, det står HSP, men jag syftar så klart till mellanspänning.

Jag tog fram IBH och där står att det skall samordas i kundens anläggning så långt är jag med och om det skulle vara en friledningsanslutning så är jag också med, då måste nästa kunden ha ett jordtag. Om det är en kabelanslutning?? Var skall man annars ansluta skyddsjord/följelina om inte i kundens jordplint???
Jag sitter ju mest på kontoret och räknar fram jordtagsvärdet men jag vet inte hur ni gör i verkligheten.

Edit: Är inte benämmningen mellanspänning ett svenskt påhitt för anläggningar mellan 1 och ca 50 kV medan högspänning betecknar egentligen allt från 1 kV.

Enligt mitt resonemang så ska de ha ett eget jordtag i mottagningsstation oavsett framledning. En av anledningarna är exempelvis att få till arbetsjordningen i ställverket, men det är enbart en av anledningarna. Att ansluta elnätets följelina på jordbocken är det konventionella, men uppmätning av det egna jordtaget ska ske utan anslutning mot jordbocken. Följelinan har så klart en inverkan ändå eftersom det ligger metall i backen vilket förändrar markresistiviteten och dessutom via lite jordmassa blir en länk till nätets jordningssystem, men man kan åtminstone sträva efter att försöka få ett värde på det enskilda jordtaget som är så oberoende som möjligt av andra förbindningar.

Så som frågan var ställd på det andra forumet så uppfattade jag det som att man menade att man som kund inte har kontroll på jordtaget om det tillgodoräknas följelinan. Enligt mig får den inte tillgodoräknas. Maximal beröringsspänning ska klara sig utan följelinan.

En annan tanke i samma tecken är hur man fastställer vilket jordtagsvärde som är godkänt? Det måste ju bero på nätets I_c-ström och därmed resulterande spänningssättning vid jordfel (även följande system på nedsida trafo samt sam- eller särjordat avgör), men denna kommer ju öka om en del som är luftledning kablas eller om man bygger ut helt enkelt. Hur gör man då med befintliga anslutningar? De kanske klarade sig igår då hela nätet var luftledning, men en dag så vart allt kablat och helt plötsligt så har man ett på tok för högt värde på sitt jordtag.

Gällande HSP, MSP och LSP så tror jag såhär:
Föreskrifterna drar gränsen vid 1000VAC och 1500VDC mellan LSP och HSP. Svensk standard drar gränsen vid 1000VAC och 1500VDC till 38kV AC som MSP och allt över som HSP. Över 38kV (i praktiken 36kV) blir väl dessutom regionnät så kanske är av denna anledningen helt enkelt? Vill minnas att en viss Kenth Ryeskog nämnt att gränsen går där och även att definitionen finns i senaste högspänningshandboken.

Finns det verkligen nätägare som skulle släppa utan att kunden har eget jordtag och att man bara kör på följelinorna? Eller kräver man jordtag, men att kvalitén på detta tillåts vara kompletterat med följelinorna?

Har du IBH14 eller -04 Mikael? De skiljer sig dock inte i detta avseende. Bara nyfiken.

Jag håller med William dvs att man kan använda följelinorna för att uppfylla kravet på resulterande jordtagsvärde så gör vi om det är en egen station det gäller. Det står i IBH (jag har bara 04) att "Anslutning till nätägarens jordledare kan underlätta uppfyllandet av Strakströmsföreskrifternas krav på låg jordtagsresistans". Men det måte regleras i avtal i så fall dvs kunden kan inte förutsätta att det gäller. Det finns alltså inge direkt reglering mot detta.

Nja, i ett isolerade när är det Ic-stömmen som bestämmer spänningssättningen. I när med kompensering och motstånd är det motståndet samt förluster i nätet som bestämmer späningssättningen. motståndet är fast, normalt 5 eller 10 A sen har förlusten i reaktorn också en viss inverkan dessa brukar ligga på ca 2-3 % av kompenseringsströmmen. Detta betyder att mindre ändringar och ombyggnader är inga problem att hantera. Vid större ombyggnader borde alla nätets jordtag kontrolleras och kanske uppgraderas.
Över eller underliggande nät har i princip ingen påverkan då dessa inte "ligger ihop" i nollföljden.

Jag vet faktiskt inte hur nätägarna resonerar angående jordtag.

Jag säger nog inte att jag inte håller med... Följelinan skulle få ner spänningssättningen. Dock så är frågan om nätägaren tillåter att man tillgodoräknar sig den för det innebär i samma ögonblick att nätägaren har ett visst ansvar gällande tillförlitlighet. Dock så ska man väl normalt förvänta sig att om matningen finns kvar så finna linan det också. Och finns det ingen matning finns inget direkt behov av linan heller.... förutom vid produktionsanläggningar eller vid reservkraftsanläggningar (egentligen produktionsanläggningar). har dock läst att det kan finnas ett incitament att hålla linan på lite avstånd från exempelvis kabeln eftersom linan då kan minska i area eftersom linan i sig tål mer värme än kabeln och ligger linan för nära kan kabeln ta skada av linans uppvärmning vid fel. Det innebär ju att linan möjligtvis kan grävas av utan att matningen blir avgrävd. Skärmen är ju intakt, men ändå.

Så jag har nog inga direkta invändningar mot Williams svar. Jag vill nog bara ha det lite mer nyanserat samt väga in vad nätbolaget tänker i frågan.

Tack för uppläxningen gällande kompenserade nät! Så klart är det ju den resulterande strömmen, efter kompensering, som spelar roll. Finns dock ändå en zon även där, då nätet är kompenserat, som strömmen skulle kunna öka med exempelvis 1A och att detta i sin tur innebär att man inte klarar att hålla värdet under 100V. Men å andra sidan så kan jordtagsvärdet variera ännu mer mellan säsongerna...

EBR rekommenderar att alla stationer i landsbygdsmiljö har ett eget jordtag. Antar att de flesta nätbolag följer EBR. Men givetvis kan det förekomma bolag som har egna idéer, men då har de ju ansvar att påvisa att det är lika bra. EBR säger även att för att ett jordtag ska få räknas med i det resulterade jordtagsvärdet så måste det vara under 100ohm om det är ett Djupjordtag samt under 50ohm vid Ytjordtag för att klara tjäle/torka osv. Nu har nog de flesta nätbolag lägre värden som krav vid byggnation.

Michell skrev i #3:

Maximal beröringsspänning ska klara sig utan följelinan.

Är det inte tvärtom? Maximal tillåten beröringsspänning ska klara sig utan abonnentanläggningens jordtag. Jag resonerar så här. Antag att kunden slår i från sin anläggning i inkommande fack för att utföra underhåll på anläggningen, t ex byta transformator eller att förstärka jordningen. Under arbetet finns kanske inget jordtag. Ändå är de utsatta delarna i abonntanläggningen anslutna till högspänningsnätets skyddsjord, i vart fall fack 1. Om det nu, under arbetet, inträffar ett jordfel i fack 1 så får väl inte tillåten beröringsspänning överskridas?

Är inte ohmtalet på abonnentens jordtag ganska ointressant?

Alltså, är anläggningen ansluten till matande nät, måste det matande nätet självständigt klara tillåten beröringsspänning.
Nu kan ju inte jag sånt här, det är ju ganska komplicerade grejer det här. Men kan kan väl spåna lite.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB

Mats Jonsson skrev: Michell skrev i #3:

Maximal beröringsspänning ska klara sig utan följelinan.

Är det inte tvärtom? Maximal tillåten beröringsspänning ska klara sig utan abonnentanläggningens jordtag. Jag resonerar så här. Antag att kunden slår i från sin anläggning i inkommande fack för att utföra underhåll på anläggningen, t ex byta transformator eller att förstärka jordningen. Under arbetet finns kanske inget jordtag. Ändå är de utsatta delarna i abonntanläggningen anslutna till högspänningsnätets skyddsjord, i vart fall fack 1. Om det nu, under arbetet, inträffar ett jordfel i fack 1 så får väl inte tillåten beröringsspänning överskridas?

Är inte ohmtalet på abonnentens jordtag ganska ointressant?

Alltså, är anläggningen ansluten till matande nät, måste det matande nätet självständigt klara tillåten beröringsspänning.
Nu kan ju inte jag sånt här, det är ju ganska komplicerade grejer det här. Men kan kan väl spåna lite.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB

Om en abonnent är ägare av en HSP anläggning så följer ju rimligen kraven på ägaren att den är säker. Nätbolaget äger bara inkommande kabel och den är skyddad med skärm samt följelina. Blir det fel på kabeln kommer nätbolagets skydd lösa ut. Men ut över det har inte nätbolaget ansvar.

Edit: Dock tror jag inte nätbolaget skulle godkänna en osäker kundanläggning(gäller även lsp) så därför kommer de kräva godkända jordtagsvärden för att anläggningen ska klara att lösa ut även vid andra felställen på HSP sidan.

Vem som är beroende av vilken jordanslutning beror på vad för fall vi ska beakta. Sker felet i nätägarens ledning så ska de klara frånkoppling, om frånkoppling fordras, utan hjälp av abonnentstationens jordtag. Sker felet istället i abonnentstationen ska abonnentstationens innehavare säkerställa frånkoppling oberoende nätägarens följelinor eller serviskablars skärmanslutning. För fall med abonnentstationer som dessutom ska leverera effekt till elnätet, vindkraft exempelvis, så kan nätägaren kräva att erforderligt jordtag ska finnas i abonnentstationen för att de ska klara frånkoppling, i de fall frånkoppling är nödvändigt, ända fram till brytare i utgående fack i nätägarens fördelningsstation. I dessa fall är det dock tal om att frånkoppla med brytare i abonnentstationens ände. Skydd har nämligen troligtvis redan löst i utgående fack i fördelningsstationen. Dessutom bör detta enbart vara aktuellt då eventuell abonnentstationen är ansluten i blandat (både konsumtion och produktion förekommer) fack i fördelningsstationen, men vissa nätägare kanske kräver det ändå.. utan fog. För region- eller stamnätsanslutningar så krävs generellt ett jordlinenät inom hela stationsområdet för att klara beröringsspänningarna inom stationen bara. Dessutom är det direktjordat. Blir väldefinierade strömmar då.

Gällande impedansjordade nät och för de fall frånkoppling inte fordras så gäller ELSÄK-FS 2008:1, 5 kap. 3 §.

Och gällande att följa EBR så är inte detta någon svensk standard som ger presumtion av ELSÄK-FS 2008:1, 1 kap. 1 § ... Man ska klara maximal beröringsspänning... Det jordtag som begränsar beröringsspänningen till rätt värde är det som är godkänt. För nätägare så tittar man så klart till det resulterande värdet.. Det är ju inom nätägarens anläggning så de får väl tillgodoräkna sig alla sina jordtag om de önskar...

Exempelvis, har du en resulterande, efter kompensering, kapacitiv jordslutningsström, I_cj, på 8A och du ska klara maximalt 100V spänningssättning... Ja, då måste du ha ett resulterande jordtag på under 12,5Ω... Är jordtaget istället på 30Ω, då blir spänningssättningen istället 240V... För mycket... Abonnenten dock, de måste klara sig på det egna jordtaget...

Räknar man med risken för dubbelt jordfel i impedansjordade nät eller nöjer man sig vid jordtagsdimensioneringen med de felströmmar som kan uppstå vid värsta fall av enkelt jordfel?

Nej, här ska frånkoppling ske snabbt och automatiskt istället. Blir dock ett indirekt krav på systemjord att vara av viss kvalisort för att säkerställa erforderlig återledning till systemtrafo vid fel för att kunna detektera enligt ELSÄK-FS 2008:1, 5 kap. §§ 4 och 5.